Rådet fastställer förhandlingsposition för EU:s jordbrukspolitik
Den 28 oktober presenterade medlemsländernas ministerråd att det har fastställt sin position för jordbrukspolitiken i EU:s kommande långtidsbudget (MFF) för perioden 2028–2034.
Rådet godkände i slutet av oktober en preliminär förhandlingsposition om delar av förordningen om den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP). Den gemensamma jordbrukspolitiken ingår i förhandlingarna om EU:s kommande långtidsbudget för åren 2028–2034 och är en av EU:s äldsta politikområden. Den syftar till att stödja landsbygsområden och jordbrukare i hela EU, men även till att hantera klimatförändringar, värna naturen och bidra till en hållbar landsbygdsutveckling.
Rådets förhandlingsposition på den gemensamma jordbrukspolitiken är för nuvarande partiell, eftersom frågor som rör exempelvis finansieringen av CAP förhandlas separat, detta inom ramen för förhandlingarna av EU:s långtidsbudget för 2028–2034.
Rådet skriver att den framtida jordbrukspolitiken ska verka för att ge EU:s jordbrukare det stöd de behöver för att upprätthålla livsmedelsproduktionen, stärka jordbrukets motståndskraft, möta framtidens utmaningar och vara konkurrenskraftiga. Bland annat vill de se ett gemensamt skyddsnät för att skydda jordbrukare vid marknadsstörningar.
Huvudinslag
EU-kommissionen lade sitt förslag till nästkommande långtidsbudget den 16 juli 2026. I detta förslag föreslås att befintliga EU-fonder samlas under en ny nationell och regional partnerskapsplan (NRPP) för kommande långtidsbudget. Varje medlemsstat ska då ta fram en heltäckande plan som ersätter de separata planer och program som finns idag för migration, säkerhet, jordbruk, fiske och den sociala klimatfonden.
Om detta förslag genomförs kommer pengarna till jordbrukarna att inte längre betalas ut i två så kallade pelare centralt, utan ingå i den summa som nationen får. Finansieringen av åtgärder inom CAP kommer i sådana fall i huvudsak att styras av förordningen om nationella och regionala partnerskapsplaner
Vidare har EU-kommissionen föreslagit att 300 miljoner euro ska öronmärkas för inkomststöd och krisåtgärder inom CAP, men även att ytterligare medel ska kunna frigöras via nationella och regionala partnerskapsplaner för att stärka exempelvis innovation på landsbygden.
Huvuddragen i förslagen från EU-kommissionen för CAP i kommande budget stämmer överens med Rådets position. Nedan följer några punkter i Rådets förhandlingsposition:
- Ett gemensamt ramverk anpassat efter nationella och regionala behov
- Bättre riktat stöd till aktiva jordbrukare
- Investeringar i nästa generations jordbrukare
- Förvaltning av jordbruk och miljöambitioner
- Stärkt riskhantering och krisstöd
- Stöd till jordbrukare genom avbytartjänster
- Stärkande av landsbygdsområden och lokalsamhällen
Nästa steg
Rådets förhandlingsposition utgör grunden för att rådsordförandeskapet nu ska kunna inleda förhandlingar med Europaparlamentet om hur förordningens slutgiltiga utformning ska se ut. Det slutgiltiga finansiella anslaget för CAP under perioden 2028–2034, även inklusive frågor rörande nedtrappning och takbelopp, kommer påverkas av den slutgiltiga överenskommelsen om hela långtidsbudgeten i sin helhet.
/ Wilma Hvirfvel
Bildkälla: Pixabay
Läs mer om Rådets partiella förhandlingspositionen här
Läs mer om den gemensamma jordbrukspolitiken här
Klimatpolitik
De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.
Kontaktperson: Carina Christiansen
Mer information