Efter ett samråd med företag, offentliga upphandlare, fackföreningar och det civila samhället har EU-kommissionen antagit ett nytt förslag till EU-lagstiftning om EU:s regler för offentlig upphandling. Förslaget ska nu förhandlas mellan Europaparlamentet och Rådet för att träda i kraft. EU-kommissionen beräknar att förslaget ska leda till administrativa besparingar på 650 miljoner euro om året. Detta ska i sin tur färdigställa den inre marknaden för offentlig upphandling.  

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen aviserade en översyn av direktiven om offentlig upphandling i EU-kommissionens politiska riktlinjer för 2024–2029. Syftet med översynen var bland annat att ge europeiska produkter företräde vid offentlig upphandling, samt att modernisera och förenkla upphandlingsreglerna. 

Europeiska revisionsrätten har identifierat brister i det befintliga systemet för offentlig upphandling, bland annat minskad konkurrens, att små och medelstora företag har ett begränsat deltagande, ett begränsat gränsöverskridande deltagande samt att ökningen av upphandlingar med en anbudsgivare har ökat. Översynen av förordningen är också ett svar på uppmaningar om en förenklad, strategisk och konkurrenskraftig ram, detta efter uppmaningar från både Europaparlamentet och Rådet. Samt så bemöter översynen rekommendationerna som finns i både Draghi och Letta-rapporterna. Där lyfts offentlig upphandling som ett strategiskt verktyg för att kunna stärka EU:s industri, främja den gröna och digitala omställningen, stödja innovation och stärka den ekonomiska säkerheten. 

Den föreslagna EU-förordningen ska göra offentlig upphandling enklare, mer enhetlig och mindre administrativt krävande genom att samla dagens regler i ett gemensamt regelverk och minska antalet upphandlingsförfaranden. Upphandlande myndigheter får samtidigt större flexibilitet, bland annat genom ökade möjligheter att förhandla med leverantörer och ett nytt förfarande för att utveckla och köpa in innovativa lösningar. En gemensam digital marknadsplats ska dessutom koppla samman nationella system, så att företag enklare kan delta i upphandlingar i hela EU och slipper lämna samma uppgifter flera gånger. Förslaget ger också upphandlande myndigheter ett tydligare ansvar att väga in kvalitet, miljö, sociala aspekter och innovation, samtidigt som större hänsyn ska kunna tas till säkerhet, cybersäkerhet, försörjningstrygghet och motståndskraft i leveranskedjor. I vissa fall ska även EU strategiska intressen kunna vägas in, bland annat genom möjligheten att begränsa deltagandet för aktörer från länder utanför EU där det finns risk för orättvist marknadstillträde eller strategiska beroenden. Sammantaget är ambitionen att göra upphandlingen både enklare och mer strategisk, där offentliga inköp i högre grad kan bidra till innovation, konkurrenskraft, säkerhet och ekonomisk motståndskraft. 

Förslaget till en ny förordning om offentlig upphandling presenterades samtidigt som EU-kommissionens så kallade European Innovation Act. De två initiativen hänger nära samman och är en del av kommissionens bredare arbete för att stärka Europas konkurrenskraft och innovationsförmåga. Medan upphandlingsförordningen framför allt ska göra det enklare för offentliga aktörer att efterfråga och köpa innovativa lösningar, tar European Innovation Act sikte på hur offentlig efterfrågan kan användas tidigare i innovationsprocessen, bland annat genom upphandling av forskning och utveckling. Tillsammans ska regelverken göra det lättare att gå från utveckling och testning av nya lösningar till faktisk användning och kommersiell upphandling i offentlig sektor. 

Sveriges kommuner och regioner (SKR) har tidigare lyft EU upphandlingsregler som en viktig fråga för kommuner och regioner. I SKR På gång inom EU betonas bland annat att reglerna inte bör skapa onödiga administrativa bördor eller försvåra kommuners och regioners verksamhet. SKR följer därför den pågående översynen av EU upphandlingsregler och har framfört synpunkter på hur det framtida regelverket bör utformas.  

Feedback 

Det finns även möjlighet för allmänheten att lämna feedback på förslaget som går in till förhandlingsprocessen. Feedback kan lämnas fram till senast den 30 november 2026,  

/ Wilma Hvirfvel 

Läs mer och svara på feedbacken senast den 30 november här

Läs EU-kommissions förslag till ny förordning här

Bildkälla: Pixabay