EU-ministern önskar vässade insatser mot EU2020

Kommunerna måste vässa insatserna för att nå EU 2020-målen, skriver EU-minister Birgitta Ohlsson i en debattartikel i Helsingborgs Dagblad. Läs hela debattartikeln här: 

"Reformera eller stagnera" - det var den franska slutsatsen i en rapport om EU:s framtida ekonomi för ett år sedan. I internationella mätningar av välstånd är vi vana vid att hitta Europas länder i toppskiktet, men det är ingen naturlag. EU har under 2000-talet haft en lägre tillväxt än våra huvudsakliga handelspartners. Om Europa inte ska bli ett vackert museum som rika turister från resten av världen besöker behöver vi lägga våra resurser på rätt saker de kommande åren. 

EU har därför enats om en plan för att skapa ökad tillväxt till år 2020 i Europa: EU 2020-strategin. Den har fem tydliga och mätbara mål som ska vägleda tusentals politiska beslut på alla nivåer under kommande år. Vi politiker ska lägga EU 2020-målen bredvid våra föreslagna budgetar och fråga oss: "Leder detta till att målen uppfylls?" Om inte, då ska vi nog ändra på budgeten. 

1. Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Om kvinnor yrkesarbetade i samma omfattning som män skulle den europeiska ekonomin kunna växa med över 25 procent. EU har inte råd att ha världens bäst utbildade hemmafruar. För att nå målet om 75 procents sysselsättningsgrad för kvinnor och män krävs exempelvis att alla kommuner i EU ser till att det finns utbyggd barnomsorg. 

2. Utbildning. I en globaliserad värld är en välutbildad befolkning centralt. Därför har vi inom EU satt som mål att färre än tio procent av eleverna ska hoppa av innan studenten. Detta mål klarar vi inte i Sverige i dag. Vi vill även att minst 40 procent av alla medborgare ska ha en eftergymnasial examen. Kommunerna har en enormt viktig roll att se till att eleverna får tillräcklig kunskap och motivation för att klara av och vilja bedriva högskolestudier. 

3. Forskning. Nya uppfinningar och ökad kunskap är avgörande för ekonomisk utveckling. USA lägger 2,6 procent och Japan 3,4 procent av BNI (bruttonationalinkomsten) på forskning. I EU är motsvarande siffra under två procent. Till 2020 ska vi ha höjt denna siffra till tre procent i EU och fyra procent i Sverige. 

4. Klimathotet. Det råder inget tvivel om att den globala uppvärmningen är en av vår tids stora utmaningar. Det är därför ett stort framsteg att hela EU har bundit sig till målet att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent till år 2020. Från svensk sida har vi sagt att vi är beredda att gå före och sänka utsläppen med 40 procent. 

5. Fattigdomen. Redan innan den ekonomiska krisen levde 80 miljoner européer i fattigdom. 19 miljoner av dem är barn. Till 2020 ska vi minska fattigdomen med en fjärdedel och därmed lyfta 20 miljoner människor ur fattigdom. 

Sverige står sig bra i en europeisk jämförelse. Vi lägger mest resurser på forskning av alla EU-länder och vi har högst sysselsättningsgrad. Inte minst den kvinnliga sysselsättningsgraden är ovanligt hög. Men även vi måste vässa våra insatser. 

Det kräver en gemensam kraftsamling på lokal, nationell och europeisk nivå. EU-budgeten måste omprioriteras för att stödja dessa prioriteringar - att som i dag lägga över 40 procent på jordbruksstöd är att backa in i framtiden. Men det är nu dags för kommuner att också ta vid. Om alla politiska beslut strävar i samma riktning är möjligheterna stora att Europa kan fortsätta att ha ett högt välstånd baserat på innovation och kunskap."

Debattartikeln i Helsingborgs Dagblad

/SM

 

09 Jun 2011 Norra Sverige i EU

Norra Sverige i EU

North Sweden arbetar för att norra Sverige ska få bästa förutsättningar att ta del av de möjligheter som EU-medlemskapet ger och samtidigt på bästa sätt bidra till att utveckla Unionen. Regionens styrkor och potential ska vara väl synliggjorda för EU:s beslutsfattare i de frågor som påverkar regionen.

Kontaktperson: Mikael Janson

Mer information