Bakgrund

Rapporten om innovationsunionens konkurrenskraft - som omfattar alla 27 medlemsländer och sex associerade länder - bidrar vartannat år till Europa 2020-strategin med en ingående statistisk och ekonomisk analys av de viktigaste aspekterna hos ett effektivt system för forskning och innovation. Detta är den första utgåvan inom ramen för initiativet om innovationsunionen, och den ersätter den tidigare rapporten om vetenskap, teknik och konkurrenskraft.

Rapportens viktigaste resultat

• Europa måste öka investeringarna i forskning och innovation. EU närmar sig långsamt sitt mål att investera 3 % av BNP i forskning och utveckling (2,01 % 2009) men avståndet till ledande konkurrenter ökar, främst på grund av lägre FoU-investeringar i näringslivet.Under 2008 stod EU för 24 % (29 % 1995) av världens totala FoU-utgifter. I förhållande till BNP investerar företagen i Japan och Sydkorea dubbelt så mycket som i Europa.
• I ekonomiska kristider har ackumulerade investeringar i forskning och innovation en konjunkturutjämnande effekt. Länder som har ökat sina investeringar i forskning och innovation har bättre förutsättningar för att ta sig ur krisen. Sjutton medlemsländer kunde bibehålla eller öka sina FoU-budgetar under 2009 och sexton under 2010.
• Investeringarna i innovation måste bli "smartare". De mest framgångsrika innovatörerna har inriktat sina investeringar genom en smart specialiseringsstrategi som kombinerar strategier på utbudssidan (t.ex. offentliga subventioner till högre utbildning, FoU i näringslivet, riskkapital och vetenskaplig och teknisk infrastruktur) och efterfrågesidan (t.ex. offentlig upphandling av innovativa produkter, resultatbaserad standardisering och konkurrensfrämjande varumarknadsreglering).
• Utvecklingen av högt kvalificerade personer måste stämma överens med företagens behov. Bara 46 % av forskarna i EU arbetar inom näringslivet (80 % i USA). Medlemsländerna bör anpassa sina utbildningssystem för att fortsätta öka antalet och samtidigt se till att bättre matcha företagens behov.
• Integrering och internationalisering av forskning ökar avkastningen på investeringar. Internationalisering och effektiv produktion av vetenskaplig kvalitet är ömsesidigt förstärkande. Kunskapsflödet (dvs. av studerande, gemensamma publikationer, samarbete för gemensamma patent) i Europa är en stor tillgång och kommer att öka ytterligare genom fullbordandet av det europeiska forskningsområdet. Det är dock koncentrerat till ett fåtal västeuropeiska länder.
• Svaga ramvillkor förhindrar kunskap från att omvandlas till säljbara produkter och tjänster. Europa förlorar mark när det gäller utnyttjandet av forskningsresultat. EU publicerar flest fackgranskade vetenskapliga publikationer i världen (29 % under 2009) men ökningstakten för patentansökningar enligt konventionen om patentsamarbete (PCT) är nästan dubbelt så hög i Japan och Sydkorea som i EU. För hälften av medlemsländerna skapas inga högteknologiska patent alls hos Europeiska patentverket (EPO). Ytterligare åtgärder behövs för att kostnadseffektivare skydd och förvaltning av immateriella rättigheter ska kunna erbjudas. Det EU-patent som man för närvarande förhandlar om blir en viktig start.
• Europa har stor potential när det gäller tekniska uppfinningar för samhällsutmaningar. Under 2007 stod EU för 40 % av patenten för teknik på klimatförändringsområdet. Detta visar att målinriktad investering i forskning och demonstration på nyckelområden, i kombination med åtgärder för att stödja marknadens utveckling, kan leda till ny teknik och innovationer. Detta är idén med de europeiska innovationspartnerskap som inletts genom innovationsunionen.
• Vi behöver mer innovativa och snabbväxande små och medelstora företag. EU måste komma ikapp USA när det gäller forskningsintensiteten inom högteknologisk och medelhögteknologisk industri. Med andra ord behövs strukturella förändringar både inom och mellan sektorer. Vissa europeiska länder, som Österrike och Danmark, har åstadkommit en strukturell förändring mot en mer kunskapsintensiv ekonomi. Många av dessa länder har också återhämtat sig bättre från den ekonomiska krisen. Gemensamma faktorer bakom denna framgång är innovativa och snabbväxande små och medelstora företag, som gynnas av den vetenskapliga kompetensen inom den offentliga forskningen och de gynnsamma förutsättningarna för marknadsföring av ny kunskap.

Läs mer om EU-kommissionens rapport här

/MJ