På senare år har EU mött allt fler utmaningar kopplade till drönare, däribland fientliga överflygningar, kränkningar av luftrummet, störningar på flygplatser samt risker för unionens kritiska infrastruktur, EU:s yttre gränser och offentliga platser.

Med bakgrund av detta, har EU-kommissionen nu presenterat en handlingsplan med fokus på den civila inre säkerheten som svar på önskemålen från EU-länderna och Europaparlamentet om en enad EU-strategi mot hot från fientliga drönare och väderballoger.

Handlingsplanen ämnar även till att stärka en konkurrenskraftig europeisk drönarmarknad och skapa bättre förutsättningar för innovation, tillväxt och nya arbetstillfällen. I första hand ansvarar medlemsstaterna för åtgärder mot drönarhot, men EU kan bidra genom att komplettera de nationella insatserna.

Teknikutveckling och industriell uppskalning

I handlingsplanen ingår förslag om en större satsning på teknik och uppskalning av industriell produktion. Initiativen omfattar bland annat en samordnad civil-militärindustriell kartläggning för att locka till sig investeringar och främja innovation och samordning samt en etablering av ett forum för drönar- och drönarbekämpningsindustrin i syfte att främja dialog med industrins aktörer.

Ett paket för drönarsäkerhet

EU-kommissionen föreslår även ett drönarsäkerhetspaket i syfte att modernisera de nuvarande reglerna för civila luftburna drönare i linje med det förändrade internationella säkerhetsläget. Drönarsäkerhetspaket ska omfatta ett antal åtgärder för en samordnad bedömning av risker för att skydda leveranskedjorna för drönare och motdrönarsystem. EU Trusted Drone införs även som en del i paketet i syfte att identifiera säker och hållbar utrustning på marknaden.

Test- och demomiljöer

EU-kommissionen avser att stärka test- och expertcentra för drönare och motdrönarsystem. Det handlar bland annat om att bygga upp och vidareutveckla ett nätverk av multinationella test- och kompetenscentrum i medlemsstaterna, med uppdrag att testa, demonstrera, validera och kvalificera militära eller dual-use-system i deras specifika operativa miljöer.

Syftet är att säkerställa att ny teknik kan prövas under realistiska förhållanden och anpassas till faktiska operativa behov. Det framhålls också att EU kan komma att vidareutveckla och formalisera befintliga så kallade ”living labs”, exempelvis verksamheten vid Joint Research Centre i Geel, till mer strukturerade och permanenta centrum för motdrönarteknik. Det ska leda till mer samordnade och systematiska test- och utvecklingsmiljöer inom hela unionen.

Gränsöverskridande samarbete

EU-kommissionen föreslår även åtgärder för att främja gemensamma system för luftlägesbild, där all relevant information samlas för att identifiera legitima drönare. I samverkan med medlemsstaterna presenteras också att en plattform för drönarincidenter. Därtill, vill EU-kommissionen införskaffa ett gemensamt övervakningssystem för att kunna upptäcka och identifiera illegitima drönare genom AI-styrda system och 5G-nätverk.

I handlingsplanen lägger EU-kommissionen fram ett förslag om att länder på frivillig basis kan samverka i offentlig upphandling och utplacering av drönarbekämpningssystem. En årlig multinationell övning för drönarbekämpning kan komma att införas för att öka solidariteten mellan medlemsländerna och etablera snabba insatsstyrkor mot drönare. EU-kommissionen föreslår också att Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, Frontex, ska få tillgång till drönare och nödvändig teknik för att kunna hantera gränsöverskridande incidenter.

Nästa steg

EU-kommissionen ska nu diskutera de presenterade åtgärderna i handlingsplanen med medlemsländerna, industrin och Europaparlamentet. EU-kommissionen föreslår också att medlemsländerna utser nationella samordnare för drönarsäkerhet för att främja och övervaka implementeringen av åtgärderna.

/Fanny Rosell  

Bild: Pixabay

Läs handlingsplanen för att möta drönarhot mot EU:s säkerhet här. 

Läs EU-kommissionens “Fact sheet” om handlingsplanen för åtgärder mot drönarhot här.