EU:s arktiska forum ägde rum den första dagen medan den andra fokuserade på dialog med EU:s urfolk. Fokuset för båda dagarna var EU:s nya arktiska policy som presenterades tidigare i höst under Arctic Circle Assembly i Reykjavik den 14 oktober. Norra Sverige har genom North Sweden varit en aktiv och viktig dialogpartner för EU under utformningen av EU:s arktiska politik. EU Arctic Forum arrangerades för fjärde gången, där det andra skedde på initiativ av North Sweden när det hölls i Umeå 2019. 

EU-kommissionens vice ordförande och EU:s miljökommissionär höll i eventet 

Europeiska kommissionens vice ordförande och höga representant för utrikes- och säkerhetspolitik, Josep Borell, inledde forumet genom att understryka vikten av att olja och gas i Arktis ska stanna i marken och att klimatforskning inte kan ifrågasättas. Borell nämnde den nya svåra geopolitiska situationen och vikten av regionalt och internationellt samarbete, samt att Arktis tillhör de arktiska staterna, men att arktiska problem inte kan lösas utan samarbete. EU:s miljökommissionär Virginijus Sinkevicius underströk att EU:s närvaro i Arktis är nödvändig men att nära samarbete med lokal och regional nivå behövs. Arktis är inte ett museum, utan har stor potential för förnybar energi och viktiga råvaror för EU:s gröna omställning. 

EU:s arktiska forum 

Första dagen under EU:s arktiska forum innehöll fyra paneler, varav flera modererades av EU:s arktiska ambassadör Michael Mann. Den gröna omställningen som driver ekonomisk utveckling i Arktis med fokus på hållbarhet var ett viktigt ämne. Men den stora frågan var inte bara hur man kan skapa fler arbetstillfällen i Arktis kopplat till detta, utan också hur man kan locka fler människor och hittar rätt kompetens. Britta Flinkfeldt, från Arjeplog och rapportör för Europaforum Norra Sverige, lyfte i diskussionen detta dilemma och betonade att det skulle vara bra om regionen fick utnyttja strukturfonder från EU mer för kompetensförsörjning, framförallt i små kommuner. 

En alltför snabb grön omställning riskerar att skapa problem för urfolket samernas förutsättningar att bedriva traditionella näringar i Arktis. För att bättre hantera intressekonflikter borde lokalsamhällen och urfolk bättre inkluderas i de processer drivna av EU som rör Arktis. Det var något som Charlina Vitcheva, EU-kommissionens generaldirektör för havsfrågor, som samordnar EU:s arktiska politik, underströk med att EU uppmuntrar till att urfolk involveras mer i dialoger och politiska processer i Arktis. 

Mikael Janson från North Sweden European Office ställde en fråga till Vitcheva om ordningen av frågorna som tagits upp i den nya arktiska policyn reflekterar graden av dess prioritering, då geopolitiken flyttats fram på bekostnad av regionalpolitiska frågor. Svaret var att så inte är fallet, utan att alla frågor har likvärdig prioritering och Vitcheva höll med om att regional utveckling är basen för både ett fredligt och stabilt Arktis som att kunna ställa om till klimatsmarta lösningar. Hon betonade vikten av dialog mellan regional, nationell och EU-nivå. 

Anders Josefsson från Luleå och Norrbottens Kommuner, välkomnade särskilt EU:s åtagande att säkra digital infrastruktur i Arktis och nämnde att regionerna i Northern Sparsely Populated Areas (NSPA), till vilka norra Sverige hör och som erkänns som dialogpartners för EU:s arktiska politik i den nya policyn, står beredda att bidra till EU:s arktiska engagemang och är den bästa garanten för en hållbar utveckling i regionen med idag stora satsningar på en grön omställning som är till gagn för hela Europa. 

EU:s urfolksdialog 

Den andra dagen hölls den årliga urfolksdialogen (Indigenous peoples’ dialogue) med representanter från bland annat Samerådet och ungdomsrepresentanter från EU:s arktiska regioner. 

Det övergripande budskapet från Samerådet var att det behövs ett riktigt partnerskap mellan institutioner och urbefolkningen, framför allt ett partnerskap mellan Sapmí i det europeiska Arktis och EU. Sammanfattningsvis ska EU inte bara ska involvera sig i Arktis, utan också involvera det arktiska folket. EU:s beslut att etablera ett nytt EU-kontor i Nuuk på Grönland har setts som väldigt positiv, och kan vara början på att bättre samarbete också i det större Arktis utanför EU:s egna regioner. 

En annan fråga som diskuterades var forskning och innovation i Arktis. Arctic Five, ett samarbete mellan de fem nordligaste universiteten i Sverige, Norge och Finland, representerades på plats och kommenterade diskussionerna med att lyfta samarbetets roll fortsättningsvis och goda möjligheter att bidra med bred kompetens, framförallt för frågor kopplat till samiska samhällen. Elle-Merete Omma, ansvarig för Samerådets EU-enhet, påpekade att urfolken kan hjälpa till med vad som behöver studeras och forskas på, då mycket av den arktiska forskningen inte sker i samråd med lokalbefolkningen. Att urfolkens kunskap, baserat på dessas närhet till naturen, borde tas tillvara på var också något som återkom regelbundet under forumet. 

Direktören för en hälsosam planet vid generaldirektoratet för forskning och innovation (DG RTD), John Bell, svarade på frågor om forskning i och om Arktis. Han uppmuntrade både Samerådet och Arctic Five att ta direktkontakt med EU-kommissionen för att inkludera arktiska perspektiv på EU:s forsknings- och innovationspolitik. Det är forskning och innovation som måste ta oss till ett hållbart samhälle, sa Bell. 

Ungdomsrepresentanter både från Arktis och från Sapmí delade med sig av sina tankar om EU:s arktiska politik. Panelen menade att det behövs bättre plattformar för ungdomar och gynnsamma miljöer där de kan engagera sig eftersom framtiden tillhör de unga. En positiv sak är att EU-kommissionens har utsett 2022 till "Europeiska ungdomsåret" (2022 Year of Youth) vilket enligt EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen betyder att EU:s unga i större utstreckning kommer vara i centrum för policy och politiska prioriteringar. 

Sammanfattningsvis belystes av flera talare på eventet bland annat Arktis särskilt sårbara status då uppvärmningen i Arktis sker tre gånger snabbare än på resten av planeten, samt önskemål om större inkludering av både urfolk och övrig lokalbefolkning i Arktis. 

Läs NS:s artikel om EU Arctic Forum and Indigenous Peoples' Dialogue 2019 i Umeå här 

Läs mer om EU:s nya arktiska politik här och hur den påverkar norra Sverige här 

Läs EU:s nya arktiska policy här 

/Lisa Berglund