Sveriges nya EU-politiker i EU-nämnden efter riksdagsvalet

2018-10-08

Regeringens och svenska ministrars politiska hållning i EU-politik bestäms av riksdagens EU-nämnd. Efter Sveriges riksdagsval 2018 har ungefär hälften av de politiska ledamöterna byts ut i EU-nämnden. I fredags, den 5 oktober, träffades de för första gången efter riksdagsvalet för att diskutera sakfrågor inför veckans ministerrådsmöte i Luxemburg.

Fredagen den 5 oktober träffades EU-nämndens nya sammansättning ledamöter med regeringen för första gången. Samrådet gällde att diskutera vilken ställning man ska inta inför rådet med miljöfrågor och rådet för rättsliga och inrikes frågor inför veckans ministermöte som äger rum i Luxemburg.

Av EU-nämndens 17 ledamöter är det 8 ledamöter som är helt nya i sin roll som ordinarie ledamot. Många av de tidigare ledamöterna har tidigare erfarenhet av arbete med EU-frågor. Vissa har exempelvis tidigare varit ledamöter i Europaparlamentet.

Hur fungerar EU-nämnden?

Regeringen företräder Sverige inom EU men måste likafullt ha stöd i riksdagen för att kunna genomföra sin agenda i EU-frågor. EU-nämnden fungerar därför som ett organ i riksdagen där riksdagen och regeringen samråder i EU-frågor. Inför möten i Europeiska rådet (där medlemsstaternas regeringschefer ingår) och Europeiska unionens råd (där medlemsstaternas företrädande ministrar ingår) bestämmer därmed EU-nämnden Sveriges förhandlingsposition. Alla EU:s samarbetsområden som exempelvis utrikespolitik, jordbrukspolitik och handelspolitik diskuteras och beslutas om i EU-nämnden. 

I EU-nämnden saknar ordföranden möjligheten att ha en utslagsröst i jämförelse med andra utskott i riksdagen. Regeringen måste därmed förhålla sig till den politiska position som majoriteten av partierna i EU-nämnden intar. Efter riksdagsvalet har det rödgröna blocket och alliansen lika många ledamöter i EU-nämnden, rättare sagt sju vardera. Sverigedemokraterna har fått ett ökat antal ledamöter från två till tre.

I syfte att diskutera aktuella frågor träffar EU-nämnden sina motsvarigheter i de andra EU-medlemsländernas parlament en gång varje halvår under en konferens som kallas för Cosac. Där utbyter man erfarenheter vad gäller uppföljning och kontroll gällande hur regeringarna agerar och driver politiska frågor i EU. 

Läs mer om EU-nämnden

/Julia Hanson 

Nyheter på området

  • Billigare samtal mellan EU-länder

    2019-05-22

    Den 13 maj stod det klart att från och med 15 maj i år kommer ett nytt maxpris gälla för internationella samtal och sms inom EU. Det nya priset kommer att vara max 19 cent per minut och 6 cent per sms (+ moms). Det nya priset är en del av den EU omfattande översynen av telekomreglerna, som ska syfta till att förse alla i EU med bästa möjliga uppkoppling och stärka samordningen av elektronisk kommunikation.

  • EU-medborgarna negativa till vaccinationer – nu vill EU vända utvecklingen

    2019-05-22

    EU-kommissionen vill ta itu med de avtagande vaccinationstäckningsgrader som EU sett de senaste åren. En central anledning till detta är enligt EU-kommissionen att EU-medborgarnas förtroende för vaccinationer har minskat. Efter omfattande undersökningar i medlemsländerna lanserade EU-kommissionen nyligen en rapport som belyser unionsmedborgarnas attityder gentemot vaccinationer. Rapporten vittnar bland annat om ökade sjukdomsfall tack vare bristande vaccinering. EU har med anledning av detta infört åtgärder för att öka medborgares vaccinationer.

  • NSPA Forum i Tromsö, Norge

    2019-05-22

    Årets NSPA-forum stod Norge värd för konferensen som gick av stapeln i Tromsö. Bland annat diskuterades hur NSPA ska ta steg framåt i den regionala utvecklingen i Arktis.

  • EU:s stats- och regeringschefers toppmöte i Sibiu om EU:s framtid

    2019-05-20

    Den 9 maj samlades EU:s stats- och regeringschefer vid ett informellt EU-toppmöte i Sibiu i Rumänien. Höjdpunkten för mötet gällde EU:s framtida strategiska planer, vilket proklamerades genom tio åtaganden för att göra EU starkare under perioden 2019-2021. Under framtidsmötet lyftes även den omdebatterade frågan kring tillsättningen av tjänsten till EU:s toppkandidat, det vill säga EU-kommissionens ordförande, som kommer att sätta igång efter EU-valet den 26 maj.

  • Sociala frågor står högt på EU-agendan, ändock råder stor oenighet bland medlemsländerna

    2019-05-08

    Den europeiska sociala pelaren, vilken antogs vid EU-toppmötet i Göteborg 2017, bygger på principer som ämnar förbättra arbetsvillkor och sociala villkor för EU:s medborgare. Att öka jämlikheten inom EU är de flesta medlemsländer överens om, men om tillvägagångssättet är man inte överens. Den i dagsläget kanske hetaste frågan inom vilken det råder oenighet rör minimilöner lagstiftade på EU-nivå. Den 28 mars arrangerade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESC) en konferens för att utvärdera och diskutera den sociala pelaren - Följ med på en djupdykning!

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS