En central fråga under mötet var den tydliga splittring som växt fram mellan medlemsländerna i ministerrådet kring konkurrenskraftsfondens utformning. Norra och västra Europa samt Spanien driver en linje där fokus ska ligga på excellens, innovation och produktivitet för att stärka Europas konkurrenskraft. Gruppen omfattar omkring tolv medlemsländer, varav flera är stora och därmed väger tungt i förhandlingarna.

Samtidigt vill flera länder i södra och östra Europa se en bredare geografisk fördelning av medlen, där större hänsyn tas till sammanhållning och regional balans inom unionen. Diskussionerna speglar därmed en större konflikt mellan konkurrenskraft och sammanhållningspolitik, EU:s regionalpolitik, i EU:s framtida budgetstruktur.

Under mötet diskuterades även hur konkurrenskraftsstöden ska styras genom arbetsprogram, utlysningar och tilldelning av medel. Flera medlemsländer efterfrågar större flexibilitet och mindre detaljstyrning i genomförandet. Kopplingarna till Horisont Europa och framtida forsknings- och innovationsprogram lyftes också fram. Enligt bedömningar som framfördes under mötet väntas frågan inte nå en slutlig överenskommelse under Cyperns kommande ordförandeskap. En partiell överenskommelse inför den 16 juni har diskuterats, men tidsplanen beskrivs som osäker.

Även de, nationella och regionala partnerskapsplanerna NRP, behandlades under mötet. Enligt Sara Colliander, ansvarig för skog och sammanhållningspolitik på Sveriges representation i Bryssel, omfattar fonden bland annat sammanhållningspolitiken, fiskeripolitiken, jordbrukspolitiken och inrikesfonden. Diskussioner förs om hur olika reformkrav ska definieras och hur medlemsländer ska ges flexibilitet att möta nationella och sociala mål, som är en linje Sverige driver

Statsstödsfrågor kopplade till Horisont Europa och andra EU-program lyftes också fram. Bland annat diskuterades hur EU-gemensamma stöd till enskilda företag i vissa fall inte klassas som traditionella statsstöd, samt vikten av konkurrensneutralitet och lika villkor mellan företag.

Mötet berörde även ett växande fokus på så kallad dual-use, det vill säga investeringar som kan användas både civilt och militärt. Frågor kopplade till försvar och säkerhet uppges få en allt större roll inom både konkurrenskraftsfonden och EU:s forskningsprogram.

Gölin Carina Christiansen från North Sweden frågade hur regeringen ser på regionernas inflytande.  Det steget är ännu inte tydliggjort i processen men ett exempel som regeringen lyfte är möjlighet till inflytande när årliga mål och prioriteringar tas fram.

Bakgrund
EU-kommissionen presenterade den 16 juli 2025 sitt förslag för EU:s nästa fleråriga budgetram. Förslaget syftar till att samla flera av EU:s fonder för regional utveckling, sociala frågor, jordbruk och inre säkerhet inom gemensamma nationella ramkuvert i långtidsbudgeten (MFF) för perioden 2028–2034.

En central del i förslaget är de så kallade nationella och regionala partnerskapsplanerna (NRPP). Tanken är att varje medlemsland ska ta fram en samlad plan för hur EU-medel ska användas utifrån både nationella och regionala prioriteringar. Planerna väntas omfatta flera politikområden samtidigt, bland annat sammanhållningspolitik, jordbruk, fiske och sociala investeringar. Syftet är att skapa en mer samordnad och flexibel användning av EU:s budget, samtidigt som kopplingen mellan reformer och finansiering stärks.

Som en del av arbetet diskuteras även en ny konkurrenskraftsfond med fokus på innovation, forskning och industriell utveckling. Förslaget har lett till diskussioner mellan medlemsländerna om hur EU-medel ska fördelas mellan regioner och sektorer, samt hur balansen mellan konkurrenskraft och sammanhållningspolitik ska utformas i den kommande budgetperioden.

/Axel Vesterlund

Läs om EU-kommissionens förslag till EU:s nästa långtidsbudget här 

Läs Mikael Janson tidigare ”State of Play” om EU:s nästa långtidsbudget här