NSPA om det arktiska samrådet

2017-04-13

Under februari genomförde EU-kommissionen genom nätverket för Northern Sparsely Populated Areas, NSPA, i vilket Övre Norrland ingår, ett samråd om EU:s framtida prioriteringar för den arktiska regionen och hur fonder och program ska ge stöd för det riktat till bland annat norra Sverige. NSPA, som företräder de europeiska arktiska regionerna, sammanställde alla inkomna förslag i en skrivelse till vilken även Norrbotten och Västerbotten gjorde sin röst hörd.

Bakgrunden är den nya arktiska politiken som EU presenterade 2016, som lyfter fram EU:s intressen i Arktis. Utöver klimatarbete och internationell samverkan, fokuserar den på att bidra till en hållbar utveckling i EU:s egna arktiska regioner. I policyn ingår bland annat att forma EU:s investeringsprioriteringar i det europeiska Arktis för EU:s nästa budgetperiod efter 2020. NSPA (Northern Sparsely Populated Areas), som medverkade i utformandet av den presenterade arktiska politiken, bjöds in att delta och att komma in med sina synpunkter och förslag på vad EU skulle satsa på i de nordliga regionerna.

För att ta fram de gemensamma förslagen på EU:s prioriteringar i Arktis, inledde EU-kommissionen i samspel med NSPA, ett samråd med alla berörda länder, inklusive de regionala aktörerna och urfolken. Samrådet var öppet för alla att delta i och varje region samlade in synpunkter för de regionala EU-kontoren att ta vidare via NSPA till EU för att samla de regionala perspektiven. Från norra Sverige inkom bland annat samrådssvar från universiteten, länsstyrelserna och regioner och landsting som i sin tur haft dialog med näringsliv och lokala aktörer med flera. Parallellt med det skickar berörda länder samt de samiska företrädarna in sina förslag.

De huvudfrågorna som ställdes i samrådet kan i grunden sammanfattas som:

  • Vad skall EU prioritera för investeringar i den arktiska regionen (= våra regioner)?
  • Hur skall då EU:s fonder och program utformas för att stödja det?

NSPA_logo3 pdf

Samrådets slutsatser
NSPA sammanställde alla inkomna idéer i en rapport med titeln ”NSPA:s förslag för EU-investeringar i Arktis”, som nu har överlämnats till EU-kommissionen för vidare bearbetning.

Enligt återkoppling från NSPA-regionerna och deras olika aktörer, borde EU i det europeiska Arktis framförallt satsa på följande områden:

  1. Transportinfrastruktur;
  2. Digital infrastruktur;
  3. Hälsa och välmående för attraktiva samhällen;
  4. Utbildning och färdigheter;
  5. Innovation och grön teknologi;
  6. Smart Specialisering inom nyckelsektorer.

NSPA framhåller att inget av områdena bör prioriteras mer än de andra, utan de ska utvecklas i symbios med varandra för att förstarka regionerna. NSPA menar också att många av förslagen baseras på de policyrekommendationer, som OECD har tagit fram för NSPA-regionerna i sin rapport ”OECD Territorial Reviews: Northern Sparsely Populated Areas”.

NSPA:s syn på EU-program
Den andra delen av rapporten fokuserar på styrkor och svagheter kring EU:s finansieringsprogram i NSPA-regionerna. NSPA lyfter att EU:s fonder och program är av stor vikt för regionerna, eftersom de bidrar till en hållbar tillväxt, affärsutveckling samt minskad arbetslöshet. Men samtidigt anmärks det i rapporten, att det finns utmaningar som är kopplade till att genomförandet av programmen är för komplicerade. Till dem hör till exempel en hög nivå av byråkrati samt olika ansökningsregler, som skiljer sig åt betydligt mellan olika NSPA-regioner samt mellan de nationella nivåerna och EU.

För att kunna överkomma utmaningar och möjliggöra ett större deltagande i EU:s finansieringsprogram bland aktörer i det europeiska Arktis, har NSPA-regionerna presenterat flera förslag om hur reglerna kan förbättras och EU:s medel effektiviseras. Ett förslag är att göra samarbetet mellan regioner inom EU:s program mer transparant och samordnat på förhand. Dessutom föreslår NSPA att EU-medel ska utdelas i förväg, så att små och medelstora företag som har begränsad finansiell kapacitet och i de arktiska regionerna ofta handlar om mikroföretag, också ska kunna delta i fler antal program.

