Samtidigt samlades regioner och kommuner från norra Sverige i ett gemensamt program för att sätta ljuset på frågor av avgörande betydelse för landsdelens utveckling. Seminarier om nordisk beredskap, elförsörjningens betydelse för industrins konkurrenskraft och flygets roll för tillgänglighet och totalförsvar visade på en bred samsyn kring de strategiska utmaningar och möjligheter som norra Sverige står inför. 

North Sweden European Office medverkade i flera seminarier och bidrog med ett europeiskt perspektiv på frågor om transportinfrastruktur, finansiering, beredskap och gränsöverskridande samarbete – frågor som blir allt viktigare i takt med den gröna omställningen och det förändrade säkerhetspolitiska läget. 

Nordic Connector – från vision till genomförande 

Hur kan en fast förbindelse mellan Umeå och Vasa gå från vision till verklighet? Den frågan stod i centrum när Region Västerbotten och Kvarkenrådet arrangerade seminariet Nordic Connector – hur går vi från vision till verklighet? under Almedalsveckan. 

En fast förbindelse över Kvarken skulle skapa en ny strategisk öst–västlig transportkorridor mellan Sverige och Finland, stärka redundansen i transportsystemet och knyta samman arbetsmarknader, näringsliv och försörjningskedjor i en region som fått ökad betydelse genom det förändrade säkerhetspolitiska läget. 

Seminariet samlade företrädare från politik, forskning, myndigheter och näringsliv. Medverkade gjorde Frans Vilanen, ordförande för Kvarkenrådet EGTS och stadsfullmäktiges ordförande i Vasa, Richard Carstedt, regionråd i Region Västerbotten, Anders Jungar från PBI Research Institute, Åsa Almesjö, vd för MW Strategy, Lotta Rönström, Senior Adviser in European Affairs vid North Sweden European Office, samt Francisca Ramsberg, överdirektör vid Trafikverket. Moderator var Maud Ericson, strateg vid Region Västerbotten. 

En tydlig slutsats från seminariet var att Nordic Connector inte längre främst är en fråga om teknisk genomförbarhet. Förstudierna har tagit projektet ett steg framåt och fokus ligger nu på hur projektet ska finansieras, organiseras och prioriteras nationellt och europeiskt. 

Ett viktigt underlag i diskussionen var FLINC-projektet (Financing Large-scale Cross-border Infrastructure – Case Nordic Connector), som analyserar hur stora gränsöverskridande infrastrukturprojekt kan finansieras. Projektet lyfter inte bara traditionella kostnads- och intäktsanalyser, utan också de bredare samhällsnyttor som en investering kan ge – såsom ökad motståndskraft, stärkt beredskap, förbättrad logistik och en mer integrerad arbetsmarknad mellan Sverige och Finland. 

EU-perspektivet var en central del av seminariet. Lotta Rönström beskrev hur EU:s finansieringsinstrument Connecting Europe Facility (CEF) just nu är under förhandling inför nästa programperiod. EU-kommissionen har föreslagit en kraftigt förstärkt budget med ett ökat fokus på gränsöverskridande transportinfrastruktur och militär mobilitet. 

North Sweden har arbetat intensivt för att få in Kvarkenstråket i CEF-annexet över Projects of Common Interest (PCI). Ett sådant utpekande skulle stärka möjligheterna till europeisk medfinansiering och tydligare positionera Nordic Connector som en strategiskt viktig länk i det transeuropeiska transportnätet. 

En fråga som lyftes under seminariet var också hur EU-finansieringen fungerar i praktiken. CEF-medel tillfaller i dag normalt statsbudgeten snarare än det enskilda projektet, vilket riskerar att minska incitamenten att söka medfinansiering. En möjlig väg framåt som diskuterades var att etablera ett gemensamt projektbolag för Nordic Connector. En sådan modell skulle kunna skapa bättre förutsättningar att samla statliga, regionala och privata aktörer kring projektets finansiering och genomförande. 

