EU:s klimatpolitik genomgår nu en omfattande omställning. Utsläppshandeln utvecklas både genom skärpta regler för industrin och genom att nya sektorer, såsom transporter och byggnader, inkluderas. Förändringarna innebär att prissättningen av utsläpp får en bredare påverkan i ekonomin, vilket väntas få konsekvenser för såväl företag som hushåll i takt med att omställningen mot klimatneutralitet intensifieras.

EU:s utsläppshandelssystem har sedan 2005 varit ett centralt verktyg i unionens arbete med att minska växthusgasutsläpp. I den rapport som Axel Vesterlund har tagit fram analyseras hur systemet nu utvecklas, både genom förändringar i det befintliga ETS1 och genom införandet av det nya systemet ETS2.

Det reformerade ETS1 innebär skärpta villkor för industri, energisektor och sjöfart. En central förändring är att den fria tilldelningen av utsläppsrätter successivt fasas ut, vilket innebär att företag i större utsträckning måste bära sina egna utsläppskostnader. Samtidigt ställs högre krav på energieffektivisering och klimatplaner, vilket ökar trycket på investeringar i fossilfri teknik och nya produktionsprocesser.

Parallellt införs ETS2, ett nytt utsläppshandelssystem som omfattar vägtransporter, byggnader och mindre industrier – sektorer där utsläppsminskningarna hittills varit mer begränsade. Systemet riktar sig formellt mot bränsleleverantörer, men kostnaderna väntas i stor utsträckning föras vidare till konsumenter. Det innebär att priser på fossila bränslen som bensin, diesel och uppvärmning sannolikt kommer att öka över tid.

För hushåll och mindre företag kan effekterna bli påtagliga, särskilt där alternativen till fossila bränslen är begränsade eller kräver stora investeringar. Samtidigt är det just denna prissignal som ska driva omställningen, genom att göra energieffektivisering, elektrifiering och andra utsläppsminskande lösningar mer attraktiva.

Under det kommande året väntas vissa anpassningar i takt med att regelverken implementeras, även om omfattningen av ytterligare åtgärder är osäker. Motståndet mot nya åtgärder är betydande, vilket kan dämpa eller fördröja förändringstakten. Företag kan ändå behöva stärka sin rapportering och planering, samtidigt som investeringar i energieffektivisering och fossilfria alternativ fortsätter. För hushåll och mindre företag kan utvecklingen innebära ökade kostnader på kort sikt, men också ett fortsatt behov av att anpassa sig till mer hållbara energilösningar.

Rapporten lyfter även de sociala konsekvenserna av reformerna. För att mildra effekterna har EU inrättat en social klimatfond, som ska stötta hushåll och småföretag i omställningen, exempelvis genom investeringar i energieffektivisering eller fossilfria alternativ. Hur väl detta fungerar beror dock i hög grad på hur stöden utformas och når fram i praktiken.

Ur ett svenskt perspektiv pekar rapporten särskilt på norra Sverige, där kombinationen av energiintensiv industri, långa avstånd och kallt klimat gör att både kostnader och omställningsbehov kan bli mer påtagliga än i många andra delar av Europa. Samtidigt finns betydande möjligheter kopplade till fossilfri elproduktion, bioekonomi och nya industrisatsningar, vilket gör regionen väl positionerad i den gröna omställningen.

Sammantaget visar analysen att EU:s utsläppshandel går från att främst påverka stora utsläppare till att omfatta en allt större del av ekonomin. Hur väl reformerna faller ut kommer i stor utsträckning att avgöras av balansen mellan klimatmål, konkurrenskraft och social rättvisa.

Den fullständiga rapporten finns att läsa på North Sweden European Offices hemsida eller via länken nedan, där analysen presenteras mer utförligt och med särskilt fokus på regionala konsekvenser i norra Sverige.

/Axel Vesterlund

Läs hela rapporten här

Läs tidigare rapporter från North Sweden European Office här