Barents klimatrapport 2050 rör Europeiska arktis

2018-02-08

Klimatrapporten Barents 2050 syftar till att belysa hur Barentsregionen, som sträcker sig mellan Norge och Ryssland, kan bidra till EU:s klimatmål samt Parisavtalet. Rapporten summerar bland annat politiska åtgärder som Baerentsländerna bör implementera för att dämpa rådande klimatförändringar och samtidigt påverka och förstärka ekonomiska aktiviteter i den arktiska regionen som de tillhör.

Parisavtalet sänder ut starka signaler att bromsa ner den negativa utvecklingen av världens klimatförändringar och innefattar bland annat målet att minska den globala temperaturen. Detta kräver stora och snabba åtgärder i syfte att minska växthusgasutsläppen över hela världen, inte minst i Barentsregionen med sitt arktiska klimat där ett varmare klimat snabbt får stora konsekvenser. För att möjliggöra förändringar som krävs för ett hållbart samhälle och åstadkomma Parisavtalets mål måste politiska åtgärder implementeras. Barents 2050 identifierar just sådana politiska åtgärder i Baerentsländerna.

Klimatförändringarnas effekter får större utslag i Barentsregionen

Barentsregionen förfogar över en mängd olika näringar, däribland turism, fiske, renskötsel och jordbruk. Regionen sträcker sig från norra Norge till nordvästra Ryssland och innehåller 14 provinser. Klimatförändringarnas effekter får större utslag i Barents än i andra delar av världen på grund av det arktiska klimatet som är särskilt känsligt vid temperaturökningar. En temperaturökning påverkar arktis klimat, såsom havsisen och säsongsbaserade snö-och ismängder. Rapporten belyser därför förslag på politiska åtgärder som kan mildra klimatförändringar i Berents samtidigt som den är vägledande för olika sektorer i regionen att inse sina möjligheter och utveckla sina näringar. Rapporten delar upp förslag på politiska åtgärder på olika nivåer och riktar sig till en nationell, en regional och en kommunal nivå.

Rapporten ger förslag på hur Barentsländerna kan medverka till att genomföra Parisavtalet

I rapporten går det att läsa om detaljrika uppgifter och statistik om regionens näringar. Med ändamål att ge förslag på hur Barentsländerna kan medverka till att genomföra Parisavtalets mål framhäver rapporten hur länderna bör bygga upp en delad vision om framtiden med tanke på Parisavtalet, undersöka tillgängliga vägar för utsläppsreducering och åtgärder, inrätta och stärka långsiktiga klimat- och energipolitiska ramar, genomföra nödvändiga åtgärder, förbättra innovation och klimatanpassa sig. Rapporten för också fram potentiella risker för näringarna som kan uppstå på grund av klimatförändringarna och de föreslagna politiska åtgärderna.

Läs mer om de föreslagna politiska åtgärderna och hela Barents klimatrapport 2050 här

 

/Julia Hanson

 

 

Barents klimatrapport 2050 rör Europeiska Aarktis

Klimatrapporten Barents 2050 syftar till att belysa hur Barentsregionen, som sträcker sig mellan Norge och Ryssland, kan bidra till EU:s klimatmål samt Parisavtalet. Rapporten summerar bland annat politiska åtgärder som Baerentsländerna bör implementera för att dämpa rådande klimatförändringar och samtidigt påverka och förstärka ekonomiska aktiviteter i den arktiska regionen som de tillhör.

Parisavtalet sänder ut starka signaler att bromsa ner den negativa utvecklingen av världens klimatförändringar och innefattar bland annat målet att minska den globala temperaturen. Detta kräver stora och snabba åtgärder i syfte att minska växthusgasutsläppen över hela världen, inte minst i Barentsregionen med sitt arktiska klimat där ett varmare klimat snabbt får stora konsekvenser. För att möjliggöra förändringar, som krävs för ett hållbart samhälle måste politiska åtgärder implementeras för att åstadkomma Parisavtalets mål. Barents 2050 identifierar just sådana politiska åtgärder i Baerentsländerna.

