Inom EU:s system för handel med utsläppsrätter, EU ETS, finns MSR, ett slags buffert. Den används för att justera utbudet av utsläppsrätter beroende på hur marknaden utvecklas. Om det finns ett överskott kan utsläppsrätter läggas i reserven. Om det i stället råder brist kan de tas tillbaka ut på marknaden. Syftet är att undvika stora svängningar i priset.

Sedan 2023 finns en regel som innebär att utsläppsrätter i reserven som överstiger en viss nivå tas bort permanent. Från och med 2024 är gränsen satt till 400 miljoner utsläppsrätter. Det gör att marknaden vet att ett alltför stort överskott inte kan byggas upp över tid, vilket minskar risken för kraftiga prisfall och ska göra det lättare för företag att planera sina investeringar.

Historiskt överskott raderat

Enligt EU-kommissionen har marknadsstabilitetsreserven fungerat som tänkt. Det stora överskottet av utsläppsrätter som byggdes upp efter finanskrisen 2008 har i stort sett försvunnit. Fram till slutet av 2024 hade totalt 3,2 miljarder utsläppsrätter tagits bort permanent. Detta har bidragit till att återställa balansen på marknaden och stärka priset på koldioxid. Utsläppsrätter köps främst av företag inom energiintensiva industrier, kraftproduktion och flygsektorn som omfattas av EU:s handelssystem för utsläpp, vilket innebär att de måste ha tillräckligt många utsläppsrätter för att täcka sina faktiska koldioxidutsläpp, annars riskerar de böter, medan de som släpper ut mindre kan sälja sina överskott.

Samtidigt har priset på utsläppsrätter ofta varierat kraftigt. Det beror bland annat på konjunkturen, energipriserna och vädret. Till exempel kan höga gaspriser leda till ökad användning av fossila bränslen i elproduktionen, vilket ökar efterfrågan på utsläppsrätter och pressar upp priset. Även politiska beslut och förväntningar om framtida förändringar kan påverka marknaden och skapa osäkerhet.

Osäkerhet kan driva prisrörelser, eftersom företag och investerare anpassar sina köp och försäljningar utifrån vad de tror kommer att hända framöver. Om aktörer förväntar sig stramare klimatpolitik eller minskat utbud av utsläppsrätter kan efterfrågan öka redan i förväg, vilket pressar upp priset. Omvänt kan osäkerhet kring svagare regler eller lägre ekonomisk aktivitet dämpa efterfrågan och bidra till fallande priser.

Nu bedömer EU-kommissionen att den tidigare åtgärden – att ta bort stora mängder utsläppsrätter – har fyllt sitt syfte. I stället vill man använda reserven mer aktivt för att stabilisera marknaden. Tanken är att behålla fler utsläppsrätter i MSR för att kunna hantera framtida obalanser och dämpa stora prisrörelser.

Buffert för framtida knapphet

Bakgrunden till förändringen är att det kan uppstå brist på utsläppsrätter i framtiden, särskilt från mitten av 2030-talet. Genom att låta reserven bli större än dagens gräns på 400 miljoner skapas en buffert som kan användas vid behov. På så sätt kan utsläppsrätter tillföras marknaden om priserna stiger för snabbt eller om det uppstår brist.

I EU-kommissionens pressmeddelande framförde EU-kommissionär för klimat, netto noll och ren tillväxt, Wopke Hoekstra, att en starkare reserv gör systemet mer robust och bidrar till en stabil omställning bort från fossila bränslen. Samtidigt understryker man att förslaget inte förändrar systemets grundläggande utformning, utan är en riktad justering.

Nästa steg

Förslaget ska nu behandlas av Europaparlamentet och Rådet genom det ordinarie lagstiftningsförfarande. Parallellt planeras en mer omfattande översyn av hela EU ETS till juli 2026 med syftet att säkerställa att systemet är redo för nästa decennium.

Vad är EU ETS?

EU ETS har funnits sedan 2005 och är EU:s system för handel med utsläppsrätter. Systemet är ett centralt verktyg i EU:s klimatpolitik och är i dag uppdelat i tre delar: ETS1, ETS2 och gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (CBAM). EU ETS är dessutom kopplat till EU:s sociala klimatfond, som syftar till att hantera de fördelningspolitiska effekterna av utsläppshandeln.

ETS1 omfattar de största utsläppskällorna inom EU, såsom energiintensiv industri, el- och värmeproduktion samt luftfart och, på senare år, delar av sjöfarten. ETS2 är ett nyare och separat handelssystem som riktar sig mot utsläpp från vägtransporter, byggnader och mindre industrier – sektorer som inte omfattas av ETS1.

Till skillnad från ETS1 riktas ETS2 inte direkt till slutanvändare, utan mot företag som tillhandahåller fossila bränslen, exempelvis bränsle- och energileverantörer. CBAM kompletterar utsläppshandeln genom att införa en koldioxidkostnad på import av vissa varor till EU, i syfte att spegla den kostnad som motsvarande produktion skulle ha haft om den omfattades av EU ETS.

För att mildra sociala och ekonomiska effekter har EU även infört en social klimatfond (SCF). Den ska stödja hushåll, småföretag och transportanvändare som påverkas av högre kostnader när utsläppshandeln byggs ut. För att få tillgång till stödet behöver varje medlemsland ta fram en nationell plan. Sveriges sociala klimatplan godkändes av EU-kommissionen den 11 december 2025.  

/Axel Vesterlund

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här 

Läs hela förslaget här 

Läs mer om EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) här 

Läs mer om marknadsstabilitetsreserven här

Läs mer om Sveriges sociala klimatplan här 

Bild: Unsplash