Vinnova reflekterar om EU:s nästa forskningsprogram FP9

2018-02-27

Hur kan kommande ramprogram efter 2020 bli ännu mer drivet av samhällsutmaningar, och vad behöver göras för att nå dit?

I EU pågår redan arbetet med nästa programperiod efter 2020 för forskning och innovation, med arbetsnamnet FP9 som kommer att ersätta EU:s forskning och innovationsprogram Horizon 2020. Dan Andrée, senior rådgivare på Vinnova, har skrivit en artikel om sina tankar kring viktiga trender och förändringar inom EU:s framtida forskningspolitik.

Utmaningar inom forskning och innovation ska identifieras av de som ansöker

Enligt Dan Andrée kan Sveriges erfarenhet av finansierad forskning som är mer målinriktad skapa en mall för EU:s uppdragsinriktade forskning i ramprogrammet FP9. Andrée menar att det behövs ett tillvägagångssätt som är mindre föreskrivande vid utlysningar av forskningsprojekt. Ansvaret att definiera utmaningar och effekter inom ett visst uppdrag bör därför ges till de som ansöker eftersom de har en djupare kunskap om hur uppdragen ska uppnå höga mål i jämförelse med EU:s tjänstemän. Samarbetet mellan akademi, offentlig sektor och industri bör öka i syfte att locka fler forskare och intensifiera målinriktad forskning för att jobba mot FN:s utvecklingsmål. Forskning inom EU skulle då åstadkomma ett mer effektivt tillvägagångssätt vilket kunde öppna upp ramprogrammet för mindre utvecklade regioner och även tredje länder.

Nyckelområden för att lösa globala utmaningar ska skapa större engagemang för medborgarna inom forskning

När FP9 börjar ta form innebär det att den första pelaren kommer att vara såsom den var förut med fokus på forskningsinfrastrukturer med inriktning på enskilda forskare. Den andra pelaren kommer inom ramen för det europeiska innovationsrådet att fokusera på deltagare såsom enskilda entreprenörer samt små och medelstora företag som inte varit lika prioriterade i tidigare ramprogram. Dessa två pelare kommer att fungera enligt ”bottom-up”. Den tredje pelaren kommer eventuellt att finansiera måldriven forskning vilken kommer att inkludera ”Key Enabling Technologies” och innefatta ett begränsat antal specifika utmaningar eller uppdrag. Mer definierade uppdrag som dessa kommer att engagera medborgarna mer och öka användarnas engagemang vilket kan ge större genomslag. I arbetet med den tredje pelaren kommer ramarna och uppdragens mål att genomsyras av samarbete och ”top-down”.

Forskningspolitiken ska bidra till FN:s hållbara utvecklingsmål

EU har satt upp tydliga politiska mål gällande områden såsom hälsa, transport och klimatet utifrån FN:s utvecklingsmål som uppmanar till att intensifiera ansträngningar och fokusera på forskningsinsatser i strävandet efter ett globalt hållbart samhälle 2030. Ramprogrammet 9 bör därför arbeta efter detta mål och tillämpa grundläggande och redan tillämpad forskning såsom nya biologiskt nedbrytbara material, till energieffektiv återvinning, teknik för rening av befintlig förorening av plast och hjälpa utvecklingsländerna att installera insamlings- och återvinningssystem.

Sveriges främsta inom forskning, industri och konsumenter måste samarbete mer

Det råder en ovisshet huruvida uppdragen kan implementeras på EU-nivå även fast de har önskvärda mål idag. Sverige tog under Lundskonferensen 2009 ett initiativ att flytta ramprogrammet från en tematisk modell till ett utmaningsbaserat tillvägagångssätt i syfte att hantera globala- och samhällsutmaningar vilket har haft en tydlig inverkan på Horisont 2020. Andrée menar att vi idag kan se att svenska positionspapper uppmanar EU-kommissionen att ta ytterligare steg mot ett utmaningsdrivet och uppdragsinriktad program i syfte att uppnå en inverkan på samhället. Ändå är det många viktiga svenska universitetfortfarande som fortfarande fokuserar på den första pelaren varvid deltagandet av pelare två och tre minskar. Problemet är att de bästa forskarna, industrin och användarna arbetar tillsammans med alla pelare i syfte att finna lösningar på globala utmaningar. Detta innebär att användare måste få tillfälle att definiera utmaningar och att forskare utför målinriktad forskning samt arbetar med industrin vilket senare skapar nya produkter, marknader, jobb och gynnar ekonomisk tillväxt.

Utmaningsbaserade program

I Horizon 2020 har utlysningarna varit mindre föreskrivande än vad de varit under det sjunde ramprogrammet (FP7), även om det ingår mer detaljer om den önskvärda inverkan idag. Dan Andrée lyfter därför fram Vinnovas utmaningsdrivna program som syftar att främja samarbetet mellan akademi, offentlig sektor och industri där de sökande förväntas definiera sin strategi, de förväntade resultaten och lösningarna och de målinriktade kortsiktiga effekterna. Processen inkluderar alla partners vilket gör arbetet mer flexibelt vilket är attraktivt för forskare.

Denna trestegsprocess som inkluderar alla tre pelare har visat sig fungera effektivt i Sverige genom att användare från olika delar av Sverige inkluderas att påverka. Detta talar för att deltagare från mindre utvecklade regioner i EU skulle kunna ansluta sig till projekt i andra eller tredje fasen och att det på så vis blir enklare för partners från tredje länder att ingå i forskningsprojekt. För detta krävs en gemensam EU-lagstiftning och ett utbud av stöd från bidrag till lån.

Läs hela artikeln här.

EU-kommissionen håller för närvarande öppna samråd inom såväl framtidens forskningspolitik, som övriga budgetområden där alla är välkomna att inkomma med svar innan den 8 mars. Läs mer om samråden på vår hemsida här.

/Julia Hanson

Nyheter på området

  • Arctic Shorts: kortfilmskväll

    2018-12-05

    Under kortfilmsfilmkvällen Arctic Shorts i Bryssel, den 27 november visades nio kortfilmer från arktiska regioner som är partners i International Polar Foundation.

  • Ny ansökningsomgång till EU-parlamentets Karlspris som riktar sig till ungdomar

    2018-10-31

    Nu startar en ny ansökningsomgång till Karlspriset, där ungdomar tävlar om att ingå i EU- projekt. EU-parlamentets syfte med Karlspriset är att främja den europeiska identiteten och samhörigheten bland EU:s unga medborgare. Projekt tidigare år har fokuserat på ungdomsutbyten, evenemang för EU:s befolkning samt internetbaserade projekt. Varje år nomineras 28 projekt, ett från varje EU-medlemsland, där representanter från varje projekt får en unik inbjudan till stiftelsen för det nationella Karlspriset i Aachen. Sista ansökningsdag är den 28 januari 2019.

  • Verktyget SELFIE ska öka digitalt lärande i skolor runt om i Europa

    2018-10-31

    EU-kommissionen presenterade den 25 oktober ett nytt verktyg som ska hjälpa skolor i både EU samt Ryssland, Georgien och Serbien att utvärdera hur man använder digital teknik i undervisningen. Verktyget SELFIE, som står för ”Self-reflection on Effective Learning by Fostering the use of Innovative Educational Technologies”, kan användas på frivillig grund av 76,7 miljoner elever, studenter och lärare i 250 000 skolor inom EU.

  • 30 miljoner euro avsätts för att investera i och utveckla Europeiska Universitet

    2018-10-30

    EU-kommissionen publicerade den 24 oktober sina utlysningar för 2019 inom utbildningsprogrammet Erasmus+. Av den totala Erasmusårsbudgeten för 2019, på 3 miljarder euro, avsätts 30 miljoner euro för att investera i Europeiska Universitet och utveckla europeiska utbildningsområden innan 2025. Detta efter initiativ från det informella EU-toppmötet i Göteborg i november 2017.

  • Finalkonferens av ”Scirocco”

    2018-10-29

    Den 24 oktober hölls konferensen ”Scirocco – scaling integrated care in context”, ett utvärderingsverktyg för regioner att bedöma arbetet med ett integrerat vårdsystem.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS