Markdirektivet syftar till att uppnå en god markhälsa i hela EU till år 2050. Direktivet gäller för all mark och alla typer av markanvändning, och beskrivs av EU-kommissionen vara ett steg mot en friskare och mer motståndskraftig mark som kan bidra till ökad livsmedelstrygghet, rent vatten och miljön.

Direktivet har varit under omarbetning och förhandling sedan 2023 och är ett omfattade direktiv som, om det även röstas igenom av Europaparlamentet i plenum, kommer att innebära en rad viktiga huvudpunkter:

Viktiga delar i direktivet

• Öka markens motståndskraft. I linje med målet för markdirektivet vill EU-kommissionen att provtagning för markhälsa ska upprättas.
• Hållbar markförvaltning. Direktivet vill skapa hållbara brukningsmetoder av mark i EU.
  
  
• Jämförbara uppgifter. Ett markövervakningssystem med harmoniserade uppgifter mellan medlemsländerna.
  
  
• Förvalta förorenade områden. Övervakning och rapporteringskrav för föroreningsämnen, som till exempel PFAS, bekämpningsmedel och mikroplatser.
  
  
• Återställande av områden med dålig markhälsa. Där markhälsan bedöms undermålig kan krav om återställande bli aktuellt.

Vad har hänt?

EU-kommissionen lade fram ett förslag om markövervakningsdirektivet i juli 2023, förslaget baserades på EU-kommissionens markstrategi som presenterades 2021. Förslaget har sedan dess varit ute för samråd där både nationell nivå och regionala synpunkter tagits hänsyn till och har därefter altererats samt förhandlats i en trepartsförhandling, så kallad trilog, mellan Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen. I april 2025 antogs ett preliminärt överenskommet dokument kring markdirektivet och det är det överenskomna dokumentet som nu gått vidare till en slutlig omröstning i ministerrådet.

North Swedens lyckade påverkansarbete med markdirektivet

I oktober 2023 antog politikernätverken Europaforum Norra Sverige (EFNS) och Northern Sparsely Populated Areas (NSPA) sina respektive positionspapper på EU-kommissionens förslag till markdirektiv. Båda nätverken uttryckte liknande ställningstagande mot positionen om att Sverige redan har ett befintligt markövervakningssystem och befarade att direktivet kan komma att skapa höga kostnader för norra Sverige på grund av få invånare och stora landområden. Nätverken ifrågasatte även rimligheten i att använda samma modell för övervakning av skilda marktyper, med olika markförutsättningar, i ett geografiskt skiftande område som EU. Slutligen manade både EFNS och NSPA till flexibilitet och att ett markdirektiv bör möjliggöra och inte förhindra samhällsutbyggnad.

En stor del av det som EFNS och NSPA uppmanade EU-kommissionen att ta hänsyn till i sina respektive positionspapper ändrades från det ursprungliga förslaget och togs med i trilog-förhandlingarna mellan Rådet, EU-kommissionen och Europaparlamentet. Det som förändrats från det första förslaget som EU-kommissionen gav var bland annat att markdirektivet erbjuder en större flexibilitet gällande stöd snarare än tvingande skyldigheter för markägare och att EU-länderna inte längre kommer bli tvungna att använda ett EU-gemensamt markövervakningssystem.

Vad händer framöver?

Detta steg avslutar antagningsförfarandet i Rådet. Europaparlamentet kommer att hålla en slutomröstning om ärendet under de närmaste veckorna i plenum i Strasbourg. Medlemsländerna har sedan tre år på sig från ikraftträdandet att införliva de nya reglerna i den nationella lagstiftningen.

/Petra Salvin

Läs mer om Rådets och Europaparlamentets tidigare preliminära förslag till markdirektivet här

Läs mer om North Swedens påverkansarbete med markdirektivet här 

läs hela NSPA:s position här

Läs hela EFNS position här