EU-kommissionen har den 18 februari 2026 antagit en ny strategi ämnad att öka stödet för EU:s östra regioner som gränsar till Ryssland, Belarus och Ukraina. Strategin är menad att stärka välståndet och motståndskraften inom dessa regioner, vilket EU-kommissionen menar inte enbart är ett sätt för EU att uttrycka sin solidaritet, utan också en strategisk investering i europeisk säkerhet, konkurrens och framtida stabilitet.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har lett till nya utmaningar längs EU:s östra gräns. Regioner i nio utpekade medlemsländer – Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Ungern, Rumänien och Bulgarien – har drabbats av hybridattacker, destabiliserande migration, handelstapp, ekonomiska störningar och påtaglig demografisk nedgång.

För att möta utvecklingen har EU-kommissionen presenterat förstärkta stödinsatser.

Fortsatt stöd – men i större skala

Sedan kriget bröt ut har EU erbjudit både politiskt, tekniskt och finansiellt stöd för att:

• Stärka infrastruktur
• Öka ekonomisk motståndskraft
• Utveckla försvarskapacitet
• Hantera energifrågor och förbättra anslutningar
• Skapa nya arbetstillfällen och utbildningsvägar

De så kallade EU-Ukraina-solidaritetslinjer, en av EU:s åtgärder för att hjälpa Ukraina exportera och importera nödvändiga resurser, har bedömts som avgörande för att hålla handeln öppen och fungerande. Men i takt med att de ekonomiska och säkerhetsmässiga förhållandena fortsätter att försämras behövs nu ett större och mer samlat stödpaket.

Fem prioriterade områden i den nya strategin

I den nya strategin presenterar EU-kommissionen ett omfattande åtgärdspaket som samlas inom fem prioriterade områden. Det första området handlar om säkerhet och resiliens, där EU vill stärka de östra gränsregionernas förmåga att stå emot hybridattacker och militära hot. Det innebär bland annat en vidareutveckling av Eastern Flank Watch, uppbyggnaden av ett europeiskt system för drönarförsvar genom European Drone Defence Initiative, samt förstärkningar av både European Air Shield och European Space Shield. Dessutom ska ett nätverk av praktiker etableras för att förbättra beredskapen och främja gränsöverskridande samarbeten inom kris- och säkerhetsfrågor.

Det andra prioriterade området rör tillväxt och regionalt välstånd, där EU vill stimulera ekonomin i de hårdast drabbade gränsregionerna. En central del är att etablera EastInvest Facility, ett nytt finansieringsverktyg som samlar den Europeiska Investeringsbanksgruppen, flera internationella finansinstitutioner samt nationella och regionala utvecklingsbanker. Parallellt fördjupas samarbetet med Världsbanken inom ramen för Catching Up Regions Initiative, med målet att stärka utvecklingen i de områden som halkat efter på grund av krigets effekter.

Det tredje området fokuserar på att bygga på lokala styrkor. Här lyfter EU fram regionernas unika tillgångar och planerar investeringar som ska utnyttja dessa fullt ut. Särskild prioritet ges åt en snabbare integrering av de baltiska länderna i det europeiska elsystemet, liksom utvecklingen av Nordic–Baltic Hydrogen Corridor som ska stärka energisäkerheten och skapa nya möjligheter inom grön vätgas. Samtidigt uppmuntras satsningar på cirkulär industri, industriella symbiosområden och regionala bioekonomiska nav som ska bidra till hållbar tillväxt.

Det fjärde prioriterade området handlar om bättre infrastruktur och anslutningar. För att förbättra både civila och militära transportflöden vill EU stärka den digitala uppkopplingen och modernisera viktiga transportnät, från vägar och järnvägar till hamnar och annan dual-use-infrastruktur. Ett viktigt fokus ligger även på att förbättra de fysiska förbindelserna med Ukraina och Moldavien, vilket ska bidra till bättre handel, rörlighet och säkerhet i hela regionen.

Det femte och sista området rör starka samhällen och bättre framtidsutsikter. För att möta demografiska utmaningar och arbetskraftsbrist vill EU satsa på utbildningsinsatser och vägar in i arbetslivet, särskilt för unga och nya grupper på arbetsmarknaden. Samtidigt ska lokalsamhällen stärkas genom initiativ som Media Resilience Programme, som motverkar desinformation och stärker förtroendet för demokratiska institutioner. Dessa insatser ska bidra till att skapa mer attraktiva och framtidståliga samhällen längs EU:s östra gräns.

Nästa steg

För att följa upp det nya arbetet aviserar EU-kommissionen ett årligt politiskt toppmöte om utveckling i östra gränsregionerna. Det första mötet ägde rum den 26 februari 2026, då också EastInvest Facility formellt lanserades genom en gemensam deklaration.

Bakgrund

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har gränsregionerna drabbats av långsammare ekonomisk tillväxt, minskade investeringar, utflyttning och försämrad demografi samt ökade säkerhetskostnader och hybridpåverkan. EU:s halvtidsöversyn av sammanhållningspolitiken 2025 var ett steg för att erkänna behovet av särskilt stöd. I förslaget till nästa långtidsbudget (MFF) 2028–2034 avsätts nu särskilda resurser till dessa regioner i de nationella och regionala partnerskapsplanerna (NRPP).

/Axel Vesterlund

Läs mer om EU-kommissionens strategi här  

Läs mer om EU-Ukraina-solidaritetslinjer här 

Läs mer om EU-kommissionens förslag till nästa långtidsbudget (MFF) 2028–2034 här 

Bild: Felix Rottman via Unsplash