Syftet med det preliminära avtalet som Europaparlamentet och Rådet nu kommit överens om, är att stärka EU för att motverka de negativa handelsrelaterade effekterna av global överproduktion på EU:s stålmarknad, samt att säkerställa den långsiktiga lönsamheten för en strategisk europeisk industri. Detta förhandlas mot bakgrund av att de nuvarande regleringarna, som har gällt sedan 2018 enligt Världshandelsorganisationens (WTO) avtal om skyddsåtgärder, löper ut den 30 juni 2026. Svenska europaparlamentarikern Karin Karlsbro (Renew) är huvudförhandlare för frågan.  

Stålindustrin har under lång tid påverkats av handelsrelaterade problem på grund av global överkapacitet, och har enligt Europaparlamentet förlorat omkring 100 000 arbetstillfällen sedan 2008. Förutom lägre importkvoter, höjda tullar och bättre spårbarhet av importerade stålprodukter samt tidig granskning av antalet produkter som ska omfattas av förordningen, är även syftet med åtgärderna att fasa ut all import av ryska stålprodukter snarast möjligt samt att stödja Ukraina och dess kandidatstatus genom fördelning av importkvoter.

Den preliminära överenskommelsen om åtgärder ämnar till att hantera de negativa handelsrelaterade effekterna av den globala överkapaciteten inom EU:s stålsektor. År 2027 beräknas den uppgå till 721 miljoner ton vilket är fem gånger EU:s årliga stålförbrukning. Förslaget ämnar även till att skydda omkring 2,5 miljoner jobb inom stålsektorn samt bidra till EU:s mål om att minska koldioxidutsläppen.

Nya åtgärder inom EU:s stålsektor

I de nya åtgärderna föreslås lägre importkvoter genom att begränsa av den tullfria importvolymen till 18,3 miljoner ton per år, vilket är en minskning med 47 procent jämfört med stålkvoterna för 2024. Det preliminära avtalet innebär också en höjd tullsats till 50 procent för import som överstiger kvoten. Förslaget står i kontrast till de 25 procenten i den nuvarande skyddsåtgärden.

Vad gäller förslaget om bättre spårbarhet och insyn i importerade stålprodukter innebär det att importörer måste lämna tydligare bevis om stålets ursprung.  EU-kommissionen kommer i och med detta att behöva ta hänsyn till stålets ursprung vid tilldelning av de årliga kvoterna. Samtliga åtgärder kommer att tillämpas på importerade produkter från alla länder, med undantag för EES-länder som däremot kommer att omfattas av kraven om ”melt and pour” för att bevisa ursprung. Det syftar till att identifiera det land där stålet ursprungligen smältes och göt, det vill säga det land där stålet först producerades i flytande form i en ugn och därefter göt till sin första fasta form.

Bakgrund

Den 19 mars 2025 antog EU-kommissionen en handlingsplan för stål och metaller (SMAP) med åtgärder inom olika politikområden där EU:s stålindustri anges som avgörande för EU:s ekonomi och av strategisk betydelse för EU:s försvarsförmåga. Den 7 oktober 2025 lade EU-kommissionen fram sitt förslag till en förordning om åtgärder mot effekterna av global överkapacitet på EU:s stålmarknad. Den 9 december 2025 antog Rådet sitt mandat att förhandla med Europaparlamentet. Den 23 februari 2026 startade de första trilogförhandlingarna där EU:s intuitioner ska enas om hur de nya skyddsåtgärderna ska utformas.

Sedan 2018 har EU haft på plats globala skyddsåtgärder på stål som ett resultat av den globala överkapaciteten och att USA samma år införde tullar på stål vilket skapade risk att stora mängder stål istället skulle riktas om till den europeiska marknaden och utsätta inhemsk stålproduktion för att stort importtryck.

Enligt WTO:s regelverk ska dessa åtgärder vara tillfälliga och får max sträcka sig över åtta år vilket löper ut 30 juni 2026 tillsammans med att situationen för europeiska stålproducenter kvarstår har EU:s institutioner utvecklat nya skyddsåtgärder. 

Nästa steg

Det preliminära avtalet förväntas att röstas om av ledamöterna i Europaparlamentet i plenum i maj 2026, och överlämnas till medlemsstaternas representanter i Rådet för godkännande. Detta eftersom överenskommelsen måste antas formellt av Rådet och Europaparlamentet innan det kan träda i kraft den 1 juli 2026 när de nuvarande regleringarna löper ut.

Europaparlamentet har även betonat att den nya förordningen snabbt behöver ses över och justeras vid behov för att ge ett tillräckligt skydd för EU:s stålindustri. Om sex månader ska därför EU-kommissionen göra en första genomgång för att avgöra om fler produkter behöver omfattas eller inte.

/Fanny Rosell

Läs mer om förhandlingarna om skydd för EU:s stålsektor här.

Läs EU-kommissionens handlingsplan här.

Läs mer om EU-kommissionens handlingsplan här. 

Läs mer om EU:s skyddsåtgärder för stål här.

Läs Europaparlamentets pressmeddelande om överenskommelsen om nya åtgärder här. 

Bild: Unsplash