Klimatförändringarnas effekter får större utslag i Barentsregionen

Barentsregionen förfogar över en mängd olika näringar, däribland turism, fiske, renskötsel och jordbruk. Regionen sträcker sig från norra Norge till nordvästra Ryssland och innehåller 14 provinser. Klimatförändringarnas effekter får större utslag i Barents än i andra delar av världen på grund av det arktiska klimatet som är särskilt känsligt vid temperaturökningar. En temperaturökning påverkar arktis klimat, såsom havsisen och säsongsbaserade snö-och ismängder. Rapporten belyser därför förslag på politiska åtgärder som kan mildra klimatförändringar i Berents samtidigt som den är vägledande för olika sektorer i regionen att inse sina möjligheter och utveckla sina näringar. Rapporten delar upp förslag på politiska åtgärder på olika nivåer och riktar sig till en nationell, en regional och en kommunal nivå.

Rapporten ger förslag på hur Barentsländerna kan medverka till att genomföra Parisavtalets

I rapporten går det att läsa om detaljrika uppgifter och statistik om regionens näringar. Med ändamål att ge förslag på hur Barentsländerna kan medverka till att genomföra Parisavtalets mål framhäver rapporten hur länderna bör bygga upp en delad vision om framtiden med tanke på Parisavtalet, undersöka tillgängliga vägar för utsläppsreducering och åtgärder, inrätta och stärka långsiktiga klimat- och energipolitiska ramar, genomföra nödvändiga åtgärder, förbättra innovation och klimatanpassa sig. Rapporten för också fram potentiella risker för näringarna som kan uppstå på grund av klimatförändringarna och föreslagna politiska åtgärder.

Läs mer om de föreslagna politiska åtgärderna och hela Barents klimatrapport 2050 här

/Julia Hanson

Nyheter på området

  • Nytt EU-direktiv ska skydda arbetare från att exponeras för skadliga ämnen

    2018-10-19

    Den 11 oktober kom Europaparlamentets förhandlare och EU-ländernas regeringar i rådet överens om nya regler för att bättre skydda arbetstagare mot carcinogena och mutagena ämnen. Den nyligen antagna överensstämmelsen om att begränsa arbetares exponering för kemiska farliga ämnen är en andra översyn av ett direktiv från 2004 som syftar till att ytterligare minska risken för att gruppen arbetstagare ska få cancer. Inom EU är cancer den främsta orsaken till arbetsrelaterade dödsfall.

  • EU-parlamentet vill se grönare nyproducerade bilar på EU:s vägar

    2018-10-05

    Utsläppen inom transportsektorn i EU ökar fortfarande. För att försöka råda bot på detta har Europaparlamentet presenterat ett nytt lagförslag för att minska utsläppen bland nyproducerade bilar fram till år 2030.

  • EU-parlamentet vill ha snabbare plastreducering och efterfrågar trä som ett framtida alternativ till plast

    2018-09-26

    Europaparlamentet godkänner de åtgärder som EU-kommissionen presenterade i sin plaststrategi tidigare i år men efterfrågar ytterligare åtgärder för att minska plastavfall i haven. Förslaget från Europaparlamentet innehåller exempelvis åtgärder som ska förbjuda engångsprodukter såsom plastbestick och sugrör från och med år 2020. Omröstningen av Europaparlamentets förslag på ytterligare tillägg i plaststrategin planeras äga rum i oktober.

  • EU-kommissionen utökar stödet till jordbrukare efter sommarens torka

    2018-09-25

    Sommarens torka har lett till brist på djurfoder för EU:s jordbrukare och ökade inköpskostnaden för djurfoder vilket påverkat deras inkomster negativt. Därför väljer EU-kommissionen nu att satsa ytterligare medel för drabbade jordbrukare. Syftet är att öka tillgången på foder samt komplettera de tidigare insatser som EU tidigare har bidragit med tidigare i år.

  • Nya EU-regler ska skapa energieffektiva byggnader

    2018-09-20

    EU:s nya regler för renare energi som röstades fram i Europaparlamentet i april syftar till att förbättra byggnaders energieffektivitet vilket ska leda till sänkta uppvärmningskostnader och minskade växtgasutsläpp i EU. De nya reglerna som har som mål att reducera energiförbrukning i både nya och redan existerande byggnader börjar gälla den 1 januari 2021.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS