I början av månaden publicerade Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) sin rapport "På gång inom EU” för våren 2026, som sammanfattar aktuella EU-initiativ och beslut som påverkar kommuner och regioner i Sverige. Syftet med rapporten är att sammanställa utvecklingen i de bevaknings- och påverkansområden på EU-nivå som är viktiga för svenska kommuner och regioner. Nedan följer en översikt av några av de prioriterade områdena i vårens utgåva.  

EU:s sammanhållningspolitik efter 2027 

Ett centralt område som SKR belyser i sin rapport är sammanhållningspolitiken, EU:s regionalpolitik, som i dagsläget står för en tredjedel av EU:s totala budget. Som North Sweden rapporterat om i tidigare nyhetsbrev, presenterade EU-kommissionen sitt förslag på EU:s nästa långtidsbudget för nästkommande period 2028–2034 (MFF) i juli 2025, som innebär stora förändringar i jämförelse med tidigare budgetar. EU-kommissionen menar att förslaget innebär ökad flexibilitet för att snabbt kunna ställa om vid kriser eller andra prioriteringar, samt att budgetförslaget är enklare, mer strategisk och resultatinriktat för att möta aktuella och framtida utmaningar inom områden såsom säkerhet, konkurrenskraft, grön omställning och digitalisering. 

SKR lyfter att denna budgetstruktur innebär en kraftig minskning av antalet fonder och program i syfte att skapa en förenklad struktur och mer harmoniserade program. Rapporten belyser därför att förslaget riskerar att minska sammanhållningspolitikens delar samt leda till ökad centralisering. Denna analys delas av North Sweden och adresseras även i antagna positioner om framtidens sammanhållningspolitik av nätverken Europaforum Norra Sverige (EFNS) och Northern Sparsely Populated Areas (NSPA).

I vårens skrift beskriver SKR sin prioritering om att driva förhandlingarna om EU:s nästa fleråriga budgetram för att säkra resurser för långsiktiga behov. SKR:s målsättning är att uppnå en fortsatt stark sammanhållningspolitik och en nödvändighet till regionalt och lokalt inflytande med ekonomiska resurser för ett framgångsrikt lokalt och regionalt utvecklingsarbete. 

Läs Europaforum Norra Sverige (EFNS) och Northern Sparsely Populated Areas (NSPA) inspel om norra Sveriges syn på EU:s regionalpolitik via länkarna i slutet av denna artikel.  

Översyn av EU-direktiven om offentlig upphandling 

Vidare redogör SKR sina ståndpunkter om översynen av tre rättsakter som reglerar den offentliga upphandlingen inom EU. EU-kommissionens utvärdering av upphandlingsdirektiven påbörjades under hösten 2024 och är en särskilt prioriterad fråga för SKR då dessa regler har stor påverkan på kommuner och regioner. Översynen syftar till att förenkla och modernisera reglerna samt minska den administrativa bördan, med nytt fokus på att europeiska företag och produkter inom vissa sektorer ska främjas samt att försörjningsberedskapen ska stärkas.   

SKR:s ståndpunkter är bland annat: 

• De tre EU-direktiven bör slås samman utifrån LUF (lag om upphandling inom försörjningssektorerna)-direktivet. 

• Undantag bör införas för intern upphandling i alla riktningar (köp av eget företag).

• Att undantaget för samarbetsavtal renodlas samt att undantaget för icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse förtydligas. 

• Anpassade uteslutningsgrunder på nationell nivå bör förtydligas och att undantag för försörjningsberedskap bör införas, liknande det som finns för försvar och säkerhet. 

Översynen avser de direktiv som i Sverige genomförts genom lagen om offentlig upphandling (LOU), lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) och lagen om upphandling av koncessioner (LUK). SKR poängterar i sin rapport att regelverket för offentlig upphandling omfattar långt fler regler och förordningar än vad som ingår i översynen. I samband med EU-kommissionens slutsatser (baserad på studierna från en öppen konsultation i oktober 2025) lyfter SKR vidare att de delar EU-kommissionens slutsatser om att syftena med den tidigare revideringen inte har nåtts. 

SKR:s delade slutsatser med EU-kommissionen 

Med utgångspunkt från EU-kommissionens rapport, framhåller SKR att direktiven inte har blivit mer flexibla utan regelverket är fortsatt komplext, byråkratiskt och administrativt tungt med vissa fortsatt oklara regler – till exempel reglerna om samverkan och interna upphandlingar. SKR lyfter även inslag i EU-kommissionens rapport om att nya begrepp och hur upphandlingsreglerna hänger samman med andra EU-rättsakter lett till tolkningsproblem och rättsosäkerhet. Ytterligare problematik är risk för korruption samt ökning av den totala kostnaden som en upphandling medför samtidigt som de indirekta kostnaderna i form av exempelvis begränsade möjligheter till innovation kvarstår. 

SKR delar EU-kommissionens slutsatser om en väg framåt för EU-direktiven om offentlig upphandling: 

• Regelverket behöver bli mer flexibelt och enklare att tillämpa, särskilt för att möta kriser och snabba förändringar. 

• Bättre samordning mellan olika rättsakter och sektorsspecifika regler behövs. 

• Fortsatt satsning på digitalisering.  

Värna den svenska modellen 

Vidare redogör SKR behovet av att särskilt prioritera arbetet med att värna den svenska modellen och arbetsgivarrollen i förhållande till ny EU-lagstiftning på arbetsmarknadsområdet. Under våren bevakar SKR ett flertal aktuella arbetsgivarpolitiska frågor i samband med att EU-kommissionen har flera initiativ är på gång. Frågorna överlappas och är vanligt återkommande under flera olika initiativ om till exempel arbetsrätt, kompetensunion och inremarknadsinitiativ.  

Några av de frågor som SKR arbetar med är följande:  

• Pakt för social dialog 

• Färdplan och akt för sysselsättning av hög kvalitet 

• Ny handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter 

• EU-direktivet om minimilöner 

• Lönetransparensdirektivet 

• EU-direktiv om digital plattformsarbete 

• Kompetensunionen 

• Rättvis arbetskraftsrörlighet 

På EU:s agenda 

Sammanfattningsvis redogör vårens upplaga av SKR:s ”På gång inom EU” många av de aktuella agendapunkterna som har direkt påverkan i svenska kommuner och regioner. Utöver de ovannämnda prioriterade områdena, diskuterar SKR i rapporten även andra områden som till exempel energi- och klimatfrågor, transport och infrastruktur, EU:s digitaliseringsarbete, konkurrenskraft, jämställdhetsfrågor, civil beredskap samt hälso-sjukvårdsfrågor. 

/Fanny Rosell 

Läs hela skriften “På gång inom EU” våren 2026 här. 

Läs NSPA position om framtidens sammanhållningspolitik här. 

Läs EFNS synpunkter om framtidens sammanhållningspolitik här.

Läs vår tidigare artikel om SKR:s prioriterade EU-frågor för hösten 2025 här. 

Läs våra mest aktuella artikel om EU:s nästkommande långtidsbudget här. 

Läs om sammanhållningspolitiken under nuvarande budgetramen (MFF) här. 

Läs mer om EU-kommissionens förslag till långtidsbudget här.

Läs Mikael Jansons “state of play” om missade möjligheter i MFF-förslaget här.