Den 25 september var det dags för årets upplaga av Logistikdag Mitt som denna gång arrangerades i Östersund och samlade runt 70 aktörer med intresse och engagemang för utvecklad transportinfrastruktur. Temat var det oroliga världsläget och vilka möjligheter och utmaningar det skapar för framtidens infrastruktur och näringslivet i norr då logistikkartan till viss del ritats om för att sätta de östvästliga transportstråken i fokus. Programmet fokuserade särskilt på det gränsöverskridande samarbetet mellan Norge, Sverige och Finland och de affärsmöjligheter som skulle möjliggöras med utvecklad infrastruktur.

Öst till väst: hur samarbetar vi?

Gränsen mellan Finland och Ryssland är stängd och kommer så troligen att vara för en lång tid framöver, vilket gör att transportstråken har kommit i ett nytt perspektiv. Detta berördes i ett pass med Jonny Lundin, ordförande Regionala utvecklingsnämnden, Region Västernorrland; Jonas Andersson, ordförande Regionala utvecklingsnämnden, Region Jämtland Härjedalen; Mattias Lindström, Direktör, Kvarkenrådet och Ole Herman Sveian, Senterpartiet Norge.

Det finns många goda exempel på nordiskt samarbete, inte minst kring infrastruktur, såsom Fellesrådet och Kvarkenrådet som båda är gränskommittéer under Nordiska ministerrådet. Kvarkenrådet ingår i Interregprojektet New North där man ser på olika sätt att utveckla de öst-västliga stråken tillsammans. På finsk sida ser man också på möjligheterna till en bro över Kvarken.

– Ponera att det uppstår en konfliktsituation på Östersjön kring Ålands hav och finska viken. Då är samtliga hamnar i Finland stängda och majoriteten av Sveriges hamnar stängda utan tillgång till omvärlden, underströk Mattias Lindström.

Lite radikalt kan man säga att Nordsjön-Östersjön-korridoren som går upp via Baltstaterna över finska viken kommer att vara avklippt. Detta betyder i praktiken att man måste börja titta på transportfrågorna ur ett helt nytt perspektiv och även planera transporterna utifrån denna nya verklighet. Det kommer att leda till ett ökat fokus på att vidareutveckla Skandinavien-Medelhavet-korridoren, men det kommer även att vara viktigt att säkra tillgången till norska isfria hamnar. De öst-västliga förbindelserna i vår region kommer att bli ännu viktigare. Både från norskt och finskt håll lyftes även stora satsningar i den gröna omställningen och att regionen är föregångare gällande elektrifiering.

Långsiktighet för goda tågkommunikationer

Det öst-västliga stråket mot Trondheim lyftes även i ett pass om persontrafik med Hege Holltrø, Jernbanedirektoratet; Jan Kyrk, Affärschef SJ och Joakim Berg, VD Norrtåg. Elektrifieringen av Meråkerbanan i det närmaste är klar och en trafikering mellan  Sundsvall/Stockholm och Trondheim diskuteras nu med både SJ och Norrtåg i dialog med Jernbanedirektoratet. Tågen mellan Stockholm och Trondheim över den svensk-norska gränsen vid Storlien försvann redan kring sekelskiftet och sedan dess har politiker och turistbranschen kämpat för återupptagen trafik.

Medverkade i passet gjorde även Ulrika Heie, ordförande i riksdagens trafikutskott, som lyfte vikten av en långsiktighet i infrastrukturplaneringen där man planerar utan att tappa helhetsbilden vid varje valrörelse. Hon lyfte även behovet av att skapa tillväxt i hela landet och fick medhåll av Jonas Andersson:

– Hela Sverige ska leva, där är alla överens. Då måste man lägga pengar bakom de orden, konstaterade Jonas Andersson.

Nya Natoekonomin

Stockholms handelskammare presenterade i maj 2024 en rapport ”Den nya Natoekonomin – så påverkas det svenska näringslivet och samhället” där man just tittar på hur Natomedlemskapet konkret kommer att påverka Sverige och i synnerhet det svenska näringslivet. Om detta berättade Oliver Dogo, VD Handelskammaren Mitt, i ett pass där Lotta Rönström, North Sweden, medverkade tillsammans med Jens Christian Junge, Försvarskoordinator Tröndelag, och Anders Olsson, Fältjägarna militärregion Norr.

Investeringar i infrastruktur är det område där Natomedlemskapet kommer att märkas mest i den svenska ekonomin. Vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser behöver rustas för att klara transportera av trupper och materiel. På EU-nivå samverkar man mer och mer med Nato och redan i nuvarande långtidsbudget finns en pott pengar för att utveckla transportinfrastrukturen utifrån både civil och militär mobilitet.

– I förslaget till ny långtidsbudget på EU-nivå för perioden 2028-2034 har denna pott tiodubblats och uppgår till ungefär 200 miljarder kronor. Ur den potten kommer man att kunna söka medfinansiering för utveckling av infrastrukturprojekt och projekt i norra Sverige och Finland borde vara högt prioriterade, konstaterade Lotta Rönström.

Vid sidan om

Under dagen arrangerades även ett antal sidoseminarier, däribland ett om Projekt Mittstråket 2.0 som är ett EU-finansierat samverkansprojekt mellan Region Jämtland Härjedalen, Region Västernorrland och Krokoms kommun. Projektet har initierat olika samarbeten med parter från Sverige, Norge och Finland för att utveckla starkare transportflöden på Mittbanan och över landsgränserna. Syftet är att göra Mittbanan till en fossilfri transportkorridor med ökad kapacitet, tillgänglighet och kortare restider. Exempel på investeringar är bortbyggande av plankorsningar, men även insatser för att främja överflyttning av gods från väg till järnväg.

Vid ett annat sidoseminarium sattes fokus på alternativ finansiering som är något regeringen öppnat upp för i sitt uppdrag till Trafikverket om ett förslag till ny nationell transportplan. Vid seminariet presenterades två möjliga projekt – Inlandsbanan och Förbifart Örnsköldsvik - som båda paketerat förslag för en offentlig-privat samverkan (OPS). För Inlandsbanan handlar det om en totaltupprustning av järnvägen och i Örnsköldsvik ser man på möjligheterna att omdirigera E4:an förbi stadskärnan via en tunnel. Trafikverket ska föreslå 7-15 projekt där alternativ finansiering skulle kunna vara en väg framåt. Regeringen har även utsett en särskild utredare kring alternativ finansiering som ska presentera sin rapport i mitten av december.

/Lotta Rönström