EU står inför en växande brist på arbetskraft och kompetens, vilket hämmar konkurrenskraften. För att möta detta har EU-kommissionen den 25 november föreslagit en rekommendatino om humankapital till EU:s 27 medlemsstater. Rekommendationen antogs av Rådet den 9 mars 2026 i linje med EU:s bredare satsning på stärkt konkurrenskraft och resiliens.

Cypern har sedan januari 2026, fram till juni samma år, ordförandeskap i Rådet och i sitt pressmeddelande framhöll Cyperns arbetsmarknadsminister Marinos Moushouttas att humankapital är Europas viktigaste tillgång. Moushouttas pekade på den långvariga arbetskrafts- och kompetensbrist som påverkar sektorer från hälso- och sjukvård till digital teknik och uppmanade till fler träffsäkra investeringar i människors kunskap, färdigheter och potential för att stärka Europas konkurrenskraft, motståndskraft och social sammanhållning.

Bakgrund till rekommendationen

Humankapital omfattar kunskap, färdigheter, utbildning och erfarenhet, faktorer som ger individer och grupper möjlighet att utföra sina arbetsuppgifter. Rådet menar att humankapital är avgörande för EU:s konkurrenskraft och ekonomiska motståndskraft. Bristen på arbetskraft och kompetens är omfattande och påverkar även strategiska sektorer som sjukvård, jordbruk och ingenjörsyrken.

Den teknologiska utvecklingen samt den gröna och digitala omställningen väntas öka efterfrågan på nya kompetenser ytterligare och förstärka redan befintliga brister. Demografiska utmaningar, särskilt en åldrande befolkning, väntas dessutom öka pressen på arbetsmarknaden. Enligt en studie från 2024 som Rådet angav i sitt pressmeddelande uppgav 77 procent av EU:s företag att kompetensbrist utgör ett hinder för långsiktiga investeringar. 

Att ta itu med kompetensbristen

I rekommendationen uppmanar Rådet medlemsstaterna att prioritera kompetensförsörjning i EU:s strategiskt viktiga sektorer, såsom hälso- och sjukvård, jordbruk, digital teknik och försvar.

Rådet betonar också att många studerande, särskilt från mindre gynnsamma bakgrunder, möter hinder i utvecklingen av grundläggande färdigheter som krävs för att delta på arbetsmarknaden. Därför rekommenderas medlemsstaterna att stärka tillgången till utbildning på alla nivåer, med särskilt fokus på utsatta grupper. Det omfattar bland annat att säkerställa högkvalitativ tidig utbildning och att öka attraktiviteten i läraryrket.  

Stärkt yrkesutbildning och lärlingssystem

Trots höga sysselsättningsnivåer bland yrkesutbildande, där ungefär 80 procent av examinerade från yrkesutbildningar var i arbete 2024, så menar Rådet att dessa utbildningsvägar ofta har ett oförtjänt lågt anseende. Rådet uppmuntrar därför medlemsstaterna att stärka attraktionskraften hos yrkesbildningar och lärlingsplatser, särskilt för underrepresenterade grupper såsom kvinnor inom tekniska utbildningar.

Ökat behov av STEM-kompetens

Efterfrågan på kompetens inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM) ökar snabbt, inte minst till följd av AI‑utvecklingen. Samtidigt rapporterade hälften av EU:s medlemsstater en minskad efterfrågan på STEM‑utbildningar mellan 2015 och 2023. Rådet uppmanar därför medlemsstaterna att:

• Öka utbildningskapaciteten inom STEM
• Modernisera utbildningsinnehåll
• Arbeta aktivt för att rekrytera fler kvinnliga studenter

Samspel mellan offentlig och privat sektor

Rådet konstaterar att offentlig finansiering ensam inte räcker för att lösa kompetensbristen. Medlemsstaterna uppmanas att kombinera offentliga och privata investeringar och dra nytta av EU-instrument som Europeiska socialfonden (ESF+) och InvestEU. Samtidigt efterlyser Rådet bättre uppföljning och utvärderingar av utbildningsinvesteringar på lokal, regional och nationell nivå.

För att möta framtidens kompetensbehov krävs dessutom mer aktuella och användbara kompetensdata. Rådet uppmanar därför medlemstatera att:

• Använda traditionella databaser och AI för att förutse framtida kompetensbehov
• Göra analyser mer tillgängliga för företag, utbildningsaktörer och studenter
• Integrera kompetensdata i karriärvägledning och utbildningsplanering

Fördjupning av det europeiska samarbetet

Rådet har inte tidigare antagit en rekommendation om humankapital, något som kan uppfattas som ett ytterligare steg i det europeiska samarbetet. Rekommendationen ska vara komplementär till EU:s årliga sysselsättningsriktlinjer och ses som ett nyckelinslag i unionens arbete för att stärka konkurrenskraften.

Rekommendationen presenterades först av EU-kommissionen i mars 2025 som en del av Kompetensunionen, EU:s övergripande strategi för kompetensfrågor, samt inkluderades i höstpaketet för den europeiska planeringserminen, en årlig samordning av ekonomisk-, budget- och strukturpolitik, i november samma år.

Norra Sverige och kompetensbehoven

Kompetensbehoven är stora inom hela unionen och det är därför välkommet att Rådet antar rekommendationen om humankapital, då detta är nyckeln till EU:s fortsatta konkurrenskraft. Rekommendationen avser dock samtliga 27 medlemsländer och det blir inte förrän i de kommande landsspecifika rekommendationerna som presenteras i juni 2026 då vi får ta del av de senaste rekommendationerna till Sverige gällande bland annat sysselsättnings- och utbildningspolitiken.

Tillgängligheten på arbetskraft skiljer sig dock kraftigt mellan Sveriges regioner där norra Sverige har stora kompetensbehov inom både offentlig och privat sektor samtidigt som arbetslöshetssiffrorna är låga. Detta, tillsammans med norra Sveriges långa avstånd och glesa befolkning, gör att rekommendationerna även bör ta fasta på regionala, och inomregionala skillnader. Som North Sweden tidigare har rapporterat väntas planeringsterminen och de landsspecifika rekommendationerna få en viktig roll i utformningen av de nationella och regionala partnerskapsplanerna, där Socialfond och Regionalfond kommer att ingå.

I detta avseende är den senaste OECD-rapporten för Europas nordliga och glesbefolkade områden ett viktigt underlag för North Sweden i arbetet med att belysa i norra Sveriges särskilda utmaningar och möjligheter.

/Axel Vesterlund

Läs mer om Rådets rekommendation här

Läs om Kompetensunionen här

Läs tidigare artiklar om OECD-rapporten här 

Bild: Unsplashed