Vinnova reflekterar om EU:s nästa forskningsprogram FP9

2018-02-27

Hur kan kommande ramprogram efter 2020 bli ännu mer drivet av samhällsutmaningar, och vad behöver göras för att nå dit?

I EU pågår redan arbetet med nästa programperiod efter 2020 för forskning och innovation, med arbetsnamnet FP9 som kommer att ersätta EU:s forskning och innovationsprogram Horizon 2020. Dan Andrée, senior rådgivare på Vinnova, har skrivit en artikel om sina tankar kring viktiga trender och förändringar inom EU:s framtida forskningspolitik.

Utmaningar inom forskning och innovation ska identifieras av de som ansöker

Enligt Dan Andrée kan Sveriges erfarenhet av finansierad forskning som är mer målinriktad skapa en mall för EU:s uppdragsinriktade forskning i ramprogrammet FP9. Andrée menar att det behövs ett tillvägagångssätt som är mindre föreskrivande vid utlysningar av forskningsprojekt. Ansvaret att definiera utmaningar och effekter inom ett visst uppdrag bör därför ges till de som ansöker eftersom de har en djupare kunskap om hur uppdragen ska uppnå höga mål i jämförelse med EU:s tjänstemän. Samarbetet mellan akademi, offentlig sektor och industri bör öka i syfte att locka fler forskare och intensifiera målinriktad forskning för att jobba mot FN:s utvecklingsmål. Forskning inom EU skulle då åstadkomma ett mer effektivt tillvägagångssätt vilket kunde öppna upp ramprogrammet för mindre utvecklade regioner och även tredje länder.

Nyckelområden för att lösa globala utmaningar ska skapa större engagemang för medborgarna inom forskning

När FP9 börjar ta form innebär det att den första pelaren kommer att vara såsom den var förut med fokus på forskningsinfrastrukturer med inriktning på enskilda forskare. Den andra pelaren kommer inom ramen för det europeiska innovationsrådet att fokusera på deltagare såsom enskilda entreprenörer samt små och medelstora företag som inte varit lika prioriterade i tidigare ramprogram. Dessa två pelare kommer att fungera enligt ”bottom-up”. Den tredje pelaren kommer eventuellt att finansiera måldriven forskning vilken kommer att inkludera ”Key Enabling Technologies” och innefatta ett begränsat antal specifika utmaningar eller uppdrag. Mer definierade uppdrag som dessa kommer att engagera medborgarna mer och öka användarnas engagemang vilket kan ge större genomslag. I arbetet med den tredje pelaren kommer ramarna och uppdragens mål att genomsyras av samarbete och ”top-down”.

Forskningspolitiken ska bidra till FN:s hållbara utvecklingsmål

EU har satt upp tydliga politiska mål gällande områden såsom hälsa, transport och klimatet utifrån FN:s utvecklingsmål som uppmanar till att intensifiera ansträngningar och fokusera på forskningsinsatser i strävandet efter ett globalt hållbart samhälle 2030. Ramprogrammet 9 bör därför arbeta efter detta mål och tillämpa grundläggande och redan tillämpad forskning såsom nya biologiskt nedbrytbara material, till energieffektiv återvinning, teknik för rening av befintlig förorening av plast och hjälpa utvecklingsländerna att installera insamlings- och återvinningssystem.

Sveriges främsta inom forskning, industri och konsumenter måste samarbete mer

Det råder en ovisshet huruvida uppdragen kan implementeras på EU-nivå även fast de har önskvärda mål idag. Sverige tog under Lundskonferensen 2009 ett initiativ att flytta ramprogrammet från en tematisk modell till ett utmaningsbaserat tillvägagångssätt i syfte att hantera globala- och samhällsutmaningar vilket har haft en tydlig inverkan på Horisont 2020. Andrée menar att vi idag kan se att svenska positionspapper uppmanar EU-kommissionen att ta ytterligare steg mot ett utmaningsdrivet och uppdragsinriktad program i syfte att uppnå en inverkan på samhället. Ändå är det många viktiga svenska universitetfortfarande som fortfarande fokuserar på den första pelaren varvid deltagandet av pelare två och tre minskar. Problemet är att de bästa forskarna, industrin och användarna arbetar tillsammans med alla pelare i syfte att finna lösningar på globala utmaningar. Detta innebär att användare måste få tillfälle att definiera utmaningar och att forskare utför målinriktad forskning samt arbetar med industrin vilket senare skapar nya produkter, marknader, jobb och gynnar ekonomisk tillväxt.

