Den 30:e upplagan av Europaforum Norra Sveriges årliga forum samlade den 7–8 maj 185 deltagare i Aurora kultur & kongress i Kiruna. Under två intensiva dagar möttes aktörer från lokal, regional, nationell och europeisk nivå för samtal om Europas framtid. Platsens betydelse var i fokus, då norra Sverige är en allt viktigare region i EU:s arbete med omställning, säkerhet och konkurrenskraft.

Konferensen inleddes med ett videomeddelande från EU-kommissionens vice ordförande Raffaele Fitto, som lyfte norra Sveriges betydelse i EU.

– Ni spelar en viktig roll på många sätt, även om förutsättningarna i era regioner inte alltid är enkla, sade han.

Europaforum Norra Sverige (EFNS) är ett politiskt nätverk för de fyra nordligaste länen, där Region Norrbotten är en av medlemmarna. Inom nätverket analyseras och diskuteras EU-frågor med målet att stärka norra Sveriges perspektiv i unionens politik. Arbetet bygger på gemensamma ståndpunkter som antas enhälligt över partigränserna. Den årliga konferensen, som i år arrangerades av Region Norrbotten, är ett sätt att bredda kunskapen och samtalet om EU-frågorna.

”Världen förändras fort”

Det första seminariet handlade om EU:s framtida långtidsbudget. Flera röster beskrev en dragkamp i en tid av stora förändringar, där resurser ska räcka till både krishantering och långsiktig utveckling i hela unionen.

– Flexibilitet är ledstjärnan. Världen förändras fort, sade Annika Wäppling Korzinek från EU-kommissionen.

Samtidigt lyfte Europaforum Norra Sveriges rapportörer de särskilda villkoren i norr – villkor som påverkar EU:s möjligheter att nå sina egna mål.

– Vi har en geografi som kräver något annat. Stora avstånd och liten befolkning gör det svårt att få ihop fungerande marknader, sade Carina Sammeli (S), kommunstyrelsens ordförande i Luleå kommun och rapportör för EFNS.

Flera inspel tydliggjorde komplexiteten.

– Alla säger att vi vill ha mer, men ingen säger vad som ska bort, konstaterade Teresa Küchler, EU-reporter på Svenska Dagbladet.
– EU-budgeten handlar inte om ett nollsummespel – den handlar om vad vi bygger tillsammans.

Oro för det särskilda gleshetsstödet

Från regional och lokal nivå betonades möjligheterna med EU:s industripolitik, inte minst genom den föreslagna konkurrenskraftsfonden. Här lyftes norra Sverige som en genomförandearena för EU:s gröna industripolitik, där investeringar i energi, infrastruktur och kompetensförsörjning påverkar hela Europas konkurrenskraft.

Samtidigt underströks att omställningen i norr är beroende av att EU:s stöd når även glesbefolkade regioner och mindre aktörer. Den särskilda så kallade gleshetsallokeringen finns inte med i förslaget till ny budget.

Parallellt stod säkerhetsfrågor högt på dagordningen. Militär mobilitet beskrevs som en konkret och växande fråga.

– Vi ska snabbt, säkert och utan onödiga komplikationer kunna förflytta trupper och materiel inom EU, sade Annika Wäppling Korzinek.

– Vi måste börja se oss själva som en gränslös geografi, sade Kerstin Hansdotter från Trafikverket.

Från regional och lokal nivå betonades möjligheterna med EU:s industripolitik, inte minst genom den föreslagna konkurrenskraftsfonden. Här lyftes norra Sverige som en genomförandearena för EU:s gröna industripolitik, där investeringar i energi, infrastruktur och kompetensförsörjning påverkar hela Europas konkurrenskraft.

Samtidigt underströks att omställningen i norr är beroende av att EU:s stöd når även glesbefolkade regioner och mindre aktörer. Den särskilda så kallade gleshetsallokeringen finns inte med i förslaget till ny budget.

Parallellt stod säkerhetsfrågor högt på dagordningen. Militär mobilitet beskrevs som en konkret och växande fråga.

– Vi ska snabbt, säkert och utan onödiga komplikationer kunna förflytta trupper och materiel inom EU, sade Annika Wäppling Korzinek.

– Vi måste börja se oss själva som en gränslös geografi, sade Kerstin Hansdotter från Trafikverket.

Arktis betydelse ökar

Arktis och norra Sveriges strategiska roll återkom i flera programpunkter, där internationella perspektiv mötte lokala erfarenheter. Inom EU har de arktiska regionerna ökande betydelse för såväl klimatpolitik som geopolitik och näringslivsutveckling.

– Först och främst handlar det om de människor som bor här i europeiska Arktis, betonade Raphaël Goulet från EU-kommissionen.

