En mer ambitiös budget jämfört med EU-kommissionens förslag

Europaparlamentets budgetutskott har den 15 april 2026 antagit ett förslag om den så kallade interimrapporten. Denna rapport kommer att fungera som Europaparlamentets övergripande position gällande för EU:s nästkommande långtidsbudget för 2028–2034 (MFF). Slutlig behandling av interimsrapporten förväntas ske under plenarsessionen den 25–29 maj 2026. Nu har Europaparlamentets budgetutskott antagit ett förslag om fastställandet av programinslagen. Budgetutskottets förslag röstades igenom med 26 röster för, 9 emot och 5 nedlagda röster.

I förslaget uppgår omslutningen för nästa långtidsbudget till 1,27 procent av EU:s bruttonationalinkomst (BNI) medan kostnader för skuldåterbetalning föreslås exkluderas. Totalt sett, inklusive återbetalningarna, innebär det 1,38 procent av EU:s BNI vilket Europaparlamentet ser som ett absolut minimum. Europaparlamentets budgetutskott föreslår även att den ökade finansieringen fördelas jämnt mellan de tre budgetrubriker som finansierar EU:s prioriteringar samt att budgeten skyddas mot effekterna av inflation. De tre budgetrubrikerna omfattar bland annat sammanhållningspolitik och jordbrukspolitik (rubrik 1), forskning- och innovation samt konkurrenskraft (rubrik 2) samt utveckling av globala partnerskap och utvecklingsstöd till tredjeland (rubrik 3).

I EU-kommissionens förslag, som presenterades den 16 juli 2026, föreslogs ett tak för nästkommande flerårsbudget på 1,26 procent av EU:s BNI, inklusive återbetalningarna av EU:s skuldsättning, vilket står i kontrast mot budgetutskottets förslag om nya prioriteringar. EU-kommissionen beräknar att kapital- och ränteåterbetalningarna uppgår till 25–30 miljarder euro per år från 2028.

Risk att förhandlingarna skjuts på framtiden

Förslaget som röstades igenom i Europaparlamentets budgetutskott innebär totalt en 10 procent ökning av den totala budgeten i jämförelse med EU-kommissionens ursprungliga förslag. För att få mer inflytande i budgetens storlek hotar Europaparlamentet nu med att skjuta upp förhandlingarna. Detta beror på att Europaparlamentet inte vill gå vidare med förhandlingarna om långtidsbudgeten förrän medlemsländerna i Rådet har enats om budgetens storlek. Som en följd kan Rådet tvingas senarelägga de formella förhandlingarna till 2027.

Egna medel

En av de större frågor som behöver hanteras i förhandlingarna nästkommande långtidsbudget är återbetalningarna av NextGeneration EU, EU:s återhämtningsfond från Covid-19 pandemin, som motsvarar 0,11 procent av EU:s BNI och inrättades under pandemin för att stödja medlemsländerna.

Europaparlamentets budgetutskott vill, till skillnad från EU-kommissionen, hantera skulden separat via direkta inkomstkällor, så kallade egna medel, för att återbetala och finansiera EU:s budget. Egna medel som har föreslagits är exempel kopplande till utsläppshandeln Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM), en avgift på digitala tjänster, en avgift på onlinespel och/eller en avgift på kapitalvinster från kryptotillgångar.

Den nuvarande budgeten för 2021–2027 finansieras i huvudsak av pengar som kommer direkt från medlemsländernas nationella budgetar, och i mindre omfattning av en andel av momsintäkterna. Förutsättningen för att förslaget om att återbetalningen i större utsträckning ska ske via gemensamma EU-inkomster, är att Rådet enas om nya egna medel vilket legat fastlåst i Rådet sedan politisk antagande gjordes år 2021.

Konfliktlinje i sammanhållnings- och jordbruksfinansieringen

EU-kommissionens förslag innebär en minskning av Pelare 1 i budgetramen, vilket delvis innefattar styrningen av pengar för jordbruk, sammanhållning och sociala åtgärder. I EU-kommissionens förslag ska varje medlemsland även kunna samla sina program i en så kallad Nationell och regional partnerskapsplan (NRPP).

Europaparlamentet är positiva till förslagen om flexibilitet och förenkling men menar på att EU-kommissionens förslag kan innebära en åternationalisering av grundläggande EU-politik som sammanhållningspolitiken (EU:s regionalpolitik). Europaparlamentets budgetutskott ser även risker med EU-kommissionens förslag om att flexibilitet utan transparens kan undergräva allmänhetens förtroende för EU och skapa konkurrens mellan stödmottagarna. Europaparlamentet avfärdar därför dessa föreslagna prioriteringar, även om budgetutskottets föreslag inte ändrar strukturen i den fleråriga budgetramen för 2028–2034 som EU-kommissionen presenterat. 

Europaparlamentet menar även att EU-kommissionens presenterade modell minskar möjligheterna till demokratisk kontroll och insyn.

Konkurrenskraftsfond och fiskepolitiken föreslås ökade medel

Bland prioriteringarna utmärker sig även fiskepolitiken. Europaparlamentet vill se en ökning av stödet till fiske med 6,5 miljarder euro till skillnad från EU-kommissionen som vill se en minskning från knappt 6 miljarder euro till 2 miljarder euro.

Däremot välkomnar ledamöterna i budgetutskottet EU-kommissionens förslag att fördubbla finansieringen för att stärka EU:s konkurrenskraft, försvarskapacitet, innovation, den digitala och gröna omställningen, infrastruktur, hälsa, utbildning och kultur.

Europaparlamentets budgetutskott efterlyser även större stöd till program som Europeiska konkurrenskraftsfonden (ECF), Horisont Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa, Erasmus+, AgoraEU och civilskyddsmekanismen, tillsammans med särskild finansiering för EU4Health-åtgärder samt LIFE-relaterade åtgärder inom ramen för ECF.

Bakgrund om nästkommande flerårsbudget

I maj 2025 fastställde Europaparlamentet sina prioriteringar för EU:s nästkommande långtidsbudget för 2028–2034 och den 16 juli 2025 presenterade EU-kommissionen sitt förslag.

Den fleråriga budgetramen fastställer EU:s budget och ska skapa stabilitet i både inkomster och utgifter, samtidigt som resurserna anpassas till EU:s strategiska prioriteringar och gemensamma utmaningar. Den fastställer också tak för hur mycket EU får spendera varje år under en sjuårsperiod, uppdelat på olika politikområden. Den nuvarande fleråriga budgetramen för 2021–2027 omfattar totalt 1 210 miljarder euro i åtaganden som EU kan göra under perioden.

Nästa steg

Efter att ledamöterna i Europaparlamentets budgetutskott den 15 april 2026 godkände sin förhandlingsposition om EU:s nästkommande budgetram för 2028–2034, förväntas nu en omröstning i plenum i den 29 april 2026 om förslaget, där Europaparlamentet antar sin förhandlingsposition. Sedan ska Rådet enats om en gemensam ståndpunkt. Därefter kan Europaparlamentet och medlemsstaterna i Rådet inleda förhandlingar mot en fastsluten nästkommande budgetram.

Europaparlamentet kräver en uppgörelse och ett fullständigt mandat med totalbelopp och programfördelning samlat före utgången av 2026 för att den nya budgetramen ska kunna träda i kraft den 1 januari 2028. I slutänden kan dock Europaparlamentet endast avvisa eller godkänna nästa flerårsbudget.

Samtidigt som Europaparlamentet nu antar sin övergripande position om EU:s långtidsbudget fortsätter förhandlingarna om de olika fonderna som ingår i budgetramen. Bland dessa återfinns bland annat förhandlingarna om de nationella och regionala partnerskapsplanerna, Konkurrenskraftsfonden, Horisont Europa samt Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF), med flera.

I samtliga dessa processer – liksom i arbetet med Europaparlamentets interimsrapport och dess övergripande position om långtidsbudgeten – fortsätter North Sweden att aktivt föra in norra Sveriges perspektiv. Genom konkreta inspel och ändringsförslag arbetar vi för att norra Sveriges intressen värnas och söka genomslag i de slutliga besluten.

/Fanny Rosell  

Läs mer om nästa långtidsbudget här och här. 

Läs Europaparlamentets pressmeddelande om budgetuskottets nya prioriteringar här. 

Läs Rådets pressmeddelande här. 

Bild: Unsplash