Det förändrade säkerhetspolitiska läget gav ytterligare tyngd åt diskussionen. Nordic Connector lyftes fram som ett projekt som inte bara stärker regional utveckling och näringslivets konkurrenskraft, utan också bidrar till ökad redundans, förbättrad militär mobilitet och ett mer robust nordiskt transportsystem. 

Budskapet från seminariet var tydligt: förstudierna är genomförda och finansieringsmodellerna börjar ta form. Nu handlar nästa steg om politiska prioriteringar i Sverige och Finland, och om att ta tillvara de möjligheter som EU:s transportpolitik och finansieringsinstrument erbjuder. 

Sveriges beredskap avgörs i Norden 

Hur bygger vi en beredskap som fungerar när samhället utsätts för stora påfrestningar? Det var den övergripande frågan när North Sweden European Office tillsammans med flera samarbetspartners arrangerade seminariet Sveriges beredskap avgörs i Norden under Almedalsveckan. 

Seminariet samlade företrädare från näringsliv, myndigheter, politik och europeiskt samarbete. I den första panelen deltog Henrik Dahlin från Green Cargo, Oliver Dogo, vd för Handelskammaren Mitt, och Lotta Rönström från North Sweden European Office. I den andra panelen medverkade Kerstin Lundgren (C), riksdagsledamot, Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande i Umeå och Marita Ljung, landshövding i Jämtlands län. Samtalet modererades av Thomas Hansen, kommunikationsdirektör i Umeå kommun. 

Trots olika utgångspunkter återkom panelen till samma slutsats: ett robust transportsystem är en grundläggande förutsättning för både totalförsvaret, näringslivets konkurrenskraft och samhällets motståndskraft. 

Henrik Dahlin och Oliver Dogo beskrev hur dagens transportsystem är sårbart och hur störningar snabbt får konsekvenser för industrins leveranser och de nordiska transportflödena. Erfarenheterna från banraset i Västernorrland lyftes som ett konkret exempel på hur bristande redundans kan påverka både Sverige och våra grannländer. 

Ur ett europeiskt perspektiv lyfte Lotta Rönström hur synen på Norden har förändrats. Under arbetat med att förlänga de europeiska transportkorridorerna norrut beskrev EU-kommissionen dem som en Gateway to the Arctic. Det illustrerar hur Norden i allt högre grad ses som ett sammanhängande strategiskt område där transporter, energi, försörjningsberedskap och säkerhet hänger nära samman. 

I den andra panelen betonade Marita Ljung, Kerstin Lundgren och Hans Lindberg att NATO-medlemskapet och det försämrade säkerhetsläget har ökat betydelsen av de öst–västliga transportstråken mellan Sverige, Finland och Norge. För att stärka beredskapen krävs inte bara investeringar i ny infrastruktur utan också bättre samordning, snabbare genomförande och ett tätare nordiskt samarbete. 

Diskussionen kretsade även kring behovet av alternativa finansieringsformer och ett bättre utnyttjande av EU:s finansieringsinstrument för transportinfrastruktur. Samtidigt betonades att investeringar i järnvägar, vägar och hamnar inte enbart handlar om regional utveckling, utan om att skapa den redundans som krävs när viktiga transportleder påverkas av extrema väderhändelser eller andra störningar. 

Seminariets samlade budskap var tydligt: robusta och sammanlänkade transportförbindelser är inte längre enbart en fråga om regional utveckling. De är en strategisk förutsättning för Nordens gemensamma beredskap och för Europas säkerhet. 

Från plan till räls – är bolagsbildning lösningen? 

Hur går Sverige från beslutade infrastrukturplaner till färdig järnväg? Den frågan stod i centrum när Botniska korridoren, Nya Ostkustbanan, Norrbotniabanan och North Sweden European Office arrangerade seminariet Från plan till räls – är bolagsbildning lösningen?. 

Utgångspunkten var tydlig. Den nationella transportplanen är beslutad och investeringarna i svensk infrastruktur är historiskt stora. Samtidigt tar genomförandet lång tid, kostnaderna ökar och viktiga projekt riskerar att inte stå färdiga när industrin, samhället och totalförsvaret behöver dem som mest. Frågan är därför inte längre främst vad som ska byggas, utan hur projekten kan genomföras snabbare och mer effektivt. 

Seminariet samlade företrädare från politik, myndigheter, näringsliv och bransch. Medverkade gjorde Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana, Carl Bergkvist, näringspolitisk chef vid Stockholms Handelskammare, Ulrika Heie, ordförande i riksdagens trafikutskott, Maria Stockhaus, ledamot i trafikutskottet, Åsa Almesjö, vd för MW Strategy, Torben Hartz, partner vid EY Parthenon, Anders Öberg, regionstyrelsens ordförande i Region Norrbotten, Alexander Hägg, regionråd i Region Gävleborg, Ingela Bendrot, generalsekreterare för Järnvägsbranschens Samverkansforum, samt Maria Signal Martebo, vd för Alstom. Moderatorer var Mats Ågebrant och Lotta Rönström från North Sweden European Office. 

Utgångspunkt för diskussionen var Stockholms Handelskammares rapport Bättre styrning, bättre infrastruktur. Rapporten pekar på att Sveriges stora utmaning inte främst är brist på investeringar, utan hur investeringarna genomförs. Långa ledtider, ökade kostnader och en komplex styrmodell gör att angelägna infrastruktursatsningar tar längre tid än nödvändigt. Samtidigt visar internationella erfarenheter, bland annat från Danmark och Norge, att alternativa genomförandeformer kan bidra till kortare ledtider, bättre kostnadskontroll och tydligare ansvarsfördelning. 

Diskussionen kretsade därför kring hur styrning, finansiering och organisering kan utvecklas för att öka genomförandekraften. Ett offentligt projektbolag lyftes fram som ett möjligt verktyg för vissa större investeringar, liksom möjligheten att i större utsträckning kombinera offentliga medel med privat kapital. Åsa Almesjö från MW Strategy betonade att frågan om finansiering måste integreras redan i projektens tidiga skeden. För att attrahera privat kapital krävs inte bara finansieringslösningar, utan också förutsägbara processer, tydlig ansvarsfördelning och en riskfördelning som marknaden kan acceptera. Tidig dialog med investerare och entreprenörer lyftes fram som en viktig del i att skapa bättre förutsättningar för snabbare genomförande. 

Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana beskrev myndighetens pågående kraftsamling för att effektivisera verksamheten och korta ledtiderna i genomförandet av stora infrastrukturprojekt. På en fråga om alternativa organisationsformer framhöll han samtidigt att Trafikverket inte motsätter sig ett statligt projektbolag om regeringen skulle välja den vägen. Tvärtom välkomnade han lösningar som stärker genomförandekapaciteten och bidrar till att fler angelägna investeringar kan genomföras. 

Paneldiskussionen visade också att det finns ett växande intresse för alternativa finansieringslösningar. Medan vissa deltagare lyfte ett ökat inslag av privat kapital som en möjlighet att öka investeringstakten, betonade andra vikten av att utveckla styrning, ansvarsfördelning och genomförande inom de offentliga systemen. Panelen var enig om att det inte finns någon universallösning – men att Sverige behöver fler verktyg för att kunna genomföra strategiska infrastrukturprojekt snabbare. 

Diskussionen sattes också in i ett europeiskt sammanhang. Med den gröna industriomställningen, ett förändrat säkerhetsläge och EU:s ökade fokus på robusta transportkorridorer och militär mobilitet ökar kraven på att strategiska infrastrukturinvesteringar kan genomföras i tid. För stråk som Botniska korridoren handlar frågan därför inte bara om regional utveckling, utan också om Sveriges konkurrenskraft och Europas motståndskraft. 

Seminariets samlade budskap var tydligt: Sverige har i stora delar fattat besluten om vilka investeringar som ska göras. Nästa steg är att utveckla styrning, finansiering och genomförandemodeller så att planerna också blir verklighet. Fokus behöver flyttas från plan till räls. 

Norra Sverige – mer än en industriboom 

Norra Sveriges utveckling handlar om betydligt mer än den gröna industriomställningen. Det budskapet stod i centrum när Östersunds kommun arrangerade seminariet Norra Sverige – mer än en industriboom under Almedalsveckan. 

Utgångspunkten var att norra Sverige har fått en allt viktigare roll för både Sveriges och Europas konkurrenskraft. Investeringar inom energi, försvar, innovation och industri skapar nya möjligheter, men ställer samtidigt högre krav på bostäder, kompetensförsörjning, energisystem och transportinfrastruktur. Frågan är hur städer och regioner kan utvecklas i takt med de omfattande investeringarna.  

Seminariet samlade företrädare från offentlig sektor, näringsliv och forskning. Medverkade gjorde bland andra Johan Svenningsson, vd för Uniper Sverige, David Carlsson, vd för Diös Fastigheter, Sara Schelin, kommundirektör i Östersunds kommun, Erik Törnblom från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Effie Kourlos, kommunalråd i Östersunds kommun, Olle Ytterberg från Combitech samt Lotta Rönström från North Sweden European Office.  

Det första seminariepasset fokuserade på hur investeringar och samhällsutveckling behöver gå hand i hand. En återkommande slutsats var att investeringar och attraktivitet inte är varandras motpoler, utan förutsätter varandra. Energiomställning, försvarssatsningar och industriell utveckling skapar möjligheter, men för att de ska bli långsiktiga krävs bostäder, kompetens, livskvalitet och samhällen där människor vill bo kvar.  

I seminariets andra del lyftes norra Sveriges växande betydelse i ett europeiskt perspektiv. Lotta Rönström från North Sweden European Office beskrev hur EU under lång tid riktat ett växande intresse mot norra Sverige. Regionens betydelse har successivt stärkts genom den gröna industriomställningen, tillgången till fossilfri energi och kritiska råvaror, men också genom ett förändrat säkerhetspolitiskt läge där robusta transport- och energisystem fått ökad strategisk betydelse. 

Hon betonade att EU:s ambition inte enbart handlar om att knyta norra Sverige närmare resten av Europa genom det transeuropeiska transportnätet, utan också om att stärka det nordiska samarbetet. Utbyggda öst–västliga transportförbindelser mot de norska Atlant­hamnarna och närmare kopplingar mellan Sverige, Finland och Norge lyftes fram som viktiga delar i arbetet med att stärka både Europas konkurrenskraft och motståndskraft. 

Samtidigt lyfte övriga paneldeltagare vikten av att norra Sveriges utveckling inte blir beroende av enskilda industrisatsningar eller det säkerhetspolitiska läget. För att skapa långsiktig konkurrenskraft krävs diversifierade näringsliv, attraktiva livsmiljöer och ett nära samarbete mellan kommuner, näringsliv och offentliga aktörer – lokalt, nationellt och europeiskt.  

Seminariets samlade budskap var tydligt: Östersund och norra Sverige behöver inte längre betrakta geografin som ett avstånd till Europas centrum. I ett förändrat säkerhetsläge och med växande behov av energi, försvarsförmåga och robusta försörjningskedjor har norra Sveriges läge blivit en strategisk tillgång. Nästa steg handlar om att omvandla investeringarna till långsiktigt attraktiva samhällen där människor, företag och offentlig sektor kan växa tillsammans. 

Almedalsveckan visade tydligt att norra Sveriges utveckling inte längre är en regional fråga. Från beredskap och transportinfrastruktur till energi, konkurrenskraft och samhällsbyggnad står regionen alltmer i centrum för både nordiskt samarbete och europeisk politik. North Sweden European Office fortsätter att bidra till att föra samman dessa perspektiv – från den lokala nivån till Bryssel. 

/Lotta Rönström 

Se seminariet Nordic Connector – från vision till genomförande här 

Se seminariet Sveriges beredskap avgörs i Norden här

Se seminariet Från plan till räls – är bolagsbildning lösningen? här