Under programpunkten ”Vad blir det av Sveriges EU-politik?” diskuterades EU som en central del av svensk politik och hur beslut i Bryssel påverkar både nationell utveckling och regionerna i norra Sverige.

I ett samtal med bland andra Samerådets Elle Merete Omma blev det tydligt hur EU-beslut påverkar minoriteter direkt – och hur viktigt det är att fler perspektiv inkluderas tidigt i processerna. Ett återkommande tema var behovet av att Sverige tar en mer aktiv och offensiv roll inom EU. Panelen menade att svenska politiker alltför sällan diskuterar EU-frågor i den nationella debatten och att frågor som beslutas på EU-nivå fortfarande ofta behandlas som utrikespolitik.

Är höstens val ett EU-val?

Samtalen visade också hur nära kopplad EU-politiken är till svensk politik, och att EU-frågor i praktiken är inrikespolitik.

– Riksdagsvalet blir ju då också såklart ett EU-val, sade Eric Luth från Fores.

Andra paneldeltagare höll inte med om att det är så – sett ur väljarnas perspektiv.

– Väljarna röstar på värderingar, inte på beslutsnivåer, sade Veronica Palm.

Rosanna Endre, Arena Idé, pekade på ett ansvar hos politiken:
– Jag tror att politikerna gör ett misstag som inte lyfter EU som en viktig fråga.

Carl-Vincent Reimers, Tankesmedjan Timbro, beskrev hur EU arbetet präglar vardagen i regeringen:
– Det är ganska många ministrar som blir väldigt förvånade när man kommer in i regeringen första gången och inser hur mycket av sin arbetstid som man ska lägga på att åka till Bryssel och förhandla.

Parallella seminarier under forumet  

Under forumet fanns det möjlighet för deltagarna att delta på tre olika parallella seminarier: Sammanhållningspolitikens framtid och vägval inför nästa programperiod; Militär mobilitet och beredskap – från strategi till verklighet samt Kommuner, regioner och EU:s konkurrenskraft.  

Sammanhållningspolitikens framtid och vägval inför nästa programperiod 

Hur sammanhållningspolitiken kan stärka regionerna och vilka vägval som väntar inför nästa programperiod stod i fokus när North Swedens Max Englund modererade ett seminarium om EU:s långtidsbudget och norra Sveriges roll i Europa. Carl‑Vincent Reimers från Timbro inledde med att betona att EU:s budget bör användas till gemensamma nyttigheter som inte kan lösas nationellt, exempelvis gränsöverskridande infrastruktur och energisystem. Han var kritisk till att använda medel som en ”bidragskassa” och efterlyste större strategiska investeringar: ”Vi är för små som enskilda länder. Vi måste samarbeta på riktigt.” 

Från regionalt håll lyfte Rickard Carstedt (S), Region Västerbotten, vikten av att bygga vidare på etablerade styrkor: ”Smart specialisering är det som bygger konkurrenskraft.” Han betonade också helhetsperspektivet i det regionala utvecklingsarbetet, där energisystem, kompetensförsörjning och långsiktighet hänger ihop. 

Gränsöverskridande samverkan stod i centrum för Anna Halvarsson från Fellesrådet för Tröndelag och Jämtland Härjedalen, som beskrev EU‑medel som en katalysator för att minska hinder och möjliggöra samarbeten som annars inte blir av. Hon framhöll behovet av både stora infrastruktursatsningar och stöd till mindre aktörer för att hålla norra Sverige levande. 

Linn Berglund Pantzare från LTU Business lyfte behovet av bredare finansiering och ökad innovationsförmåga, särskilt hos mindre aktörer: ”Små aktörer är ofta väldigt innovativa, även om de inte alltid själva ser det.” Hon betonade också vikten av kunskapshöjning och samverkan mellan regioner. 

Från publiken förstärktes perspektiven ytterligare. Johannes Sundelin (S), Region Norrbotten, kopplade EU‑medel direkt till den gröna omställningen: ”Forskningen som möjliggjort investeringarna i norr hade inte funnits utan EU‑stöd.” Emma Engelmark från Svenska ESF‑rådet påminde om att sammanhållningspolitiken också handlar om människor. 

Militär mobilitet och beredskap – från strategi till verklighet 

Militär mobilitet har blivit en prioriterad fråga för EU och de nordiska länderna i ett försämrat säkerhetsläge. Samtidigt växer insikten om att robust transportinfrastruktur är avgörande inte bara för försvarsförmåga, utan också för samhällets samlade beredskap, försörjningssäkerhet och civila flöden. Detta diskuterades vid ett av de parallella seminarierna under Europaforum, där det blev tydligt att både EU och Norden nu växlar upp arbetet med att stärka transportinfrastrukturen, undanröja hinder och samordna civila och militära behov. 

