EU:s arktiska högnivåkonferens

2017-06-19

Den 15-16 juni anordnades en högnivåkonferens om Arktis i Oulu, Finland, av EU-kommissionen med kommissionären Karmenu Vella tillsammans med EU:s utrikestjänst under den höga representanten för utrikesfrågor i EU, Federica Mogherini, samt Finlands regering som under 2017-2019 är ordförande för Arktiska Rådet. Bakgrunden till konferensen är den under 2016 presenterade integrerade arktiska policyn för EU och det pågående arbetet med den. Som en del av högnivåmötet anordnades ett forum inom ramen den arktiska samrådsprocess som fokuserar på Northern Sparsely Populated Areas, NSPA, för EU:s framtida investeringar i regionen. Konferensen avslutades med den årliga urfolksdialog EU anordnar med samiska företrädare med flera urfolk i den arktiska regionen.

Temat för de två dagarnas konferens i Oulu var ”A sustainable Arctic – Innovative approaches” och mycket av diskussionen handlade givetvis om vikten av globala klimatavtal och internationell samverkan, men den tydliga röda tråden var att det Europas Arktis är en hubb för EU:s utbyte med sin nordliga omvärld och ett centrum för global innovationsförmåga av vikt för EU att bidra till som en engagerad partner. Allt globalt är också lokalt och vice versa. Det blev särskilt tydligt den andra dagen då högnivåmötet övergick till ett forum inom ramen för den pågående arktiska samrådsprocessen om EU:s framtida prioriteringar för den arktiska regionen.

1
Federika Mogherini, EU:s höga representant för utrikesfrågor och vice ordförande i EU-kommissionen, inleder den Arktiska Högnivåkonferensen i Oulu, Finland

Det Europeiska Arktis är EU:s port mot omvärlden

EU:s höga representant för utrikesfrågor och vice ordförande i EU-kommissionen, Federica Mogherini, inledde konferensen med att konstatera att för EU är Arktis inte en bortre gräns, det är en ingång till samverkan runt hela norra hemisfären, ”Arctic is not a frontier, it is a gateway for the EU”. Det är viktigt att vända perspektiven från kalla krigets retorik om att dra gränser och istället se det som ett område för samverkan där långsiktigt förtroende och därmed gemensam säkerhet kan byggas, som i sin tur bidrar till innovationer som också är en lösning på en hållbar ekonomisk utveckling i Arktis och även kan bidra till det globala klimatarbetet på andra håll.

Bland talarna fanns också Finlands och Kanadas med flera utrikesministrar. Chrystia Freeland från Kanada konstaterade att EU:s och Kanadas gemensamma länk är kanske inte så mycket den Trans-Atlantiska som den Arktiska.

En påföljande paneldiskussion inleddes av EU-kommissionären Karmenu Vella med ansvar för de maritima frågorna och samordningen av EU:s arktiska politik, och han pekade på de stora miljöutmaningarna som finns men hur kraven på bättre miljöteknik också kan driva ekonomisk utveckling i Arktis. Människor i de arktiska regionerna har alltid tvingats vara innovativa för att möta de förändrade utmaningar som miljön där ger.

Bland paneldeltagarna fanns Sveriges arktiska ambassadör, Andrés Jato, som betonade hur Arktis är mer än snö, kyla och isbjörnar, det är för svensk del bland de mest innovativa regionerna i EU:s ranking och företag och akademi med flera är världsledande i klimatsmarta lösningar också i traditionella råvaruindustrier. ”Arktis kanske inte kan bli en Tigerekonomi, men en Isbjörnsekonomi” och regionens potentialer behöver bli mer känt för omvärlden, menade han.

Arktisk samrådsdialog med nordligaste Sverige och Finland i fokus

Den andra dagen övergick konferensen till att vara en del av den pågående Arctic Stakeholder Forum, en samrådsprocess med berörda regioner via nätverket för Northern Sparsely Populated Areas, NSPA, som de fyra nordligaste svenska regionerna ingår i, som samordnande part gentemot EU på regional nivå. Två paneler fokuserade på behovet av investeringar respektive innovationer i Arktis och därefter genomfördes den arktiska urfolksdialog som EU-kommissionen håller varje år med olika företrädare från urfolk runt Arktis. De olika intressen som finns i Arktis var givetvis föremål för diskussion, alltifrån Norges oljeintressen till urfolkens värnande av sina livsförhållanden.

2
Erik Bergkvist, ordförande Region Västerbotten och Europaforum Norra Sverige, i stakeholderpanel om innovation i Arktis med företrädare från finska regioner, Åsa Larsson-Blind, Samerådets president, med flera

EU-kommissionären Karmenu Vella inledde med att "EU-kommissionen är engagerad för att lyssna till er i våra arktiska regioner och bidra till utvecklingen genom att ta det med in i utformningen av nästa programperiod för EU, därför är detta arktiska samrådsforum så viktigt". Därefter följde ett anförande från NSPA genom ordföranden för nätverket, Satu Vehreävesa, som svarade med att göra klart att regionerna i NSPA är beredda att fortsätta den nära och goda dialogen med EU. Den nyligen presenterade OECD-studien för NSPA ger därtill en väldigt god grund för arbetet framåt.

Från svensk regional horisont medverkade Erik Bergkvist, ordförande Region Västerbotten, som påpekade att all utveckling och innovation sker lokalt. Därför måste EU och nationell nivå arbeta med den regionala nivån som länk till lokalsamhällena. Gleshet genererar behov av nya lösningar som också kan användas på andra håll, såsom e-hälsa, men det kräver investeringar i bredband i regionen. Den arktiska regionen skulle kunna bli en pilot som testbädd för hela EU, avslutade han.

Diskussion med fokus på handling för regional utveckling

Ett genomgående tema under de två dagarna var att det inte minst genom EU:s arbete sker ett skifte från ett storpolitiskt Arktis med en kamp om vem som äger Arktis mot ett mer regionalt Arktis, att det handlar om lokal och regional utveckling för ett hållbart Arktis. Det var också vad Nauja Bianco från Nordiska Ministerrådet pekade på när hon redovisade hur Nordiska Ministerrådet ställer om för att kunna ge mer stöd för näringslivsutveckling och innovation i Arktis tillsammans med olika arktiska aktörer i regionen. 

EU-kommissionen arbetar bland annat redan nu med att kunna knyta de arktiska transportstråken till EU:s huvudtransportkorridorer som idag slutar i huvudstäderna i Sverige och Finland. Vice chefen på EU-kommissionens transportenhet, Maja Bakran, hoppades i det sammanhanget på att de två länderna, Sverige och Finland, går samman om detta under det pågående arbetet för nästa programperiod. Från finsk sida lyfts återkommande den önskade järnvägen från Finland och norrut till ishavet fram som en europeisk angelägenhet, men det är viktigt att Sverige ger sig tillkänna i diskussionen och det arbete som fortgår i EU-kommissionen.

Oddgeir Danielsen från Northern Dimension Transport and Logistics påpekade, avslutningsvis, att det är dags för EU och länderna i EU att agera för att inte hamna hopplöst efter, för på andra håll i världen gör man redan stora investeringar i sina arktiska intressen.

/Mikael Janson

Läs mer om EU:s arktiska policy.

Läs mer om den arktiska samrådsprocessen.

Läs de svenska regionernas svar på samrådet om Arktis för svenska ställningstaganden (PDF).

Allmänna nyheter

  • Umeå kan bli EU:s innovationshuvudstad

    2018-09-12

    Umeå är en av finalisterna till EU:s utmärkelse ”Capital of Innovation” och kan komma att tilldelas prissumman på 1 miljon Euro. Priset uppmärksammar städer som bidrar till ett innovativt klimat och effektivt använder innovationer i statsförvaltningen.

  • EU-kommissionens och Junckers ”State of the union”- tal 2018

    2018-09-12

    Den 12 september talade Europakommissionens president Jean-Claude Juncker vid sitt fjärde ”State of the union-tal” om vad som är Kommissionens främsta ansvar och prioriteringar innan EU-valet som infaller i maj 2019. Juncker framhöll bland annat att EU bör lägga sig i stort i stora frågor och smått i små frågor. Ett exempel, tillika en udda med omdebatterad fråga, är EU-bestämmelsen om sommar- och vintertid som han anser är en typisk liten fråga som medlemsstater själva ska besluta om.

  • EU satsar 150 miljoner euro på frukt & grönsaker i skolan

    2018-09-12

    Frukt, mellanmål, grönsaker och mjölkprodukter ska ges till skolor inom EU. Det främsta syftet är att förbättra barns hälsa men man vill även satsa på att barnen utbildas inom näringslära. Totalt sett berörs 30 miljoner barn i EU under läsåret 2018/19.

  • Välkomna, Niklas & Julia!

    2018-09-12

    Innan sommaren fick North Sweden tillskott i personalstyrkan på kontoret i Bryssel med Niklas Johansson och Julia Hanson. Varmt välkomna!

  • North Sweden välkomnar de nya praktikanterna!

    2018-09-04

    Vi välkomnar de nya praktikanterna, Stina Skoglöf och Gustaf Swartling till North Swedens kontor i Bryssel. De kommer att bistå North Swedens dagliga arbete med exempelvis omvärldsbevakning, nyhetsrapportering och att ta hand om besöksgrupper från hemregionen. Stina och Gustaf kommer att praktisera under höstterminen, mellan tidsperioden september till slutet av januari 2019. Vi på North Sweden är glada att ha dem hos oss!

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS