Regionala dialoger om EU:s regionalpolitik

Diskussionerna om framtidens regionalpolitik i EU, den så kallade sammanhållningspolitiken, är nu i full gång och även på hemmaplan är intresset stort. Inte minst har de båda Strukturfondspartnerskapen för programområdet Övre Norrland respektive programområdet Mellersta Norrland bjudit in North Sweden för att berätta om diskussionerna i EU. Därtill har arbetsgruppen för sammanhållningspolitik inom Europaforum Norra Sverige tagit fram ståndpunkter och inom SKR pågår en process där regionerna och North Sweden medverkar för att få fram en gemensam position i EU.

Carina Sammeli, vice ordförande Strukturfondspartnerskapet Övre Norrland, Norrbottens Kommuner, och Rickard Carstedt, ordförande, Region Västerbotten, inleder vid strategidagen i Luleå.

Intresse för diskussionerna i EU på hemmaplan

Den 14 februari deltog Mikael Janson från North Sweden vid strukturfondspartnerskapet Övre Norrlands strategidagar i Luleå och den 14 mars hade strukturfondspartnerskapet Mellersta Norrland ett motsvarande möte i Sundsvall som Mikael deltog i. Strukturfondspartnerskapen är utsedda att prioritera inkomna projektansökningar för respektive programområde för den Europeiska Regionalfonden (ERUF) och den Europeiska Socialfonden (ESF+) samt Fonden för Rättvis Omställning (FRO) som riktar sig till den gröna industriomställningen i Övre Norrland samt på Gotland för svensk del. EU:s regionalstöd är inordnat i åtta regionala programområden som strukturfondspartnerskapen hanterar samt ett nationellt program.

Tillväxtverket ombesörjer utlysningar och granskning av ERUF samt FRO medan ESF-rådet hanterar ESF+, men det är strukturfondspartnerskapen som beslutar om vilka projekt som får stöd från EU för att på olika sätt bistå regionernas utvecklingsarbete. Strukturfondspartnerskapen består av representanter från den regionala politiken, Länsstyrelserna, näringslivsorganisationer och facket samt ideella organisationsföreträdare för att fånga ett brett spektrum av perspektiv i prioriteringarna av relevanta utvecklingsinsatser utifrån de kriterier som ställts upp att under programperioden kunna stödja till gagn för olika regionala utvecklingsbehov.

Mikael kunde vid dessa möten ge breda penseldrag om hur debatten är i EU där det nu under våren kommer ett antal rapporter och evenemang på Brysselarenan som ger en fingervisning om hur nästa programperiod kan tänkas se ut och där de faktiska förslagen kommer att komma senast till sommaren 2025 inför att besluten måste vara fattade före att den nya budget- och programperioden för EU tar sin början 2028.

Regionalpolitik under omvandlingstryck i EU

EU arbetar i sjuårsperioder för den budget som förhandlas fram mellan länderna för varje sådan period. Inför nästa programperiod påverkar förstås kriget i Ukraina och processen för ett medlemskap för Ukraina och flera andra länder med kandidatstatus samt många andra åtaganden och prioriteringar för EU avseende den gröna omställningen, industrisatsningar för att utmana USA:s och Kinas dominerande ställning och överlag säkerhetspolitiska behov inom självförsörjning på en rad områden. Till det kommer de stora krispaketen som skall betalas av och behov av fortsatta satsningar inom olika sektorer och även hela länder som har stora utmaningar att hantera till följd av alla globala skeenden.

Det gör att EU:s budget med all sannolikhet kommer att behöva utökas från dagens c:a 1% av EU-ländernas samlade ekonomi, men även med det så blir det mindre kvar att fördela till sammanhållningspolitiken som står för runt en tredjedel av dagens EU-budget. Även jordbrukspolitiken med en motsvarande andel lär påverkas, men samtidigt innebär bondeprotester, behovet av att ställa om jordbruket till mer gröna metoder och att livsmedelsförsörjningen behöver säkras, att regionalpolitiken som den idag ser ut är mer utsatt för kraftigt minskade anslag och förändringar.

Den stora frågan hur det blir med det som blir kvar, om det blir något regionalt och lokalt inflytande i dialog mellan regional, nationell och EU-nivån eller mer av att bestämmas och fördelas ut centralt och framför att bidra till lokala utvecklingsbehov runtom i Europa satsa mer fokuserat på Större projekt och så kallade europeiska värdekedjor på mer begränsade och utvalda platser i linje med hur de stora krispaketen inom det som kallas Recovery and Resilience Fund (RRF) med flera fungerar. Resurser som lokalsamhällena har svårt att dra nytta av i konkurrens med mer resursstarka industriaktörer.

Jonas Anderson, vice ordförande Strukturfondspartnerskapet Mellersta Norrland, Region Jämtland Härjedalen, med Sara Nylund, ordförande, Region Västernorrland, introducerar EU-diskussionen på mötet i Sundsvall.

Mer centraliserad politik med regional aktivitet och positionering

Det ligger i tangentens riktning att det är dithän det går med mer centraliserade styrmedel och kanske blir balanspunkten hur FRO-medlen fungerat i länder som Finland, där det ändå funnits en tydlig regional dialog kring dem, även om de inte är regionalt utfördelade. I Sverige har den dialogen brustit med resultat att vad medlen kan användas till smalnat av och i första hand går via industrins satsningar, även om det blivit bättre och tillsammans med det programområde D som North Sweden medverkade till gentemot EU inom ESF+ med ett sikte specifikt på norra Sveriges behov av kompetensplattformar för den gröna omställningen, så ger det också ett regionalt utvecklingskapital att kunna dra nytta av.

Där någonstans står debatten i EU idag och även om det finns försvar för dagens platsbaserade regionalstöd utifrån olika regioners specifika förutsättningar, så finns mycket som talar för att trycket inom EU-kommissionen och från medlemsländerna är att förändra mycket i grunden. Det utifrån en kombination av nödvändighet, misstro mot vilken nytta dagens regionalstöd egentligen ger och att de nya mer centraliserade lösningarna anses med effektiva, enklare och ger länderna mer makt över EU:s mekanismer. Stridslinjer som har redogjorts för i olika tidigare North Sweden ”State of Play”.

För att visa på att en lokalt och regionalt anpassad utvecklings- och innovationspolitik faktiskt spelar roll, inte minst för norra Sveriges utveckling, så har politiken inom Europaforum Norra Sverige samlat sig i en deklaration om sammanhållningspolitiken. Regionerna i Sverige samarbetar sedan en tid också inom ramen för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i en process att ta fram en gemensam position om regionalfondernas betydelse, vilket aldrig tidigare hänt. EU:s regionalfonder står för långt över hälften av utvecklingskapitalet runtom i Sverige, som i sin tur får aktörer och geografier att skapa samverkan över olika gränser med sin direkta länk till EU:s samlade konkurrenskraft. North Sweden European Office finns med i det arbetet från Brysselarenan i dialog med politiken på hemmaplan, i SKR samt EU-nivån. Vid Europaforum Norra Sveriges årliga forum den 17-18 april i Sundsvall kommer också direktören vid EU-kommissionens Generaldirektorat för regionalpolitiken, Sofia Alves, för en diskussion om förberedelserna för nästa EU programperiod och hon kommer i samband med det också att göra studiebesök i regionen och föra dialog med den regionala politiken.       

/Mikael Janson

Läs analysen av rapporten från högnivågruppen för sammanhållningspolitik här

Läs State of Play om diskussionerna i EU om regionalpolitiken här

Läs Europaforum Norra Sveriges deklaration här

Läs om strukturfondspartnerskapet Mellersta Norrland här

Läs om strukturfondspartnerskapet Övre Norrland här

Läs om och anmäl till Europaforum Norra Sverige här

22 Mar 2024 Regionalpolitik

Regionalpolitik

North Sweden arbetar för att regionens unika förutsättningar ska synas och komma till uttryck i EU:s regionalpolitik. Regionen är EU:s mest glesbefolkade samtidigt som huvudparten av de totalt 900.000 invånarna är bosatta i städerna utmed Östersjökusten vilket skapar utmaningar det regionala tillväxtarbetet. Med hjälp av EU:s regionalpolitik kan norra Sverige överkomma utmaningarna som kommer med extrem gleshet, avstånd till marknader och låg kritisk massa vilket också skapar tillväxt och värden för hela unionen.

Kontaktperson: Mikael Janson

Mer information