Årets upplaga av EU:s arktiska forum och urfolksdialog gick av stapeln i Bryssel den 14–15 maj. Högnivåkonferensen organiserades av EU-kommissionen och EU:s utrikestjänst (EEAS). Forumet hålls vartannat år i Bryssel och vartannat i den arktiska regionen. Forumet etablerades i samband med EU:s framtagande av sin arktiska politik med ett större fokus på att stödja den regionala utvecklingen. I utformningen av EU:s arktiska politik har norra Sverige, genom North Sweden och nätverket Northern Sparsely Populated Areas (NSPA), varit en aktiv och viktig dialogpartner för EU. År 2019 hölls på North Swedens initiativ det första forumet och i samverkan med svenska UD gick det av stapeln i Umeå.  

Under årets konferens diskuterades bland annat EU:s roll i Arktis, hur man säkerställer en hållbar utveckling med respekt och blomstrande samhällen, och mer specifikt de utmaningar som kommer med klimatförändringar, kompetensförsörjning, infrastruktur och arktisk forskning.  

EU:s arktiska forum under dag ett 

Årets arktiska forum inleddes med ett tal från Belén Martinez Carbonell, Direktör på EU:s utrikestjänst (EEAS). I sitt tal lyfte Carbonell upp vikten av en rättvis omställning där ingen lämnas utanför, detta i en kontext där naturresurserna är lokala i sin natur med en geopolitisk dimension, och där Sverige och Finland numera är medlemmar NATO, vilket innebär fler militära övningar och större påverkan på naturen och lokalbefolkningen. Carbonell lyfte även upp EU:s roll i Arktis och förklarade att EU inte kommer kunna lösa alla frågor och att det yttersta ansvaret ligger statligt, men att EU finns där för att utveckla partnerskap och samarbete, rådgivning och riskanalys, samt finansiering via Horisont Europa och The Arctic Urban-Regional Cooperation programme (AURC).  

Dagens första panel handlade om vikten av internationell samverkan när det gäller arktiska frågor i och med ett växande intresse av regionen från länder utanför Arktis. I panelen samlades därför företrädare på hög nivå, både från arktiska och icke-arktiska EU-medlemsstater, där bland annat möjligheterna för att stärka det europeiska samarbetet i Arktis diskuterades. Från Sverige deltog Louise Calais, Sveriges arktiska ambassadör, som understrykte vikten av respekt när beslut tas gällande resurser, klimatförändringar, forskning och inte minst det geopolitiska säkerhetsläget. För att exemplifiera hur samverkan kan bidra med viktig kunskap och perspektiv till EU som bör beaktas och för att lyfta upp regionernas möjligheter och utmaningar, nämnde Calais nätverket Northern Sparsely Populated Areas (NSPA) som en bra förebild, där North Sweden ingår.  

NSPA var representerat i övriga paneler under årets forum och från norra Sverige medverkade dels Birgitta Larsson, kommunstyrelsens ordförande i Gällivare,dels Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande i Luleå.  

Likt Louise Calais betonade även Birgitta Larsson vikten av samarbete och kunskapsspridning för att öka förståelse och respekt för regionen och de som bor där och livnär sig på områdets resurser. Larson menade på att det är viktigt att ha dessa perspektiv i åtanke när det kommer till beslutsfattande. I det arbetet ingår dialoger om Arktis även med aktörer utanför det geografiska området.  

– Vi måste också samarbeta med EU, det är av största vikt att fler än bara vi som bor i norr känner till de utmaningar och möjligheter som arktiska samhällen står inför. Dessa dialoger är därför mycket viktiga, sade Larsson.  

Carina Sammeli berättade om vilka utmaningar som finns med kompetensförsörjning för att kunna bygga upp ett hållbart samhälle och möjliggöra den gröna omställningen. Sammeli betonade även vikten av att i ett tidigt skede i beslutsprocesser involvera de som bor och verkar i området eftersom dessa är en essentiell del av lösningarna på utmaningarna. Oavsett om det handlar om forskning, industri eller samhällsfrågor behövs människor på plats för att genomföra projekten.   

– Vi behöver inte andra som berättar för oss hur vi ska göra. Vi arbetar hårt för att möjliggöra den gröna omställningen, och vi vill att det ska vara en rättvis omställning. Vi kommer att göra denna omställning möjlig, men vi vill göra det på ett sätt så att vardagen för människorna som bor i dessa samhällen fungerar och se till att de som bor här vill stanna kvar i framtiden. Hur gör man det? Pratar om det!, sade Sammeli. 