På EU-nivå har ett nytt ”Military Mobility Package” presenterats för att stärka möjligheten att snabbt förflytta militär personal och materiel. Annika Wäppling Korzinek från EU-kommissionen lyfte behovet av gemensamma regelverk och snabbare processer för att stärka Europas förflyttningsförmåga: 

– Vi ska snabbt, säkert och utan onödiga komplikationer kunna förflytta trupper och materiel inom EU. 

Kerstin Hansdotter, Trafikverket, presenterade den gemensamma nordiska strategin för transportsystemberedskap som publicerades i mars 2026. Målet är att säkerställa att vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser i Norden kan fungera säkert och effektivt över gränserna – även under kris eller krig. Hon betonade vikten av ett tätare regionalt samarbete:  

– Vi måste börja se oss själva som en gränslös geografi. 

Genom gemensamma transportkorridorer, scenarioplanering och operativ samverkan ska samarbetet gå från ord till handling. Samtidigt är utmaningarna komplexa – från kapacitet och underhåll till logistik, lagstiftning och robusthet i hela transportsystemet. 

Finansieringen är avgörande. Lotta Rönström från North Sweden European Office pekade på den växande betydelsen av EU:s CEF-program: 

– Det finns en väldigt tydlig riktning från EU-kommissionens sida att man vill satsa på transportinfrastrukturen – inte minst utifrån militär mobilitet. 

North Sweden arbetar sedan länge för att ytterligare stärka norra Sveriges position på EU:s transportkartor och därigenom öka möjligheterna till medfinansiering av strategiska transportstråk i regionen. 

Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande i Luleå och rapportör i Europaforum Norra Sverige, sammanfattade kärnan i diskussionen: 

– Det handlar om hur vi går från plan till verklig förflyttningsförmåga. 

Kommuner, regioner och EU:s konkurrenskraft 

Under detta dialogseminarium diskuterades EU:s stora finansiella verktyg för investeringar i konkurrenskraft – konkurrenskraftsfonden, European Competitiveness Fund (ECF). Rapportörerna från FIN-gruppen (Forskning, Innovation och Näringsliv) introducerade de perspektiv som lyfts i positionen och som identifierats som särskilt viktiga för norra Sverige att beakta i de fortsatta förhandlingarna. 

Per Johansson från Europaparlamentets kontor i Sverige redogjorde för Europaparlamentets samlade inställning till fonden, som bland annat lyfter lokala och regionala perspektiv i högre utsträckning än kommissionens ursprungliga förslag. 

Därefter följde en diskussion med seminariets deltagare, där flera viktiga frågor och inspel från företagare, kommuner och organisationer lyftes fram. Dessa aktörer påverkas på olika sätt av EU:s investeringar, och deras perspektiv tas med i Europaforums fortsatta påverkansarbete för en närings- och industripolitik som också är anpassad för norra Sverige. 
 
Panelen bestod av, Per Johansson, EU-parlamentets representation i Sverige, Anders Öberg (S), regionstyrelsens ordförande i Region Norrbotten, Johan Loock (M), oppositionsråd i Region Jämtland Härjedalen, Ann Åström (S), kommunstyrelsen i Skellefteå kommun.  

Medskapande process

Konferensen avslutades med att Kirunadeklarationen 4.0 antogs, efter en medskapande process där alla konferensdeltagare haft möjlighet att bidra med perspektiv, kunskap och förslag.

Den blir nu en viktig utgångspunkt för Europaforum Norra Sveriges fortsatta arbete.

– Deklarationen handlar om politiska prioriteringar. Forumets deltagare har fått möjlighet att ge inspel kring vilka frågor vi ska lyfta framöver, sade Anders Öberg (S), regionstyrelsens ordförande i Region Norrbotten och rapportör för EFNS.

– Det här engagemanget är en betydelsefull byggsten för att vi ska ha tyngd i dialogen, både mot EU och den nationella nivån, sade Jonas Andersson (S), Europaforum Norra Sveriges ordförande.

Efter två dagar i Kiruna är det tydligt att norra Sverige spelar en central roll i Europas utveckling – som drivkraft i den gröna omställningen, som strategiskt område för säkerhet och Arktis, och som en region där EU:s politik omsätts i praktiken. Här formas svar på flera av framtidens utmaningar.

För Europaforum Norra Sverige, och de fyra nordligaste länens gemensamma kontor i Bryssel, fortsätter arbetet för norra Sveriges intressen i EU.

Text: Sara Sylbäck Vesa, Linda Henriksson, Fredrik Kjellman Ölmerud, Julia Bergsten, Niklas Johansson, Lotta Rönström och Max Englund.

Foton: Simon Eliasson