EU-kommissionens nya strategi grundas i en uppmaning från Europeiska rådet om att senast i juni 2025 ta fram en detaljerad handlingsplan och tidslinje för hur den inre marknaden ska utvecklas. Strategin innehåller flera prioriteringar som enligt EU-kommissionen ska minska hindren för handel och investeringar, underlätta för företag genom digitalisering och minska den administrativa bördan.

Strategins huvudprioriteringar

Undanröja hinder. EU-kommissionen menar att det finns många hinder på EU:s inre marknad som gör det svårt för både företag och allmänheten att fullt dra nytta av den. EU-kommissionen har utifrån samråd med berörda parter identifierat de tio mest betydande hindren som ska undanröjas:

• Komplicerad etablering och drift av företag
• Komplexa och svårtolkade EU-regler
• Bristande ansvarstagande av medlemsstaterna
• Begränsat erkännande av yrkeskvalifikationer
• Avsaknad av gemensamma standarder
• Fragmenterade regler om förpackning, märkning och avfall
• Föråldrade produktregler
• Restriktiv och varierande nationella regler för tjänster
• Krångliga processer för tillfällig utstationering av arbetstagare
• Begränsningar i var företag får sälja sina varor

Ge Europas tjänstesektor en nytändning. Tjänstesektorn utgör den största delen av Europas ekonomi, men den gränsöverskridande handeln av tjänster har avstannat, enligt EU-kommissionen. Strategin fokuserar därför på utvalda sektorer med riktade åtgärder, bland annat genom nya lagförslag som moderniserar regler för byggentreprenader samt post- och paketleveranser. Strategin syftar också till att underlätta branschspecifika tjänster såsom installation, underhåll och reparation, samt att stötta medlemsländer i att avskaffa onödiga regler för företagstjänster. Dessa åtgärder ska komplettera pågående initiativ inom energi, telekommunikation, transport och finansiella tjänster.

Stärka företagens möjligheter att växa. För att ge små och medelstora företag (SME) bättre förutsättningar att ta tillvara på expansionsmöjligheterna på den inre marknaden, föreslår EU-kommissionen flera nya åtgärder. Bland annat introduceras ett förslag om ett digitalt ID som kan användas online för att verifiera företagets storleks, vilket ska underlätta vid tillgång till stöd och undantag. Dessutom ska ett närverk av SME-företrädare etableras för att ge vägledning vid gränsöverskridande handel.

En ny definitionskategori införs: små midcap-företag, vilket innefattar företag med färre än 750 anställda och en årsomsättning under 150 miljoner, eller totala tillgångar under 129 miljoner euro. Idag klassas företag som växer förbi 250 anställda som stora, vilket ofta medför skärpta regelkrav och kan avskräcka från tillväxt. Enligt EU-kommissionen kommer cirka 38 000 företag att omfattas av den nya kategorin, och får därigenom ta del av vissa av de stöd och förmåner som tidigare endast riktats till SME:er.

Förenkla regler och göra digitalisering till standard. Som en del av strategin presenteras det fjärde omnibuspaketet, med målet att minska företagens årliga administrativa kostnader med upp till 400 miljoner euro. Bland annat föreslås att företag i större utsträckning ska kunna lämna in handlingar digitalt samt använda digitala produktanvisningar i stället för tryckt material.

Stärka det gemensamma ansvaret för den inre marknaden. EU-kommissionen föreslår att varje medlemsland utser en företrädare för den inre marknaden som ska övervaka hur EU:s regler tillämpas nationellt. Medlemsländerna föreslås också arbeta proaktivt för att undvika nya hinder. Detta genom att noggrant utvärdera om de nationella lagförslagen är proportionerliga i förhållande till den inre marknadens principer.  

Det fjärde omnibuspaketet

Det fjärde omnibuspaketet är det senaste i raden av regelförenklingspaket som EU-kommissionen lanserat under den nuvarande mandatperioden. Syftet är att minska företagens administrativa bördor och kostnader med ytterligare 400 miljoner euro årligen, utöver de 8 miljarder euro som de tre tidigare paketen redan omfattar.

• De två första förenklingspaketen (Omnibus I och II) förenklade regler inom bland annat hållbarhetsrapportering, företagsansvar och investeringsinstrument, vilket enligt EU-kommissionen beräknas leda till en administrativ lättnad på ca 6,3 miljarder euro per år.
  
  
• Det tredje omnibuspaketet (Omnibus III) fokuserade på att förenkla den gemensamma jordbrukspolitiken och beräknas spara upp till 1,58 miljarder euro årligen för jordbrukare, samt 210 miljoner euro för nationella myndigheter.

Det fjärde omnibuspaketet fokuserar särskilt på SME:er och små midcap-företag och innehåller bland annat minskade rapporteringskrav, förenkling av GDPR-dokumentation, undantag från F-gasregistrering för mindre företag, digitala standarder som ersätter pappersdokumentation, samt längre tidsfrist för anpassning till nya batteriregler.

Nästkommande omnibuspaket kommer att presenteras i juni med fokus på försvarsområdet. I ett senare skede kommer ytterligare förenklingspaket med fokus på kemikalieindustrin respektive digitalisering att presenteras.

Bakgrund

Den inre marknaden upprättades för mer än 30 år sedan och bygger på fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. I dag omfattar marknaden omkring 26 miljoner företag och 450 miljoner konsumenter och värderas till 18 biljoner euro, vilket gör den till världens näst största ekonomi efter USA. EU-kommissionen menar att den nya strategin speglar en förändrad global situation, där det finns ett akut behov av att ge företag bättre förutsättningar att nyttja marknadens fulla potential för att stärka EU:s konkurrenskraft.  

/Maria Janulf

Läs mer om den nya strategin för den inre marknaden här.

Läs mer om det fjärde omnibuspaketet här.

Läs mer om de tidigare omnibuspaketen här och här.

Bild: Unsplash