Lagen om naturrestaurering ska vidare bidra till att uppnå EU:s mål för klimat och biologisk mångfald och förbättra livsmedelssäkerheten, ett påstående som blivit ifrågasatt. Sedan förslaget lades fram på bordet har den korrigerats och tar nu större hänsyn till medlemsländernas olika förutsättningar.   

Den nya restaureringslagen lades fram som förslag av EU-kommissionen i juni 2022 och ska bidra till att uppnå EU:s mål för klimat och biologisk mångfald och förbättra livsmedelssäkerheten, ett påstående som blivit ifrågasatt. Förslaget har varit omdebatterat och kritiserats, främst för att den inte tog hänsyn till de olika förhållandena som råder i Europa, men har sedan dess korrigerats. Den lagtext som nu ligger på bordet innehåller samma mål som tidigare men tar nu större hänsyn till medlemsländernas olika förutsättningar med en större flexibilitet för länderna i genomförandet. 

– I stort sett samtliga delar vi från Europaforum kritiserade i ursprungsversionen är korrigerade. Men lagen innehåller fortfarande problematiska delar som att urbana områden fram till 2030 inte får minska sin grönyta och efter 2030 ska grönytan öka. Det skulle kunna påverka möjligheten för städer i norra Sverige att expandera och till exempel bygga bostäder, säger Gölin Carina Christiansen, North Sweden European Office. 

I restaureringslagen som Europaparlamentet antog i februari 2024 är det upp till varje medlemsland att formulera nationella restaureringsplaner som beskriver hur de avser att uppnå målen. Vidare ingår det numera en nödbroms som innebär att målen för jordbrukssektorn kan läggas undan om inte en tillräcklig livsmedelsproduktion för EU:s konsumenter kan garanteras. Det är nu även frivilligt för jordbrukare och privata markägare att återställa dikade torvmarker. 

Övergripande mål med lagen om naturrestaurering 

Enligt en sammanställning av rapporter gjord av European Environment Agency är mer än 80 procent av EU:s livsmiljöer i dåligt skick. I det lagförslag som från början presenterades av EU-kommissionen räknades frisk produktionsskog och bra jordbruksmark till de naturtyper som krävde restaurering och behövde tas ur produktion. Detta har till stor del korrigerats i nuvarande korrigerade skrivning. Naturrestaureringslagen ska enligt EU-kommissionen åstadkomma följande övergripande mål:  

- Öka den biologiska mångfalden 

- Säkra tjänster som naturen gör gratis, som exempelvis att rena vårt vatten och vår luft, pollinera grödor och skydda mot översvämningar 

- Bygga upp Europas motståndskraft, förebygga naturkatastrofer och minska riskerna för livsmedelsförsörjningen 

Lagförslaget avser främst bidra till att uppnå målet om ökad biologisk mångfald, men även EU:s klimatmål och EU:s internationella åtaganden så som Parisavtalet och FN:s globala Kunming-Montreal-ram för biologisk mångfald. 

Natura 2000-områden i fokus 

Det är främst Natura 2000-områdena som prioriteras till 2030, vilket avser områden som redan är skyddade av EU-lagstiftning. I Natura 2000-nätverket ingår 27 000 naturskyddsområden inom EU som varierar i storlek från mindre än en hektar till hundratals kvadratkilometer. 

Specifika åtgärder för olika sektorer 

För att uppnå de övergripande målen ska bland annat minst 25 000 km vattendrag återställas till fritt vattenflöde samt att marina livsmiljöer såsom sjögräsängar eller sedimentbottnar ska återställas.  

För skogen ska lagen bidra till en ökande trend för stående och liggande död ved, olikåldriga skogar, skogens konnektivitet, förekomst av vanliga skogsfåglar och lager av organiskt kol. Dessutom ska 3 miljarder extra träd planteras inom EU.  

Inom jordbrukssektorn avser lagen öka antalet fjärilar på gräsmarker och fåglar på jordbruksmark samt mängden organiskt kol i odlingsmarker. Vidare uppmanar lagen att återställa utdikade torvmarker som används för jordbruksändamål. 

Europaforum Norra Sveriges position på lagen om naturrestaurering 

Europaforum Norra Sverige (EFNS), som samlar politiken i de fyra nordliga regionerna, välkomnade ambitionen bakom förslaget när det kom ut år 2022, och instämmer i behovet av att skydda ekosystem och säkerställa att de fungerar samt att biologisk mångfald gynnas, men ansåg att det dåvarande förslaget stred mot rådigheten över skogen och att skogen är en nationell angelägenhet. Vidare ansågs definitionen av återställande vara problematisk eftersom frisk produktionsmark riskeras att tas ur bruk istället för att återställa skadad mark. EFNS såg även kritiskt på nedläggning och omläggning av mark i produktion speciellt i tider med ökade matpriser och brist på energi och konstgödsel. Mycket av detta har nu korrigerats, dels genom den nödbroms som finns för jordbruk och dels genom att göra återvätning frivilligt. Det är också upp till den nationella nivån att avgöra hur målen ska uppnås, vilket ger en större frihet i genomförandet för medlemsländerna. 

Sista steget i lagprocessen 

Lagtexten har nu antagits av Europaparlamentet vilket är det näst sista steget i processen. Innan lagen är helt fastställd måste lagen även antas av ministerrådet. 20 dagar efter det träder lagen i kraft.  

/Jenny Hammersland  

Läs mer om Europaparlamentets antagande av den nya naturrestaureringslagen här  

Läs mer om EFNSs position på EU-kommissionens förslag till förordning om restaurering av natur här

Läs mer om den tidigare överenskommelsen mellan Europaparlamentet och ministerrådet här

Läs mer om Natura 2000-områdena här

Läs mer om European Environment Agency sammanställande gällande naturens tillstånd i EU här

Läs mer om North Swedens tidigare rapportering om naturrestaureringslagen här