Plattform för Europeisk Stadsutveckling i vardande

Joint Programme Initiative, JPI, Urban Europe samlar städer, forskare och aktörer inom stadsutveckling från hela Europa. Syftet är att bli en del av EU:s kommande partnerskap för att driva forskning och utveckling inom stadsutveckling i EU:s nya stora forsknings- och innovationsprogram Horisont Europa. Partnerskapen är tänkta att stärka kopplingen mellan EU:s forskningspolitik och hur forsknings- och innovationssatsningar kan göra nytta för att utveckla Europa inom olika utpekade områden där det finns utmaningar och behov av nya samhällslösningar. Det nya i dessa partnerskap är kopplingen till de regionala aktörerna som skall kunna såväl påverka som dra mer nytta av EU:s forskningssatsningar. Det är på lokal och regional nivå som utmaningarna finns och måste hanteras för att skapa förändring. Ett särskilt fokus är då stadsutveckling inom EU:s urbana agenda. Allt fler bor i Europas städer som samtidigt dras med stora utmaningar inom många områden att hitta lösningar på. Det nordligaste Europa utgör inget undantag samtidigt som regionens städer ligger i framkant inom många områden.

Under heldagen med 900 anmälda, talade ledande företrädare från EU:s urbana aktörer såsom Eurocities som är ett starkt nätverk mellan större städer, företrädare från EU-kommissionen och forskarsamhället inom stadsutvecklingsfrågor och särskilt grön omställning, som mycket fokus låg på under dagen. Till det anordnades parallella diskussioner kring stadsutveckling. Ett av förmiddagspassen bestod i en strukturerad dialog mellan Caroline Nevejan, forskningschef i Amsterdam, Inga Bērziņa, borgmästare i Kuldiga, Litauen, samt Mikael Janson, North Sweden. Diskussionen kretsade kring forskningens roll och betydelse för att få till stånd hållbar stadsutveckling och hur även mindre städer kan vara exempel för andra. JPI Urban Europe lyfter i sitt arbete också fram även mindre städers och samhällens roll för och behov av utveckling med därtill regionala förtecken även inom en agenda för stadsutveckling.

Norra Sverige ett exempel för Europa också inom hållbar stadsutveckling

Mikael Janson inledde sin del med att alla regioner har städer, även glesbefolkade regioner, och att Europa inte är megastädernas kontinent, utan snarare ett konglomerat av små och medelstora städer som i sin tur ingår i ett ekosystem med sitt omgivande land som de en gång är sprungna ur beroende på den ekonomiska bas som i sin tur krävt en handelsplats för att kapitaliseras. De flesta städer är fortfarande beroende av denna bas och fungerar å ena sidan som motorer för sin omgivning men är å andra sidan i sin tur ännu idag beroende av den. Detta konglomerat av stort och smått om vartannat är lite av Europas unika innovationssystem att bygga på.

Norra Sverige är å ena sidan en glesbefolkad region där även små samhällen har en stor betydelse, å andra sidan en region med i nordiska mått städer av storlek och kan därmed tjäna som en ytterlighetsbild av hur Europa ser ut. Det måste tas in i även stadspolitiken som varit för fokuserad på bara de stora städerna. Det är rentav så att det är möjligt att göra saker som en testbädd för hela Europa i mindre städer som inte är möjligt i större, att sedan kunna skalas upp för större sammanhang. Det har blivit tydligt när North Sweden kunde bidra till att få bort tänkta gränser om att de Europeiska Innovationsplattformar för smarta städer, EIP Smart Cities, att endast omfatta städer över 250 000 invånare, som hade uteslutit alla norra Sveriges städer. Nu är Umeå med och rentav en ledarstad, en så kallad Lighthouse City, inom Smart Cities. Det är utifrån det viktigt för EU att fortsätta hitta samspelet mellan stora och små städer inklusive därtill de ännu mindre samhällena.

Viktigt med breddat fokus för stadsutveckling i EU

När OECD visar på att 68% av tillväxten sker utanför städerna, även om det är i städerna som den stora tillväxten sker, så signalerar det något viktigt. Städerna behöver sina plattformar och anpassade utvecklingsverktyg, men det måste också ske i ett samspel med bredare regionala förtecken. Särskilt för att hitta sätt att ge kraft åt de allra minsta samhällenas möjligheter att koppla upp sig mot en europeisk agenda och bidra till europeisk utveckling. Det är viktigt att kommande forskningsinriktning inom EU tar in det och ett konkret exempel är diskussionen i OECD-studien för regionerna i nätverket för Northern Sparsely Populated Areas, NSPA, som konstaterade vikten av att hitta sätt att bättre koppla de mer glesbefolkade delarna och deras företagande till universiteten och forskning för att utvecklas. Omvänt kan den mer inkrementella innovation som sker i omlandet, som en del av närmast överlevnad för områden långt från de skalfördelar tätorten innebär, i sin tur bidra till nytt tänkande då forskning i sig sällan är innovation.

Mikael nämnde också hur mindre och medelstora städer enklare kan engagera medborgarna och skapa så kallat ”co-creation” för förändring med dem som allt ytterst handlar om; invånarna och medborgarna själva. Det är överlag möjligt att skapa samverkan mellan olika aktörer och kluster och driva utvecklingen genom att utmana sig själva att pröva nya metoder, med inte minst hjälp av extern forskning och utbyte med andra genom bland annat EU-program, på ett sätt som är svårare i större städer. Det finns flera exempel på detta i norra Sverige inom inte minst stadsutveckling för klimatomställning, men hållbar utveckling handlar inte bara om miljö utan också att det går hand i hand med såväl ekonomisk utveckling som inte minst social utveckling. Satsning på exempelvis jämställdhetsarbete i en annars av tradition manlig industribas har varit en del av ett pågående förändringsarbete i norra Sverige.

/Mikael Janson

Läs mer om JPI Urban Europe här