Barents klimatrapport 2050 rör Europeiska arktis

2018-02-08

Klimatrapporten Barents 2050 syftar till att belysa hur Barentsregionen, som sträcker sig mellan Norge och Ryssland, kan bidra till EU:s klimatmål samt Parisavtalet. Rapporten summerar bland annat politiska åtgärder som Baerentsländerna bör implementera för att dämpa rådande klimatförändringar och samtidigt påverka och förstärka ekonomiska aktiviteter i den arktiska regionen som de tillhör.

Parisavtalet sänder ut starka signaler att bromsa ner den negativa utvecklingen av världens klimatförändringar och innefattar bland annat målet att minska den globala temperaturen. Detta kräver stora och snabba åtgärder i syfte att minska växthusgasutsläppen över hela världen, inte minst i Barentsregionen med sitt arktiska klimat där ett varmare klimat snabbt får stora konsekvenser. För att möjliggöra förändringar som krävs för ett hållbart samhälle och åstadkomma Parisavtalets mål måste politiska åtgärder implementeras. Barents 2050 identifierar just sådana politiska åtgärder i Baerentsländerna.

Klimatförändringarnas effekter får större utslag i Barentsregionen

Barentsregionen förfogar över en mängd olika näringar, däribland turism, fiske, renskötsel och jordbruk. Regionen sträcker sig från norra Norge till nordvästra Ryssland och innehåller 14 provinser. Klimatförändringarnas effekter får större utslag i Barents än i andra delar av världen på grund av det arktiska klimatet som är särskilt känsligt vid temperaturökningar. En temperaturökning påverkar arktis klimat, såsom havsisen och säsongsbaserade snö-och ismängder. Rapporten belyser därför förslag på politiska åtgärder som kan mildra klimatförändringar i Berents samtidigt som den är vägledande för olika sektorer i regionen att inse sina möjligheter och utveckla sina näringar. Rapporten delar upp förslag på politiska åtgärder på olika nivåer och riktar sig till en nationell, en regional och en kommunal nivå.

Rapporten ger förslag på hur Barentsländerna kan medverka till att genomföra Parisavtalet

I rapporten går det att läsa om detaljrika uppgifter och statistik om regionens näringar. Med ändamål att ge förslag på hur Barentsländerna kan medverka till att genomföra Parisavtalets mål framhäver rapporten hur länderna bör bygga upp en delad vision om framtiden med tanke på Parisavtalet, undersöka tillgängliga vägar för utsläppsreducering och åtgärder, inrätta och stärka långsiktiga klimat- och energipolitiska ramar, genomföra nödvändiga åtgärder, förbättra innovation och klimatanpassa sig. Rapporten för också fram potentiella risker för näringarna som kan uppstå på grund av klimatförändringarna och de föreslagna politiska åtgärderna.

Läs mer om de föreslagna politiska åtgärderna och hela Barents klimatrapport 2050 här

 

/Julia Hanson

 

 

Barents klimatrapport 2050 rör Europeiska Aarktis

Klimatrapporten Barents 2050 syftar till att belysa hur Barentsregionen, som sträcker sig mellan Norge och Ryssland, kan bidra till EU:s klimatmål samt Parisavtalet. Rapporten summerar bland annat politiska åtgärder som Baerentsländerna bör implementera för att dämpa rådande klimatförändringar och samtidigt påverka och förstärka ekonomiska aktiviteter i den arktiska regionen som de tillhör.

Parisavtalet sänder ut starka signaler att bromsa ner den negativa utvecklingen av världens klimatförändringar och innefattar bland annat målet att minska den globala temperaturen. Detta kräver stora och snabba åtgärder i syfte att minska växthusgasutsläppen över hela världen, inte minst i Barentsregionen med sitt arktiska klimat där ett varmare klimat snabbt får stora konsekvenser. För att möjliggöra förändringar, som krävs för ett hållbart samhälle måste politiska åtgärder implementeras för att åstadkomma Parisavtalets mål. Barents 2050 identifierar just sådana politiska åtgärder i Baerentsländerna.

Klimatförändringarnas effekter får större utslag i Barentsregionen

Barentsregionen förfogar över en mängd olika näringar, däribland turism, fiske, renskötsel och jordbruk. Regionen sträcker sig från norra Norge till nordvästra Ryssland och innehåller 14 provinser. Klimatförändringarnas effekter får större utslag i Barents än i andra delar av världen på grund av det arktiska klimatet som är särskilt känsligt vid temperaturökningar. En temperaturökning påverkar arktis klimat, såsom havsisen och säsongsbaserade snö-och ismängder. Rapporten belyser därför förslag på politiska åtgärder som kan mildra klimatförändringar i Berents samtidigt som den är vägledande för olika sektorer i regionen att inse sina möjligheter och utveckla sina näringar. Rapporten delar upp förslag på politiska åtgärder på olika nivåer och riktar sig till en nationell, en regional och en kommunal nivå.

Rapporten ger förslag på hur Barentsländerna kan medverka till att genomföra Parisavtalets

I rapporten går det att läsa om detaljrika uppgifter och statistik om regionens näringar. Med ändamål att ge förslag på hur Barentsländerna kan medverka till att genomföra Parisavtalets mål framhäver rapporten hur länderna bör bygga upp en delad vision om framtiden med tanke på Parisavtalet, undersöka tillgängliga vägar för utsläppsreducering och åtgärder, inrätta och stärka långsiktiga klimat- och energipolitiska ramar, genomföra nödvändiga åtgärder, förbättra innovation och klimatanpassa sig. Rapporten för också fram potentiella risker för näringarna som kan uppstå på grund av klimatförändringarna och föreslagna politiska åtgärder.

Läs mer om de föreslagna politiska åtgärderna och hela Barents klimatrapport 2050 här

/Julia Hanson

Nyheter på området

  • ”EU for Talanoa” diskuterar hur EU globalt kan visa hur Parisavtalets uppsatta mål bör genomföras.

    2018-06-15

    Den 13:e juni 2018 ägde EU:s stora miljökonferens ”EU for Talanoa” rum i Bryssel och samlade internationella och europeiska aktörer från både näringsliv och den offentliga sektorn. Syftet med dialogen var att diskutera det fortsatt långsiktiga miljöarbetet som sker globalt i enlighet med Parisavtalets mål som börjar gälla 2020. North Sweden var på plats för att ta del av konferensen.

  • LIFE-programmet 2021–2027

    2018-06-14

    Till nästa långtidsbudget förväntas EU:s miljö- och klimatprogram LIFE få ett tillskott motsvarande en ökning av 60 % i resurser i jämförelse med nuvarande budgetperiod. Budgeten föreslås utgöra 5,45 miljarder euro och pengarna ska prioriteras för att möjliggöra för EU att nå de globala miljömålen uppsatta i Parisavtalet som ska börja gälla 2020. Det innebär bland annat att den globala temperaturökningen inte ska öka med mer än högst två temperaturenheter samt att de globala utsläppen år 2050 ska vara obefintliga.

  • EU förbjuder vissa plastprodukter och inför hårdare regler för skräphantering

    2018-05-29

    Den 22 maj kom EU:s medlemsstater överens om ett antal klimatåtgärder som ska bidra till en cirkulär ekonomi. De nya reglerna, som baseras på EU-kommissionens förslag, är en del av det paket som presenterades redan i december 2015 som syftar till att förebygga och öka återvinningen av kommunalt avfall och plastförpackningsavfall i hela EU. I linje med detta lade EU-kommissionen den 28 maj fram förslag om hur medlemsländerna ska tackla allvarliga problem med marint avfall.

  • Europeiska Unionens råd antar officiellt ny LULUCF-förordning

    2018-05-15

    Den 14 maj antog Rådet officiellt förordningen om utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) med syfte att ge bättre skydd och förvaltning av skog och mark i hela EU. Ambitionen är att EU ska driva en gemensam satsning för att kunna möta de miljömål som har ratificerats av Unionen i och med Parisavtalet 2015. Det formella antagande av denna lagstiftning (som North Sweden har arbetat aktivt med tillsammans med Europaforum Norra Sverige) är sista steget i processen och förordningen kommer inom kort att offentliggöras.

  • Plast och hav: hur kan Europa börja ta ansvar för plast i haven?

    2018-03-06

    EU-kommissionen presenterade i januari 2018 förslag på en ny plaststrategi som ska begränsa plastavfallet i Europa, stoppa nedskräpningen till havs och, med hjälp av nya samarbeten, driva på för förändringar i hela världen. I Bryssel hölls ett seminarium på Norway House för att diskutera miljöproblematiken med plastavfall i havet.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS