North Swedens Gölin Carina Christiansen deltog i skogsmötet anordnat av södra Europas skogsägarförening, Union of Forest Owners of Southern Europe, USSE. Flera gånger poängterades att inom EU bedöms finnas 20 miljoner skogsägare. Flera av dem i Spanien som har lika mycket skog som Sverige räknat i hektar, 27 miljoner hektar.

De flesta av EU:s skogsländer var representerade i San Sebastian, liksom forskare från flera länder och organisationer för certifiering av träråvara.

Ett av Spaniens stora problem, som diskuterades, är skogsägare som tjänar för lite på sin skog och inte har ekonomisk utrymme att sköta den vilket leder till täta skogar med mycket brandfarligt torrt material kvar på marken. Det leder ofta till helt övergivna skogar.

Bidragsprogram kopplade till skogsskötsel har hittills inte fungerat tillfredsställande, enligt rapporter från spanska regionen Castilla y Lyon.

Detta riskerar att orsaka bränder som är svåra att kontrollera. Även riskerna för insektsangrepp ökar med oskötta skogar vilket betyder att utbrott sker, liksom förstås bränder. Båda kräver akuta åtgärder som ofta bekostas av skattebetalarna.

En lösning skulle vara utveckling av det biobaserade samhället vilket skulle kunna ge avsättning för det brandfarliga materialet parat med ett aktivt skogsbruk.

– Det är svårt för politiken och även allmänheten att förstå att träd måste sågas ned för att skogen ska bevaras, kunskapen är så låg, sade advokaten och skogsägaren Leire Salaberria Isasi som är chef för Union of Forest Owners of Southern Europe.

Hon ansåg att skog borde in som ett ämne i skolan.

Den svenska skogsnäringen och flera svenska stora partier har ställt sig kritiska till flera av de åtta EU-lagarna kopplade till skog och skogsbruk som kommit på bara 2,5 år. Irritationen var inte mindre hos södra Europas skogsägare.

I den ganska upprörda stämning som emellanåt kom till uttryck där flera hävdade att EU-kommissionen ”inte lyssnar” fick Gölin Carina Christiansen ändå poängtera att det trots allt går att påverka. 

– Jag är positiv delvis för att man måste vara det för att kunna påverka men också för att det bevisligen går att påverka. Många av de lagförslag som kommit har sett helt annorlunda ut när de till slut röstats igenom, sade hon i panelsamtalet.

Dock poängterade hon den risk som finns när många lagar passerar på kort tid och det inte finns någon konsekvensanalys för hur dessa påverkar länder och regioner inom EU som är beroende av skogsbruk. Särskilt framhöll hon avskogningsförordningen som ett exempel på en illa genomtänkt förordning. 

Finländska skogsexperten Markus Lier från EU-kommissionens DG Agri som var på plats betonade flera gånger att han var där för att lyssna. Apropå kritiken mot avskogningsförordningen poängterade han att en del av det som kritiserats i förordningen, definitionen av primär skog, kan skyllas på EU-parlamentet som valde att utvidga definitionen för vad som är primär skog som kan avverkas men inte återplanteras.

Baskiska skogsexperten Oskar Azkarate Zabalo betonade att Baskien har ett aktivt skogsbruk och därför inga större problem med skogsbränder. Oskar Azkarate Zabalo är vd för Baskegur, en yrkesförening som representerar den baskiska skogssektorn och som omfattar hela värdekedjan från skogsfastigheter till bioenergiföretag.

Även han poängterade att politiken på EU-nivå måste förstå skogens realiteter.

Se hela panelsamtalet här

Läs NSPAs brev till kommissionären Virginijus Sinkevičius om avskogningsförordningen här

Läs om NSPAs seminarium om avskogningsförordningen som anordnades i Bryssel här