Andra dagens urfolksdialog 

Andra dagen inleddes av Jutta Urpilainen, EU-kommissionär för internationella partnerskap, som förklarade att urfolk påverkas mycket av klimatförändringar. Urpilainen berättade vidare att de arbetar med stöttning av unga personer i arktiska regioner. Strax därpå intog Pirita Näkkäläjärvi, Ordförande i det Samiska Parlamentet i Finland, scenen och förklarade att det är viktigt att den samiska befolkningen blir mer inkluderad i beslutsprocesser i EU då beslut som tas på EU-nivå påverkar vardagen för de samiska samhällena. Vidare förklarade Näkkäläjärvi att de arbetar med tre prioriteringar mot EU, specifikt vill de inkludera mer samisk befolkning i EU:s beslutsprocess, få mer stöttning från EU, inte minst gällande klimatförändringar som påverkar den samiska befolkningen väsentligt, och slutligen se till att utvecklingen inte påtvingas av industriell utveckling på samisk mark, utan även involvera samiskt företagande i den omställning som pågår i Europa och inte minst det arktiska området.  

Clara Ganslandt, EU:s särskilda sändebud för arktiska frågor vid Europeiska utrikestjänsten, förklarade att EU arbetar aktivt med inkludering av alla människor i de arktiska samhällena och vidare att inkludering är en fundamental del av vad EU står för. Vidare förklarade Ganslandt att en återkommande fråga är markanvändning och att EU arbetar mot att finna en plattform för att stötta just detta.  

Arktiska råvarors betydelse för EU  

Ett annat ämne som berördes i panelsamtal var råvaror i Arktis. I panelen fanns North Swedens direktör Mikael Janson som deltagare. Janson menade att det är bra med dialogen i Bryssel, men jobbet måste göra lokalt och förklarade att det inte finns ett urfolksperspektiv eller en majoritetssyn. Det finns många olika motstridiga intressen med stora industriaktörer i regioner med liten egen kapacitet. Vi kan inte säga nej till allt och inte heller säga ja till allt. Det måste ytterst alltid gynna långsiktig hållbar lokal utveckling och då måste alla aktörer engageras i dialogen. Vi kommer oavvisligen att behöva mineraler och skoglig biomassa som en del av att lösa klimatkrisen. EU trycker därför på för mer råvaror, gröna industrier på ena sidan och att bevara naturen å andra sidan. EU har därmed en viktig roll i att bygga kapacitet för lokal dialog och innovativa lösningar som hanterar olika intressen. 

Utöver Janson deltog även Eirik Larsen, chef för enheten för mänskliga rättigheter vid Samerådet. Larsen förklarade att utan tillgång till mark är det svårt att få kulturen och språket att leva vidare. Därför menar Larsen att extra stöttning är kritiskt för framtiden. Vidare diskuterades EU:s deklaration om urfolk, som är ett steg i rätt riktning, men som enligt Larsen saknar implementering av regelverk. En viktig del i detta är att det sker en djupgående konsultation med de som berörs före implementeringen.   

Under paneldiskussionerna framkom vikten av att ta vara på urfolks kultur och den kunskap och perspektiv som de besitter. Det noterades även att stöttning behövs för att genomföra en grön och hållbar utveckling för urfolksamhällen samt att en kontinuerlig dialog måste finnas mellan olika parter för att skapa en inkluderande och rättvis omställning. 

Besök av Gaaltije och Tankesmedjan Balve 

I samband med EU Arctic Forum och Indigenous Peoples’ Dialogue fick North Sweden European Office även besök av Gaaltije och Tankesmejdan Balve, som driver samtal om samisk samhällsutveckling och lyfter samiska förutsättningar och perspektiv i samhällsfrågor och processer med fokus på de sydsamiska perspektiven som ett samiskt center med placering i Östersund. North Sweden tackar för besöket och en intressant och givande dialog.  

Läs om det första EU Arctic Forum 2019 i Umeå här

Läs om EU Arctic Forum 2021 i Bryssel här

Läs om förra EU Arctic Forum 2023 på Grönland här

Fotografi första bild: EU-kommissionen