NSPA menar också att vid anslutning till ett EU-program behövs det en strategi som ska omfatta många olika sektorer. Exempelvis om ett projekt handlar om transport, kan det också påverka turism, digitalisering och arbetsmarknad, vilket betyder att projektplanering borde vara mer inkluderande.

170207 Bild samråd
Samrådsdialog om EU:s investeringar i den arktiska regionen i samband med Arctic Frontiers i Tromsö 23 januari, i regi av NSPA med bland andra regionala företrädare från Sverige, Finland och Norge samt arktiskt ansvarig EU-kommissionär Karmenu Vella (längst ned till vänster).

Diskussionen fortsätter den 15-16 juni i Oulu
Det fortsatta arbetet kommer att diskuteras på en konferens i Oulu, Finland den 15-16 juni 2017, där ’High-Level Arctic Stakeholder Forum meeting’ arrangeras. I samband med konferensen kommer EU-kommissionen att presentera den första samlade preliminära rapporten om EU:s regionala arktiska prioriteringar, utifrån de bidrag som nu samlats in. Under konferensen kommer det finnas möjlighet att diskutera regionala önskemål för att bidra till underlag till den slutgiltig rapport som väntas tas fram under hösten. Mer information om konferensen hittar du här. 

Läs mer om bakgrunden till samrådet och Arctic Stakeholder Forum.

Läs mer om EU:s arktiska policy här.

Läs mer om konferensen i Oulu på EU-kommissionens hemsida.

Läs om de senaste arktiska aktiviteterna i NSPA och Arctic Stakeholder Forum.

Läs den praktikrapporten som togs fram för North Sweden om EU, Arktis och Övre Norrland.

/Maria Sandberg

Allmänna nyheter

  • EU Arctic Forum ”Knowing, developing and connecting Arctic” med urfolksdialog

    2018-09-20

    Den 17 september gick det första EU Arctic Forum i regi av EU-kommissionen av stapeln i Bryssel. Temat ”förstå, utveckla och förena Arktis” inkluderade även den årliga dialogen med den arktiska ursprungsbefolkningen. Företrädare från regioner och EU, forskning samt näringsliv och nationella Arktiska aktörer var på plats. Diskussioner om bland annat bredbandsförsörjning i Arktis, handelsmöjligheter, hållbara och innovativa utvecklingsmöjligheter byggde på den arktiska samrådsrapport i EU som nätverket för Northern Sparsely Populated Area (NSPA) bidragit till avseende EU:s framtida investeringsstöd till det nordligaste Europa. Från hemregionerna medverkade Erik Bergqvist, ordförande Region Västerbotten, och Niklas Nordström, kommunstyrelsens ordförande i Luleå. Med från norra Sverige fanns även Åsa Larsson-Blind företrädande Samerådet.

  • Vi välkomnar höstens praktikanter, Michaela och Stina!

    2018-09-20

    Vi välkomnar de nya praktikanterna, Michaela Wikdahl och Stina Skoglöf till North Swedens kontor i Bryssel. De kommer att bistå North Swedens dagliga arbete med exempelvis omvärldsbevakning, nyhetsrapportering och att ta hand om besöksgrupper från hemregionen. Michaela och Stina kommer att praktisera under höstterminen, mellan tidsperioden september till slutet av januari 2019. Vi på North Sweden är glada att ha dem hos oss!

  • Umeå kan bli EU:s innovationshuvudstad

    2018-09-12

    Umeå är en av finalisterna till EU:s utmärkelse ”Capital of Innovation” och kan komma att tilldelas prissumman på 1 miljon Euro. Priset uppmärksammar städer som bidrar till ett innovativt klimat och effektivt använder innovationer i statsförvaltningen.

  • EU-kommissionens och Junckers ”State of the union”- tal 2018

    2018-09-12

    Den 12 september talade Europakommissionens president Jean-Claude Juncker vid sitt fjärde ”State of the union-tal” om vad som är Kommissionens främsta ansvar och prioriteringar innan EU-valet som infaller i maj 2019. Juncker framhöll bland annat att EU bör lägga sig i stort i stora frågor och smått i små frågor. Ett exempel, tillika en udda med omdebatterad fråga, är EU-bestämmelsen om sommar- och vintertid som han anser är en typisk liten fråga som medlemsstater själva ska besluta om.

  • EU satsar 150 miljoner euro på frukt & grönsaker i skolan

    2018-09-12

    Frukt, mellanmål, grönsaker och mjölkprodukter ska ges till skolor inom EU. Det främsta syftet är att förbättra barns hälsa men man vill även satsa på att barnen utbildas inom näringslära. Totalt sett berörs 30 miljoner barn i EU under läsåret 2018/19.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS