EU:s arktiska högnivåkonferens

2017-06-19

Den 15-16 juni anordnades en högnivåkonferens om Arktis i Oulu, Finland, av EU-kommissionen med kommissionären Karmenu Vella tillsammans med EU:s utrikestjänst under den höga representanten för utrikesfrågor i EU, Federica Mogherini, samt Finlands regering som under 2017-2019 är ordförande för Arktiska Rådet. Bakgrunden till konferensen är den under 2016 presenterade integrerade arktiska policyn för EU och det pågående arbetet med den. Som en del av högnivåmötet anordnades ett forum inom ramen den arktiska samrådsprocess som fokuserar på Northern Sparsely Populated Areas, NSPA, för EU:s framtida investeringar i regionen. Konferensen avslutades med den årliga urfolksdialog EU anordnar med samiska företrädare med flera urfolk i den arktiska regionen.

Temat för de två dagarnas konferens i Oulu var ”A sustainable Arctic – Innovative approaches” och mycket av diskussionen handlade givetvis om vikten av globala klimatavtal och internationell samverkan, men den tydliga röda tråden var att det Europas Arktis är en hubb för EU:s utbyte med sin nordliga omvärld och ett centrum för global innovationsförmåga av vikt för EU att bidra till som en engagerad partner. Allt globalt är också lokalt och vice versa. Det blev särskilt tydligt den andra dagen då högnivåmötet övergick till ett forum inom ramen för den pågående arktiska samrådsprocessen om EU:s framtida prioriteringar för den arktiska regionen.

1
Federika Mogherini, EU:s höga representant för utrikesfrågor och vice ordförande i EU-kommissionen, inleder den Arktiska Högnivåkonferensen i Oulu, Finland

Det Europeiska Arktis är EU:s port mot omvärlden

EU:s höga representant för utrikesfrågor och vice ordförande i EU-kommissionen, Federica Mogherini, inledde konferensen med att konstatera att för EU är Arktis inte en bortre gräns, det är en ingång till samverkan runt hela norra hemisfären, ”Arctic is not a frontier, it is a gateway for the EU”. Det är viktigt att vända perspektiven från kalla krigets retorik om att dra gränser och istället se det som ett område för samverkan där långsiktigt förtroende och därmed gemensam säkerhet kan byggas, som i sin tur bidrar till innovationer som också är en lösning på en hållbar ekonomisk utveckling i Arktis och även kan bidra till det globala klimatarbetet på andra håll.

Bland talarna fanns också Finlands och Kanadas med flera utrikesministrar. Chrystia Freeland från Kanada konstaterade att EU:s och Kanadas gemensamma länk är kanske inte så mycket den Trans-Atlantiska som den Arktiska.

En påföljande paneldiskussion inleddes av EU-kommissionären Karmenu Vella med ansvar för de maritima frågorna och samordningen av EU:s arktiska politik, och han pekade på de stora miljöutmaningarna som finns men hur kraven på bättre miljöteknik också kan driva ekonomisk utveckling i Arktis. Människor i de arktiska regionerna har alltid tvingats vara innovativa för att möta de förändrade utmaningar som miljön där ger.

Bland paneldeltagarna fanns Sveriges arktiska ambassadör, Andrés Jato, som betonade hur Arktis är mer än snö, kyla och isbjörnar, det är för svensk del bland de mest innovativa regionerna i EU:s ranking och företag och akademi med flera är världsledande i klimatsmarta lösningar också i traditionella råvaruindustrier. ”Arktis kanske inte kan bli en Tigerekonomi, men en Isbjörnsekonomi” och regionens potentialer behöver bli mer känt för omvärlden, menade han.

Arktisk samrådsdialog med nordligaste Sverige och Finland i fokus

Den andra dagen övergick konferensen till att vara en del av den pågående Arctic Stakeholder Forum, en samrådsprocess med berörda regioner via nätverket för Northern Sparsely Populated Areas, NSPA, som de fyra nordligaste svenska regionerna ingår i, som samordnande part gentemot EU på regional nivå. Två paneler fokuserade på behovet av investeringar respektive innovationer i Arktis och därefter genomfördes den arktiska urfolksdialog som EU-kommissionen håller varje år med olika företrädare från urfolk runt Arktis. De olika intressen som finns i Arktis var givetvis föremål för diskussion, alltifrån Norges oljeintressen till urfolkens värnande av sina livsförhållanden.

2
Erik Bergkvist, ordförande Region Västerbotten och Europaforum Norra Sverige, i stakeholderpanel om innovation i Arktis med företrädare från finska regioner, Åsa Larsson-Blind, Samerådets president, med flera

EU-kommissionären Karmenu Vella inledde med att "EU-kommissionen är engagerad för att lyssna till er i våra arktiska regioner och bidra till utvecklingen genom att ta det med in i utformningen av nästa programperiod för EU, därför är detta arktiska samrådsforum så viktigt". Därefter följde ett anförande från NSPA genom ordföranden för nätverket, Satu Vehreävesa, som svarade med att göra klart att regionerna i NSPA är beredda att fortsätta den nära och goda dialogen med EU. Den nyligen presenterade OECD-studien för NSPA ger därtill en väldigt god grund för arbetet framåt.

Från svensk regional horisont medverkade Erik Bergkvist, ordförande Region Västerbotten, som påpekade att all utveckling och innovation sker lokalt. Därför måste EU och nationell nivå arbeta med den regionala nivån som länk till lokalsamhällena. Gleshet genererar behov av nya lösningar som också kan användas på andra håll, såsom e-hälsa, men det kräver investeringar i bredband i regionen. Den arktiska regionen skulle kunna bli en pilot som testbädd för hela EU, avslutade han.

Diskussion med fokus på handling för regional utveckling

Ett genomgående tema under de två dagarna var att det inte minst genom EU:s arbete sker ett skifte från ett storpolitiskt Arktis med en kamp om vem som äger Arktis mot ett mer regionalt Arktis, att det handlar om lokal och regional utveckling för ett hållbart Arktis. Det var också vad Nauja Bianco från Nordiska Ministerrådet pekade på när hon redovisade hur Nordiska Ministerrådet ställer om för att kunna ge mer stöd för näringslivsutveckling och innovation i Arktis tillsammans med olika arktiska aktörer i regionen. 

EU-kommissionen arbetar bland annat redan nu med att kunna knyta de arktiska transportstråken till EU:s huvudtransportkorridorer som idag slutar i huvudstäderna i Sverige och Finland. Vice chefen på EU-kommissionens transportenhet, Maja Bakran, hoppades i det sammanhanget på att de två länderna, Sverige och Finland, går samman om detta under det pågående arbetet för nästa programperiod. Från finsk sida lyfts återkommande den önskade järnvägen från Finland och norrut till ishavet fram som en europeisk angelägenhet, men det är viktigt att Sverige ger sig tillkänna i diskussionen och det arbete som fortgår i EU-kommissionen.

Oddgeir Danielsen från Northern Dimension Transport and Logistics påpekade, avslutningsvis, att det är dags för EU och länderna i EU att agera för att inte hamna hopplöst efter, för på andra håll i världen gör man redan stora investeringar i sina arktiska intressen.

/Mikael Janson

Läs mer om EU:s arktiska policy.

Läs mer om den arktiska samrådsprocessen.

Läs de svenska regionernas svar på samrådet om Arktis för svenska ställningstaganden (PDF).

Allmänna nyheter

  • 250 miljoner i EU-stöd till Norr- och Västerbotten från EU:s strukturfonder

    2018-12-17

    Strukturfondspartnerskapet för Övre Norrland har beslutat att 28 prioriterade projekt i Norr- och Västerbotten ska få dela på 250 miljoner kronor från Europeiska Socialfonden och Europeiska Regionala Utvecklingsfonden. Sedan 2015 har partnerskapet delat ut över 1,5 miljarder kronor för att bidra till regional utveckling i Övre Norrland.

  • EU och den internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor

    2018-12-03

    Under den internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor den 25 november uppmärksammas problemet med könsbaserat våld världen över. Från den 25 november till den 10 december pågår kampanjer på olika platser i världen i syfte att motverka våld. 2018 års tema är Orange the World: #HearMeToo, vilket bland andra EU-parlamentet i Bryssel och Piteå Science Park uppmärksammade genom att lysa upp sina byggnaderna i färgen orange.

  • Europaparlamentet lanserar dubbla initiativ inför EU-valet 2019

    2018-12-03

    Inför EU-valet 2019 har Europaparlamentet lanserat hemsidan ”Det här gör EU för mig” som syftar till att illustrera i vilken utsträckning som EU gör skillnad för din region, ditt yrke eller din fritidssysselsättning. Därtill har också kampanjen ”Den här gången röstar jag” lanserats med målet att främja det demokratiska engagemanget inför EU-valet.

  • Umeå 2:a i iCapital

    2018-11-07

    Aten är Europas Innovationshuvudstad 2018. Umeå och de övriga fyra finalstäderna Århus, Leuven, Hamburg och Toulouse delar på andraplatsen.

  • Besök av Europa Direkt

    2018-11-06

    Den 30 oktober och 5 november hade North Sweden besök av lärare och elever via Europa Direkt. Besöken inleddes med en presentation av kontorets verksamhet Bryssel.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS