Europaparlamentet ger sin syn på EU:s arktiska policy

2017-03-28

Den 16 mars röstade Europaparlamentet om den resolution som under 2016 arbetats fram till stöd för EU-kommissionens framlagda nya arktiska policy. En policy som betonar klimatutmaningarna och vikten av internationell samverkan i Arktis, men också för första gången lyfter fram betydelsen av att stödja regional utveckling i de arktiska regionerna, till vilka Övre Norrland räknas. Europaparlamentet betonar miljöfokus och säkerhetspolitik för EU i Arktis men slår också fast vikten av fortsatta regionalstödsmedel till EU:s arktiska regioner.

Tillförsäkra särskilt stöd till norra Sverige och Finland

Det bor fyra miljoner människor i de arktiska regionerna, vilka är de första som kommer att uppleva de negativa konsekvenserna av ökade föroreningar. Uppvärmningen av Arktis har gått dubbelt så snabbt som resten av planeten och isen har krympt markant sedan 1981, motsvarande 40 procent på 35 år. Därtill kommer även påverkan på växt- och djurliv i regionerna. Därför är respekt för den sårbara miljön, men även befolkningen, av största vikt. 

Fokus på hållbar utveckling inbegriper i Europaparlamentets resolution även, vilket förhandlades in genom ett tilläggsyrkande från bland andra de svenska ledamöterna Jasenko Selimovic och Fredrick Federley, att som en särskild punkt poängtera vikten av kontinuerligt och tillräckligt stöd från EU till områdena i Northern Sparsely Populated Areas (NSPA), för att rusta dem inför deras specifika utmaningar så som gles befolkning, hårt klimat och långa avstånd.

Det siktar på den extra så kallade gleshetsallokering som bland annat Norrbotten och Västerbotten får i EU:s regionalfond och som idag står för drygt hälften av de medlen. Det är en av de frågor som nätverket för regionerna i NSPA arbetar särskilt med. Regionerna i NSPA är också utpekade av EU-kommissionen att genom nätverket för NSPA vara EU:s arktiska regioner i det pågående arbetet med att fram EU:s prioriteringar för den arktiska regionen.

Under Europaparlamentets arbete med sin arktiska resolution ordnade NSPA-nätverket bland annat ett frukostmöte i Europaparlamentet med värdskap av Europaparlamentariker Jens Nilsson, som var det regionala utskottets rapportör för Arktisresolutionen. NSPA genom North Sweden medverkade därtill till den Arctic Futures-konferens som hölls under hösten med fokus på EU:s arktiska policy.

Kamp om stopp för oljeutvinning

Den finska parlamentarikern Sirpa Pietikainen, som varit en av huvudrapportörerna för resolutionen lyfte särskilt fram klimatperspektivet. “Den arktiska regionen är mycket sårbar. Om vi, genom att överanvända regionens resurser, förstör en unik region kommer vi att accelerera den negativa spiral som redan finns kring klimatförändringar och förgifta en källa till rent vatten. Effekterna detta skulle få på fiskeindustrin vore katastrofal.”.

Europaparlamentets ledamöter vill se ett förbud från EU:s och EEA:s sida gentemot oljeborrning i de arktiska haven, då bruket av fossila bränslen medför ännu snabbare klimatförändringar. Norge, som är ett av länderna i EEA, är däremot kritiskt och menar att alternativet är olja från ännu mer miljöförstörande utvinning från andra håll och har därför gentemot Europaparlamentet arbetat för att mildra skrivningarna.

Europaparlamentet framhärdar också i ett stopp kring användningen av olja inom marin transport på de arktiska haven. 

Bibehålla Arktis som ett lågspänningsområde

Europaparlamentariker Urmas Paet från Estland, den andra huvudrapportören för resolutionen, menade på att den geo-politiska betydelsen av Arktis ökar och att ett mål bör vara att behålla regionen som ett lågspänningsområde inklusive att skydda det från militarisering.

Parlamentet noterar att det har förekommit en ökning av rysk militär närvaro i de arktiska områdena och under 2015 hade en åtminstone sex nya baser norr om polcirkeln etablerats. Kinas aktivitet i området samt intresse att få tillgång till nya fartleder och energiresurser är även den under bevakning. I det perspektivet är också regionerna i norra Europa viktiga för att bidra till att kunna hålla konfliktnivån nere.

Resolutionen röstades igenom med 483 mot 100 röster, med 37 reservationer.

Bakgrund
Regionen Arktis omfattar centrala Norra ishavet och dess randhav samt Kanadas, Danmarks, Finlands, Islands, Norges, Rysslands, Sveriges och USA:s territorier. Två EU-länder, Sverige och Finland, är arktiska stater, medan Island och Norge är medlemmar i EEA och därtill har EU ett särskilt avtal med Grönland som en del av Danmark men inte medlem i EU.

År 2014 uppmanade Rådet och Europaparlamentet EU-kommissionen och EU:s utrikesrepresentant att ta fram en mer enhetlig ram för EU:s åtgärder och finansieringsprogram för Arktis. Den nya integrerade politiken för Arktis är resultatet av denna uppmaning och avsikten är att ge EU en högre profil på området.

Resolutionen i Europaparlamentet är ett svar på EU-kommissionens framlagda policy som i sin tur bygger på en process där också regionerna genom North Sweden varit engagerade i och pådrivande för en sammanhållen EU-politik som också fokuserar på regional utveckling som en del av att hantera klimatutmaningarna och bibehållen god samverkan i norra Europa. Parlamentets ställningstagande förändrar inte den nu liggande policyn som EU:s regerings- och statschefer också ställt sig bakom, men gör viktiga medskick till det fortsatta arbetet för EU i Arktis.

Läs North Swedens nyhet om när Europaparlamentet röstade om Arktis i utskotten

Läs pressmeddelandet från Europaparlamentet här

Läs om EU-kommissionens integrerade arktiska politik för EU här

Läs om frukostmötet och det arktiska samråd med NSPA som part här 

Läs om Arctic Futures Symposium med stort nordsvenskt deltagande här

/Sanna Schumacher 

Allmänna nyheter

  • EU Arctic Forum ”Knowing, developing and connecting Arctic” med urfolksdialog

    2018-09-20

    Den 17 september gick det första EU Arctic Forum i regi av EU-kommissionen av stapeln i Bryssel. Temat ”förstå, utveckla och förena Arktis” inkluderade även den årliga dialogen med den arktiska ursprungsbefolkningen. Företrädare från regioner och EU, forskning samt näringsliv och nationella Arktiska aktörer var på plats. Diskussioner om bland annat bredbandsförsörjning i Arktis, handelsmöjligheter, hållbara och innovativa utvecklingsmöjligheter byggde på den arktiska samrådsrapport i EU som nätverket för Northern Sparsely Populated Area (NSPA) bidragit till avseende EU:s framtida investeringsstöd till det nordligaste Europa. Från hemregionerna medverkade Erik Bergqvist, ordförande Region Västerbotten, och Niklas Nordström, kommunstyrelsens ordförande i Luleå. Med från norra Sverige fanns även Åsa Larsson-Blind företrädande Samerådet.

  • Vi välkomnar höstens praktikanter, Michaela och Stina!

    2018-09-20

    Vi välkomnar de nya praktikanterna, Michaela Wikdahl och Stina Skoglöf till North Swedens kontor i Bryssel. De kommer att bistå North Swedens dagliga arbete med exempelvis omvärldsbevakning, nyhetsrapportering och att ta hand om besöksgrupper från hemregionen. Michaela och Stina kommer att praktisera under höstterminen, mellan tidsperioden september till slutet av januari 2019. Vi på North Sweden är glada att ha dem hos oss!

  • Umeå kan bli EU:s innovationshuvudstad

    2018-09-12

    Umeå är en av finalisterna till EU:s utmärkelse ”Capital of Innovation” och kan komma att tilldelas prissumman på 1 miljon Euro. Priset uppmärksammar städer som bidrar till ett innovativt klimat och effektivt använder innovationer i statsförvaltningen.

  • EU-kommissionens och Junckers ”State of the union”- tal 2018

    2018-09-12

    Den 12 september talade Europakommissionens president Jean-Claude Juncker vid sitt fjärde ”State of the union-tal” om vad som är Kommissionens främsta ansvar och prioriteringar innan EU-valet som infaller i maj 2019. Juncker framhöll bland annat att EU bör lägga sig i stort i stora frågor och smått i små frågor. Ett exempel, tillika en udda med omdebatterad fråga, är EU-bestämmelsen om sommar- och vintertid som han anser är en typisk liten fråga som medlemsstater själva ska besluta om.

  • EU satsar 150 miljoner euro på frukt & grönsaker i skolan

    2018-09-12

    Frukt, mellanmål, grönsaker och mjölkprodukter ska ges till skolor inom EU. Det främsta syftet är att förbättra barns hälsa men man vill även satsa på att barnen utbildas inom näringslära. Totalt sett berörs 30 miljoner barn i EU under läsåret 2018/19.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS