Sedan 2018 har EU haft på plats globala skyddsåtgärder på stål som ett resultat av den globala överkapaciteten och att USA samma år införde tullar på stål vilket skapade risk att stora mängder stål istället skulle riktas om till den europeiska marknaden och utsätta inhemsk stålproduktion för att stort importtryck. Enligt WTO:s regelverk ska dessa åtgärder vara tillfälliga och får max sträcka sig över åtta år vilket löper ut 30 juni 2026. Situationen för europeiska stålproducenter kvarstår och EU: institutioner arbetare därför på nya skyddsåtgärder som kan ta vid.  

Interinstitutionella förhandlingar 

EU-kommissionen presenterade 7 oktober 2025 sitt förslag till ny EU-förordning som ska ersätta den nuvarande ” safeguard-åtgärden” från 2018 som ska gälla bortom 30 juni 2026. Därefter har medlemsländerna enats kring ett förhandlingsmandat 12 december och 27 januari antog ansvarigt utskott i Europaparlamentet sin rapport under ledning av den svenska europaparlamentarikern Karin Karlsbro. Därmed kunde trilogförhandlingarna startade 23 februari 2026 där institutioner förhandlar om den gemensamma slutliga förordningstexten.  

Det nya förslaget skiljer sig från de globala skyddsåtgärder som infördes 2018 genom att det inte formellt är en förlängning av den tidsbegränsade safeguard-mekanismen, utan en ny och mer permanent reglering för att hantera global överkapacitet på stålmarknaden snarare än baserat på den tillfälliga import chocken som riskerade att drabba Europa 2018. Precis som tidigare bygger systemet på tullkvoter, men kvoterna föreslås bli stramare och tullarna utanför kvoten högre, samtidigt som nya inslag som skärpta spårbarhetskrav (“melt and pour”) införs. 

Medlemsländerna betonar behovet av flexibilitet i kvotsystemet och hänsyn till den europeiska industrin som använder stål som insatsvara (downstreams industri). Europaparlamentets handelsutskott (INTA) har föreslagit att Europeiska kommissionen får ett tydligare ansvar att följa upp och utvärdera hur förordningen påverkar marknaden, särskilt industrier som använder stål som insatsvara. De vill också kommissionens handlingsutrymme i förhandlingar om tullkompensation och skärper kraven på att kunna visa var stålet har smälts och gjutits (så kallade ”melt and pour”-krav).  

Förslaget befinner sig nu i förhandling mellan institutionerna med målet att ha ett nytt system på plats innan de nuvarande åtgärderna löper ut sommaren 2026. 

Grön omställning i en utmanande omvärld 

Parallellt med detta verktyg för hantering av den globala överproduktionen av stål finns även det så kallade utsläppshandelssystemet (Emissions Trading System), som är det centrala styrmedlet för att styra mot minskade koldioxidutsläpp i sektorn. Detta system ska säkerställa att producenter betalar för sina koldioxidutsläpp och därigenom skapa incitament och affärsmodeller för renare teknik. I kombination med Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM) skapas också en som ska förhindra att mindre klimatanpassade alternativ får en konkurrensfördel på den europeiska marknaden. Båda dessa regelverk kommer att påverka möjligheten att producera stål – och inte minst grönt stål i Europa men hantera som separata processer.  

Stålproduktion är en strategisk prioritet för Europa, speciellt i en tid av geopolitisk sårbarhet. En stark och robust stålindustri är därför avgörande för att stärka Europas motståndskraft. Handelsrelaterade utmaningar har länge pressat EU:s stålindustri, där Europa nu står inför utmaningar att tackla stor importpress på både volym och pris som beror på globala och ohållbara överkapacitetsnivåer. Detta har resulterat i stora jobb­förluster, lågt kapacitetsutnyttjande under lönsamma nivåer och begränsade investeringar i framtida konkurrenskraft. 

Norra Sverige - en attraktiv plats för investeringar i grön stålproduktion  

Samtidigt som Bryssel förhandlar om åtgärder för att för att skydda EU:s stålindustri mot global överkapacitet, förbereder ståltillverkare i Sverige att fasa ut kolbaserad ståltillverkning. I diskussionerna på EU-nivå används ofta norra Sveriges industriomställning som exempel på den gröna industrins framtid. Senast av EU-kommissionen själva rapporterade i januari 2026 om Luleå som producent av grönt stål. Rapporten lyfter att SSAB ska ersätta den traditionella tillverkningen ska ersätta med eldrivet stålverk som drivs med fossilfri el. Denna teknik- och industriomställning är ett avgörande steg i omställningen till fossilfri stålproduktion och ses som kunna eliminera koldioxidutsläppen nationellt, samt bidra till europeiska klimatmål. Projektet ligger i linje med Sveriges mål att nå klimatneutralitet till 2045 vilket är fem år före EU:s mål för 2050. 

Det nya verket ska ersätta den traditionella kolintensiva masugnen ska ersättas av till ett nytt integrerat elektrostålverk med ljusbågsugn, valsverk och vidareförädling. Omställningen i Luleå ser till att möjliggöra att totala mängden koldioxid som släpps ut i atmosfären i Sverige minskas med sju procent.   

Teknik- och industriomställningen uppgår till cirka 4,5 miljarder euro och finansieras till största delen av SSAB. Projektet får även stöd från EU genom Just Transition Fund som bidrar med 71 miljoner euro inklusive finansiering avsedd för arbetskraftsutbildning. 

Bakgrund  

Den 7 oktober 2025 lade EU-kommissionen fram sitt förslag till en förordning om åtgärder mot effekterna av global överkapacitet på EU:s stålmarknad. Den 9 december 2026 antog Ministerrådet sitt mandat att förhandla med Europaparlamentet. 

Nästa steg efter antagandet av åtgärder 

INTA har antagit ett beslut att inleda förhandlingar mellan institutionerna, och nu inväntas Europaparlamentets position om de presenterade åtgärderna. Under våren förväntas det att en överenskommelse nås om lagförslagets slutliga utformning. 

/Niklas Johansson & Fanny Rosell

Läs EU-kommissionens förslag till Europaparlamentet och Ministerrådets förordning här. 

Läs Ministerrådets mandat för förhandlingar med Europaparlamentet här. 

Läs INTA:s pressmeddelande om överkapacitet här. 

Läs om mer om den gröna ståltillverkningen i Luleå här. 

Läs mer om handlingsplanen för EU:s stål- och metallindustri från 2025 här. 

Bild: Pixabay