Utmaningsbaserade program

I Horizon 2020 har utlysningarna varit mindre föreskrivande än vad de varit under det sjunde ramprogrammet (FP7), även om det ingår mer detaljer om den önskvärda inverkan idag. Dan Andrée lyfter därför fram Vinnovas utmaningsdrivna program som syftar att främja samarbetet mellan akademi, offentlig sektor och industri där de sökande förväntas definiera sin strategi, de förväntade resultaten och lösningarna och de målinriktade kortsiktiga effekterna. Processen inkluderar alla partners vilket gör arbetet mer flexibelt vilket är attraktivt för forskare.

Denna trestegsprocess som inkluderar alla tre pelare har visat sig fungera effektivt i Sverige genom att användare från olika delar av Sverige inkluderas att påverka. Detta talar för att deltagare från mindre utvecklade regioner i EU skulle kunna ansluta sig till projekt i andra eller tredje fasen och att det på så vis blir enklare för partners från tredje länder att ingå i forskningsprojekt. För detta krävs en gemensam EU-lagstiftning och ett utbud av stöd från bidrag till lån.

Läs hela artikeln här.

EU-kommissionen håller för närvarande öppna samråd inom såväl framtidens forskningspolitik, som övriga budgetområden där alla är välkomna att inkomma med svar innan den 8 mars. Läs mer om samråden på vår hemsida här.

/Julia Hanson

Nyheter på området

  • EU-kommissionen utökar stödet till jordbrukare efter sommarens torka

    2018-09-18

    Sommarens torka har lett till brist på djurfoder för EU:s jordbrukare och ökade inköpskostnaden för djurfoder vilket påverkat deras inkomster negativt. Därför väljer EU-kommissionen nu att satsa ytterligare medel för drabbade jordbrukare. Syftet är att öka tillgången på foder samt komplettera de tidigare insatser som EU tidigare har bidragit med tidigare i år.

  • Stor EU insats hjälpte till att bekämpa Sveriges skogsbränder

    2018-09-12

    Under sommarens stora skogsbränder bistod EU:s civilmekanism under tre veckor i juli samt augusti för att bekämpa skogsbränderna i Sverige. Bekämpningsinsatsen i Sverige är den största det senaste decenniet för hela det europeiska civilskyddet, totalt var det sju EU-länder som hjälptes åt och det gick åt 815 flygtimmar och 8822 vattenbombningar.

  • Ny ansökningsomgång för projekt inom Europiska solidaritetskåren

    2018-09-12

    Nu öppnar en ny ansökningsomgång för projekt inom den europeiska solidaritetskåren som lanserades i december 2016. Europeiska solidaritetskåren ger ungdomar möjlighet att engagera sig genom att delta i solidaritetsverksamhet, utbyta kunskaper och att på så vis även utvecklas i arbetslivet. EU satsar totalt 44 miljoner euro på de projekt som utses och minst 100 000 ungdomar har möjlighet att delta i solidaritetskårens projekt fram till 2020.

  • Europeiskt gemensamt försvar: EU:s nya kapacitets- och utvecklingsplan är godkänd

    2018-07-04

    Den 28 juni godkändes EU:s nya kapacitets- och utvecklingsplan (CDP) som syftar till att belysa EU:s försvarsprioriteringar, öka samstämmigheten samt kapaciteten i det europeiska försvarsprojektet och därmed åstadkomma snabbare resultat. Planen är tänkt ska fungera som en vägledande referens kring alla försvarsinitiativ tagna av EU:s medlemsländer och bidra till en mer effektiv beslutsprocess.

  • Möjligt att införa arbetsinvandring i syfte att reducera irreguljär migration?

    2018-07-04

    Under ett seminarium den 18 juni på det tyska Hansekontoret i Bryssel diskuterades den framtida utformningen av EU:s arbetsinvandringspolitik. Efterfrågan av individer med en yrkesutbildning ökar i Tyskland och i andra EU-länder, exempelvis inom områden som vården. I den årliga rapporten ”steering what can be steered: what can immigration and integration laws do?” ger Expert Council of German Foundations on Integration and Migration (SVR) rekommendationer för hur EU skulle kunna förenkla migration för yrkesutbildade arbetare inom ramverket för tysk migrationslagstiftning.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS