Sveriges nya EU-politiker i EU-nämnden efter riksdagsvalet

2018-10-08

Regeringens och svenska ministrars politiska hållning i EU-politik bestäms av riksdagens EU-nämnd. Efter Sveriges riksdagsval 2018 har ungefär hälften av de politiska ledamöterna byts ut i EU-nämnden. I fredags, den 5 oktober, träffades de för första gången efter riksdagsvalet för att diskutera sakfrågor inför veckans ministerrådsmöte i Luxemburg.

Fredagen den 5 oktober träffades EU-nämndens nya sammansättning ledamöter med regeringen för första gången. Samrådet gällde att diskutera vilken ställning man ska inta inför rådet med miljöfrågor och rådet för rättsliga och inrikes frågor inför veckans ministermöte som äger rum i Luxemburg.

Av EU-nämndens 17 ledamöter är det 8 ledamöter som är helt nya i sin roll som ordinarie ledamot. Många av de tidigare ledamöterna har tidigare erfarenhet av arbete med EU-frågor. Vissa har exempelvis tidigare varit ledamöter i Europaparlamentet.

Hur fungerar EU-nämnden?

Regeringen företräder Sverige inom EU men måste likafullt ha stöd i riksdagen för att kunna genomföra sin agenda i EU-frågor. EU-nämnden fungerar därför som ett organ i riksdagen där riksdagen och regeringen samråder i EU-frågor. Inför möten i Europeiska rådet (där medlemsstaternas regeringschefer ingår) och Europeiska unionens råd (där medlemsstaternas företrädande ministrar ingår) bestämmer därmed EU-nämnden Sveriges förhandlingsposition. Alla EU:s samarbetsområden som exempelvis utrikespolitik, jordbrukspolitik och handelspolitik diskuteras och beslutas om i EU-nämnden. 

I EU-nämnden saknar ordföranden möjligheten att ha en utslagsröst i jämförelse med andra utskott i riksdagen. Regeringen måste därmed förhålla sig till den politiska position som majoriteten av partierna i EU-nämnden intar. Efter riksdagsvalet har det rödgröna blocket och alliansen lika många ledamöter i EU-nämnden, rättare sagt sju vardera. Sverigedemokraterna har fått ett ökat antal ledamöter från två till tre.

I syfte att diskutera aktuella frågor träffar EU-nämnden sina motsvarigheter i de andra EU-medlemsländernas parlament en gång varje halvår under en konferens som kallas för Cosac. Där utbyter man erfarenheter vad gäller uppföljning och kontroll gällande hur regeringarna agerar och driver politiska frågor i EU. 

Läs mer om EU-nämnden

/Julia Hanson 

Nyheter på området

  • Ansök till Interreg volunteer youth-programmet

    2019-02-19

    ”Interreg volunteer youth" är ett EU-program som erbjuder unga EU-medborgare i åldrarna 18–30 möjligheten att delta i gränsöverskridande, transnationella eller interregionala program- och volontärprojekt. Programmet och ansökningar till de olika projekten pågår löpande.

  • Erasmus+ projektansökningar öppnade: innovation inom utbildning och sport

    2019-02-07

    Ett av EU:s tillvägagångssätt för att stimulera en gränsöverskridande projektutveckling är via Erasmus+ programmet. North Sweden publicerade den 29 januari en artikel angående detta programsamarbete som handlade om deltagarrekord och programmets framtida satsningar. Nu har programmet öppnat sin ansökan för projektfinansiering gällande perioden 2019.

  • Rapport visar på deltaganderekord i Erasmus+programmet 2017

    2019-01-29

    Den 24 januari presenterade EU-kommissionen en rapport med resultat för hur många individer som deltagit i Erasmus+ programmet under 2017. Ökad inkludering för alla, utvecklandet av digitala plattformar för språkligt lärande och en strävan efter en gemensam europeisk identitet, är centralt i EU-rapporten. Det europeiska investeringsinstrumentet Erasmus+, som syftar till att bistå europeiska ungdomar främst ekonomiskt och språkligt för att bryta barriärer mellan nationsgränser och främja livslångt lärande, slog rekord 2017 tack vare flest deltagande individer sedan programmets start 1987. En Erasmus+ budgetökning står härnäst på tur, eftersträvar EU-kommissionen, som inför programperioden 2021–2027 föreslagit en ökning av fondmedel.

  • Europaparlamentets agenda för första halvan av 2019

    2019-01-28

    Brexit, EU-val, EU:s långtidsbudget 2021-2027, propagandahot och fake news. Det kommer bli ett händelserikt första halvår för Europaparlamentet 2019. Här kommer en sammanfattning om huvudprioriteringarna som Europaparlamentet nyligen presenterat.

  • Brexit – en början utan slut i sikte

    2019-01-25

    Två och ett halvt år efter den brittiska folkomröstningen om medlemskapet i Europeiska Unionen och efter en rad förhandlingar som mynnade ut i ett utträdesavtal är Brexit, två månader bort från att det är ett faktum, fortfarande ett fenomen som skapar stor debatt men innehåller få svar. Här kommer en överblick av praktikanten Michaela Wikdahl på North Sweden för tiden från David Camerons vallöfte till Theresa Mays svårigheter i det brittiska underhuset.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS