Europaparlamentet antog revideringen av Förnybartdirektivet trots opposition från flera medlemsländer

Den 14 september röstade Europaparlamentet igenom revideringen av Förnybartdirektivet (RED III), som i stort avgör om biomassa direkt från skogen ska kunna klassas som hållbart eller inte. Det antagna förslaget innebär en begränsning av andelen primär träråvara som får räknas som förnybar energi. Politiker från norra Sverige har med stöd av North Sweden skrivit ett brev till Europaparlamentarikerna inför omröstningen där de bad om en lagstiftning som fungerar även för de arktiska regionerna, som till stor del värms och får elektricitet från denna typ av biomassa.

En utökad användning av förnybara energikällor är centralt om EU ska uppnå sina målsättningar enligt den så kallade gröna given, som har som mål att EU ska vara klimatneutralt 2050. EU:s viktigaste instrument för att främja energi från förnybara energikällor är direktivet om förnybar energi (RED II), även kallat Förnybartdirektivet. I den tredje föreslagna revideringen av direktivet (RED III) har hållbarhetskriterierna för biomassa ändrats som skulle innebära att biomassa direkt från det svenska skogsbruket inte längre kan klassas som en förnybar resurs om den används för att skapa värme och el. 

Den 14 september röstade Europaparlamentet igenom revideringen av Förnybartdirektivet i Strasbourg med 418 röster för, 109 röster mot och 111 som avstod från att rösta. Parlamentarikerna antog ändringsförslag som kräver en gradvis minskning av den andel primärt träråvara som räknas som förnybar energi.  

– Vi nådde inte ända fram denna gång tyvärr, men kampen om den primära träråvaran fortsätter i nästa steg i fortsatta förhandlingar. Argumenten från Europaforums position om energi och även från brevet kommer vi att fortsätta jobba intensivt med, säger Carina Christiansen, projektledare för bioekonomi på North Sweden European Office i Bryssel. 

Hon tillägger att det inte bara är nordiska skogsbruksländer som kämpar för att restprodukter direkt från skogen ska kunna användas som bioenergi. 

– Det finns flera länder i södra Europa som behöver ta ut denna typ av biomassa från skogarna för att förhindra kraftiga bränder och då är det en stor fördel för skogsägarna att kunna sälja biomassan så att de har råd med nödvändig skogsskötsel. 

Förnybara råvaror från skogen avgörande för hur de arktiska regionerna ska klara av vintern  

Inför voteringen om direktivet skrev fyra politiker från norra Sverige, som sammanlagt är representanter för hundratusentals hushåll, ett brev till EU-parlamentarikerna med stöd av North Sweden. Brevet är signerat av Kommunalrådet i Åre Daniel Danielsson, kommunfullmäktigeledamoten Britta Flinkfeldt från Arjeplogs kommun, regionrådet Nils-Olov Lindfors från Norrbotten och Johnny Lundin från Region Västernorrland.  

Brevet publicerades även i en av de mest inflytelserika tidningarna i Bryssel, Politico Europe i formen av en debattartikel. I brevet understryks att biomassa direkt från skogen till stor del värmer norra Sverige och producerar elektricitet samt även ånga till industrier. Författarna till brevet ber därför efter en lagstiftning som fungerar även för de arktiska regionerna. I Politico-artikeln finns även en länk som informerar om bioenergins viktiga roll i Sverige samt en länk till politikernätverket Europaforum Norra Sveriges, ett nätverk där både ovannämnda politiker och North Sweden ingår, senaste position om energiläget i EU. Dessa former av samverkande påverkansarbete är fundamental för att norra Sveriges intressen ska höras och synas Bryssel-nivåBrevet kan läsas i sin helhet nedan.

Nils-Olov Lindfors, Region Norrbotten, Britta Flinkfeldt, Arjeplog kommun, Daniel Danielsson, Åre kommunstyrelse och Jonny Lundin, Region Västernorrland.

“Till EU-parlamentariker som förhandlar om vår värme: RED III

Vi är representanter för hundratusentals hushåll i kommuner i norra Sverige, i EU:s arktiska region, i EU:s kallaste region med långa hårda kalla mörka vintrar.  

I våra kommuner värmer vi våra bostäder, våra sjukhus, våra äldreboenden och våra dagis med förnybara råvaror från skogen, nämligen flis. Flis görs av söndertuggad biomassa från grenar och toppar efter avverkningar, men även från mindre träd, skadade stockar, material från skogen som inte kan användas till brädor.  

Det betyder att vi inte oroar oss för brist på rysk olja och gas. Vi klarar vinterkylan ändå. 

Vi oroar oss i stället för de förhandlingar som just nu pågår i Bryssel i EU-parlamentet.  

Den 12 september ska ni ledamöter rösta om Förnybartdirektivet.  

Då ska ni rösta om biomassa direkt från skogen, som till exempel flis, ska få kallas hållbar.  

Om ni skulle rösta för ett stopp mot att använda biomassa direkt från skogen, så kallade primär biomassa, till värmeenergi, får vi i norr mycket stora problem.  

Varifrån ska vi få värme? 

Hur ska vi klara vintern?  

Hur ska hundratusentals hushåll klara att överleva i kylan? 

Vissa värmeverk som eldar flis kan rent tekniskt inte ställas om till andra bränslen. 

Basen för all svensk skogsverksamhet är att skapa långlivade produkter av trä. Det vill säga stora fina raka stammar som kan användas till husbyggen, golv, altaner, reglar. I denna produktion blir det biprodukter som grenar och toppar och mindre träd som efterhand måste avlägsnas för att ge mer luft och ljus åt de fina raka träden.  

Denna biomassa som blir över kan användas för att skapa värme och el.  

Den kan även lämnas i skogen men då kommer den att täcka marken och hindra annan växtlighet som också behöver komma upp för att bidra till en rik biologisk mångfald på platsen.  

Över tid kommer den lämnade biomassan att brytas ned och avge koldioxid.  

När den bränns för att skapa värme och el avger den också koldioxid. Det är samma koldioxid som lämnar den här biomassan. 

Det är därför effektivt och hållbart att använda denna biomassa till energi när den tar vägen genom våra värmeverk. 

Det har funnits farhågor om biologisk mångfald. Men det är inte i torra rester från avverkning, som grenar och toppar, som insekter och skalbaggar bosätter sig.  

De vill ha större stockar som kan samla vätska och som ruttnar sakta.  

Detta har skogsnäringen sedan länge tagit hänsyn till genom att lämna höga stubbar vid avverkning som sakta får ruttna och bli hem åt insekter och svampar.  

Det har också funnits farhågor om skogsmarken förlorar näring när grenar och toppar avlägsnas. Men näringen finns inte i grenarna utan i själva barren och de torkar och ramlar av innan biomassan lämnar skogen.  

Vi ber er att tänka på oss, kommuner, i EU:s arktiska region och helt avlägsna den konstgjorda uppdelningen mellan primär och sekundär biomassa i Förnybartdirektivet, RED III, som ni snart ska rösta om.  

Enligt den uppdelningen ska enbart sekundär biomassa från sidoströmmar från industrin, som sågspån och bark, få användas till värmeenergi. Effekten blir då att ingen vågar eller kan satsa på anläggningar för energi från flis och biprodukter från skog eftersom de får stämpeln icke hållbar. 

Detta skulle späda på den generella energibrist som vi i dagsläget har i hela EU.  

Restprodukter från vårt skogsbruk är enligt vårt sätt att se lika hållbara som skogsbruket de kommer ifrån. De luktar gott, det handlar inte om olja och gas, utan vi lever med naturen och naturen värmer oss. 

Vi ber er därför om en lagstiftning som fungerar för oss i den arktiska regionen.“

Läs artikeln i Politico här.

Läs Europaforum Norra Sveriges position om REPowerEU här.

Läs om det antagna förslaget här.

/Maria Boström

Regionalpolitik

North Sweden arbetar för att regionens unika förutsättningar ska synas och komma till uttryck i EU:s regionalpolitik. Regionen är EU:s mest glesbefolkade samtidigt som huvudparten av de totalt 900.000 invånarna är bosatta i städerna utmed Östersjökusten vilket skapar utmaningar det regionala tillväxtarbetet. Med hjälp av EU:s regionalpolitik kan norra Sverige överkomma utmaningarna som kommer med extrem gleshet, avstånd till marknader och låg kritisk massa vilket också skapar tillväxt och värden för hela unionen.

Kontaktperson: John Kostet

Mer information