Sammanhållningspolitiken efter år 2020 och dess regleringar

Den 29:e maj presenterade EU-kommissionen de föreslagna regleringarna för sammanhållningspolitiken efter år 2020. Budgetposten innefattar 374 miljarder Euro, dessa ska fördelas mellan medlemsländernas regioner och 75% av pengarna kommer att tilldelas EU:s mest fattiga och utsatta regioner. 1,6 miljarder Euro avsätts även speciellt för budgetposten för EU:s yttersta randområden vari även norra delarna av Sverige och Finland (NSPA), som nämndes specifikt på presskonferensen, ingår.

De som presenterade regleringarna vid konferensen var EU-kommissionär Jyrki Katainen som är ansvarig för sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft, samt EU-kommissionär Corina Creţu med ansvar för regionalpolitik. Inför utformningen av det kommande budgetförslaget har de båda kommissionärerna tagit hjälp av EU:s regioner för att klarlägga vad den lokala nivån har för slags behov som kan bemötas med regionalfonderna. Regleringarna i förslaget speglar också detta då insatserna för sammanhållningspolitiken 2021–2027 ska koncentreras på 5 områden, varav de två översta ska prioriteras främst:

  • Ett smartare Europa: Genom att gynna innovation, digitalisering, investeringar och förbättra förutsättningarna för små och medelstora företag.
  • Ett grönare, koldioxidfritt Europa: Genom att kämpa mot klimatförändringar, bland annat genom att se till att de mål som är uppsatta i Parisavtalet efterlevs.
  • Ett sammanbundet Europa: Genom utbyggnad av bredbandsnätverk och strategisk transportinfrastruktur.
  • Ett social Europa: Genom att efterleva EU:s nyupprättade sociala pelare och ge support till utbildning, kvalitativa arbetsförhållanden, social inkludering och bättre sjukvårdstillgänglighet för alla.
  • Ett Europa närmare medborgarna: Genom att stödja lokala strategier och hållbar utveckling som påverkar invånare direkt.

Resurserna kommer att tilldelas dit behovet är som störst

EU-kommissionen har även omarbetat huruvida bestämmelserna kring allokeringen av pengarna ska se ut. I det nuvarande baseras detta på regionens BNP (och ska fortsatt göra det i stor utsträckning). Inför nästa budgetperiod vill EU-kommissionen även ta in faktorer som ifall regionerna omfattas av bland annat klimathot, hög arbetslöshet bland unga, låga utbildningsnivåer och hög grad av migration som underlag för ytterligare allokering av pengar till regionen.

Nya gemensamma regelverk ska förenkla fonderna

Ett nytt gemensamt regelverk som ska innefatta sju olika EU-fonder presenterades också. Detta ska göra det möjligt för större frihet att blanda fonder och utnyttja synergier mellan dem för att mer specifikt förbättra olika projekt. Även synergier med andra fonder som inte innefattas i det nya gemensamma regelverket ska förenklas då EU-kommissionen vill vinna fördelar genom bättre samnyttjande av resurserna i EU:s olika instrument. Exempel på fonder som kan tänkas kombineras med Sammanhållningspolitiken är exempelvis Jordbrukspolitiken, forskningsprogrammet Horizon Europe samt utbildningsprogrammet Erasmus+ osv.

EU-kommissionen vill även ha en så kallad ”Midterm Review” i syfte att kunna anpassa fonderna över tiden. Sju år som är programperioden är en lång tid och mycket kan hända och förändras i regionerna under denna tid. Migrationskrisen i nuvarande budgetperiod samt den ekonomiska krisen i föregående är exempel på sådana förändringar som EU vill kunna undvika och motverka genom att anpassa programmen över tid och även under pågående programperiod kunna göra större förändringar. Därför ska en särskild halvtidsöversyn göras för att säkerhetsställa att de fortfarande är anpassade för regionens särskilda behov alternativt för att de två sista åren kunna förändras. Detta ska göra EU:s regioner mer motståndskraftiga mot framtida oförutsägbara kriser genom EU:s stöd.

EU:s yttersta randområden och lågbefolkade områden får extra allokeringsstöd

EU:s yttersta randområden omfattas av öar och regioner som ligger utanför Europa men som hör till medlemsländer i EU. I budgetposten för denna grupp avseende EU:s yttersta randområden ingår även perifera glesbefolkade områden belägna i norra Europa i norra Sverige och Finland. Dessa områden har särskilda behov på grund av stora geografiska områden, kallt klimat, avbefolkning och klimathot. Partnergrupperingen Northern Sparsely Populated Areas, som North Sweden ingår i, har arbetat gemensamt för att övertyga EU-kommissionen att dessa nordliga områden fortsatt bör ingå inom denna kategori på grund av de specifika utmaningar men också möjligheter som finns. Dessa yttersta områden tilldelas sammantaget 1,6 miljarder Euro för att underlätta och motverka dessa regionalt specifika problem, vilket är en minskning i nivå med den minskning som hela regionalpolitiken drabbas av i förslaget till EU:s långtidsbudget.

Läs EU-kommissionens sammanfattning av presskonferensen här

Läs "State of Play" om de regionalpolitiska förslagen här

/Andreas Andersson Kurdve

30 Maj 2018 Regionalpolitik

Regionalpolitik

North Sweden arbetar för att regionens unika förutsättningar ska synas och komma till uttryck i EU:s regionalpolitik. Regionen är EU:s mest glesbefolkade samtidigt som 60% av befolkningen bor i de 4 största kuststäderna vilket skapar utmaningar det regionala tillväxtarbetet. Med hjälp av EU:s regionalpolitik kan norra Sverige överkomma utmaningarna som kommer med extrem gleshet, avstånd till marknader och låg kritisk massa vilket också skapar tillväxt och värden för hela unionen.

Kontaktperson: Mikael Jansson

Mer information