EU-kommissionen redogjorde för en handlingsplan för att stödja medlemsländerna i integrationen av tredjelandsmedborgare och deras ekonomiska och sociala bidrag till EU, samt ett lagförslag gällande reformer för högkvalificerade migranter som kommer till EU. Detta kommer i sin tur attrahera kvalificerade människor från hela världen och initiativet ligger inom ramen för laglig migration som en del av EU-kommissionens prioriteringar.

Denna investering inom integrationspolitiken kommer att bidra till att göra EU till ett mer sammanhängande och integrerat samhälle i det långa loppet. EU-kommissionens lansering av en handlingsplan inkluderar åtgärder och initiativ för att stödja medlemsländerna i integrationen av de 20 miljoner tredjelandsmedborgare som är lagligt bosatta i EU. Även om integrationspolitik ligger inom nationell kompetens spelar EU en viktig roll för att stödja, utveckla och samordna åtgärder för integrationspolitik. Handlingsplanen omfattar bland annat åtgärder som före avresa, före ankomst, utbildning, sysselsättning och yrkesutbildningar, tillgång till grundläggande tjänster, aktiv delaktighet och social integration.

EU:s handlingsplan för integration

EU-kommissionens handlingsplan för integration bidrar till en gemensam politisk ram såväl som stödåtgärder som skall hjälpa medlemsländerna inom den nationella integrationspolitiken för tredjelandsmedborgare. Medlemsstaterna, på nationell, regional och lokalnivå, är i framkant gällande integration. Handlingsplanen innehåller konkreta stöd inom politik, operativ och ekonomi som skall levereras på EU-nivå som stöd genom att se till att tredjelandsmedborgare kan bidra ekonomiskt och socialt till sina värdsamhällen. Enligt en studie som tagits fram av EU-kommissionen resulterar en god integration av tredjelandsmedborgare till en bättre prestanda på arbetsmarknaden, bidrar till att lösa de demografiska utmaningarna och förbättrar hållbarheten inom finanspolitik. Det är även viktigt att notera att åtgärder för att stödja integrationen av tredjelandsmedborgare inte bör ske på bekostnad av åtgärder för att gynna andra utsatta eller missgynnade grupper eller minoriteter.

Trots höga ansträngningar från medlemsstaterna menar EU-kommissionen att invandrare och flyktingar som är lagligt bosatta inom EU möter fortsatta risker för fattigdom och social exkludering. Handlingsplanen föreslår åtgärder inom nyckelområden såsom: före avresa, före ankomst, utbildning, sysselsättning och yrkesutbildningar, tillgång till grundläggande tjänster, aktiv delaktighet och social integration. Ytterligare föreslås en mer strategisk och samordnad metod för användningen av EU-medel för att stödja integrationsåtgärder. Kommissionen önskar även att stödja medlemsländerna med integrationen av tredjelandsmedborgare på arbetsmarknaden med olika verktyg för att vidare förbättra invandrarnas kompetens och ta till vara på deras befintliga kvalifikationer.

EU:s ”Blåkort” – En reform för högkvalificerad invandring

Initiativet för EU:s ”Blåkort” antogs 2009 men EU-kommissionen menar att reformen hittills varit underutnyttjad. Restriktiva inresevillkor och förekomsten av parallella regler och förfaranden på nationell nivå har begränsat användningen av EU:s ”Blåkort” system. Endast 31 procent av högutbildade invandrare inom OECD-länderna valde EU som destination, vilket i sin tur innebär att andra destinationer som konkurrerar ekonomiskt med EU får fler yrkesarbetare. I första hand utformades EU:s ”Blåkort” för att attrahera högkvalificerad arbetskraft från utlandet för att vidare hantera bristen på arbetskraft, kompetens, stärka EU:s konkurrenskraft och ekonomiska tillväxt. Den befintliga demografiska modellerna tyder på att Europeiska Unionen är i behov av en mer kvalificerad arbetskraft och ny kompetens.

Långsiktigt kommer strukturella förändringar inom EU:s ekonomi öka den fortsatta efterfrågan på högkvalificerad arbetskraft på arbetsmarknaden, vilket ytterligare skapar kompetensbrist som inte kan fyllas av EU-medborgare. Till exempel information- och kommunikationsteknologi sektorn förväntas behöva ca 756 000 anställda år 2020. Inom hälsosektorn finns det även ett underskott som uppskattas vara på cirka 1 miljon högutbildade arbetstagare år 2020, vilket i sin tur innebär att ungefär 15 procent av den totala vården inte skulle täckas i jämförelse med året 2010. Av denna anledning har EU-kommissionen nu lanserat en reform av de befintliga reglerna och syftar till att förbättra EU:s förmåga att attrahera och behålla högkvalificerade tredjelandsmedborgare.

Det nya förslaget om reformen av ”Blåkort” medför ett enda Europeiskt system som ersätter parallella nationella system för högkvalificerad arbetskraft, för att vidare bidra till mer klarhet för sökande samt arbetsgivare och göra systemet mer synligt och konkurrenskraftigt. Förslaget ökar rörligheten inom EU genom att underlätta förfaranden och även möjliggör kortare affärsresor på upp till 90 dagar i medlemsstaterna som tillämpar ”Blåkortet”. Enligt EU-kommissionen kommer högutbildade personer som beviljats internationellt skydd även kunna ansöka om ett ”Blåkort”. Förslaget stärker rättigheter gällande, snabbare tillgång till långsiktig bostad, omedelbar och flexibel tillgång till arbetsmarknaden och samtidigt underlätta för familjemedlemmar som skall kunna ansluta sig till den som fått ett ”Blåkort”. Detta kommer i sin tur resultera i att EU kommer bli en mer attraktiv destination för högkvalificerade medarbetare. 

Läs mer om EU:s handlingsplan om integration.

Läs mer om EU:s reform av ”Blåkortet”.

Här hittar du Europa Forum Norra Sveriges positionspapper om migration. 

/Aida Mehrazin