EU:s riktade stöd till norra Sverige står på spel

Förhandlingarna om nästa långtidsbudget, the Multiannual Financial Framework (MFF), börjar nu ta form på allvar. Europaparlamentet har under våren flyttat fram sina positioner och på flera punkter innebär detta positiva signaler för norra Sverige. Samtidigt återstår mycket innan de slutliga besluten är på plats.

Under våren har North Sweden arbetat intensivt för att få gehör för de särskilda förutsättningar som präglar Europas nordligaste regioner. EU-kommissionens ursprungliga budgetförslag är ett radikalt annorlunda förslag som väcker frågor om regionernas roll, om vi ska ha ett EU där besluten centraliseras, där resurser koncentreras till de redan starka eller om alla regioner ska ges möjligheter att utveckla attraktiva samhällen och bidra till EU-gemensamma prioriteringar. För norra Sveriges del har det även funnits en oro att budgetförslaget endast i förbifarten nämner NSPA, EU:s nordliga glesbefolkade områden.

Nu ser vi hur Europaparlamentet steg för steg stärker den territoriella dimensionen i förhandlingarna. Det mest konkreta exemplet är att rapportörerna – de ledamöter som fått ansvar för att ta fram parlamentets position – i sitt utkast till den nya NRPP-förordningen föreslår en särskild allokering för NSPA-regionerna, i enlighet med Sveriges och Finlands anslutningsavtal till EU. För den som tappat bort förkortningen i alla budgetbegrepp är NRPP EU-kommissionens idé om så kallade Nationella och Regionala Partnerskapsplaner att samla flera av EU:s olika stöd och investeringsprogram i en gemensam plan per land. Det handlar om allt från regional utveckling och kompetensförsörjning till jordbruk, migration och säkerhet.

För norra Sverige är skrivningen om en särskild gleshetsallokering en av de viktigaste delarna i det nu framlagda rapportutkastet daterat den 11 maj och som formellt presenterades i Europaparlamentet den 3 juni. Det har varit ett arbete för North Sweden och NSPA in på bokstavligen målsnöret kring utlåtandet om NRPP-förordningen där de regionala utvecklingsmedlen ingår för att från ansvariga rapportörer vilja hålla fast vid EU:s fortsatta engagemang för NSPA i det som också räknas som EU:s egna arktiska regioner i en geopolitiskt utsatt tid.

Nu återstår att se om den står sig genom parlamentets fortsatta behandling och de kommande förhandlingarna med medlemsstaterna, där parlamentet räknar att de slutgiltiga voteringarna om förhandlingsmandaten kommer att antas under mitten av hösten för att därefter gå in i formella förhandlingar med Rådet som i sin tur arbetar med sina så kallade förhandlingsboxar avseende de olika lagstiftningspaketen i MFF.

Sverige och Finlands regeringar driver frågan om NSPA och förhoppningen är att regeringarna fortsätter att arbeta för att få med fler medlemsländer på samma linje och därmed att parlamentet och Rådet kan enas på den punkten  som är så avgörande för norra Sveriges vidkommande.

Parlamentet markerar mot EU-kommissionen

Redan i slutet av april antog Europaparlamentet ett övergripande ställningstagande om nästa långtidsbudget via den så kallade Interimsrapporten. Parlamentet efterlyste där en större total budget, motsatte sig flera av kommissionens centraliseringstendenser och betonade att sammanhållningspolitiken även framöver behöver ha en stark ställning. Parlamentet vill bland annat att både den Regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Socialfonden (ESF+) ska finnas kvar som tydligt identifierbara fonder, snarare än att helt absorberas i nationella och regionala partnerskapsplaner.

Interimsrapporten tog dock inte fullt ut tillvara de positiva skrivningar om NSPA som tidigare lyfts fram i parlamentets regionala utskott där NSPA-allokeringen fanns med. Det visar hur mycket som fortfarande står på spel i de fortsatta förhandlingarna och kräver fortsatt starkt regionalt engagemang för att tillse att förslaget står sig genom parlamentets processer och får stöd från Ministerrådet i sin tur i en förhandling som kommer att handla om mindre pengar överlag i det kraftigt minskade anslaget till regionalstöden i förslaget från EU-kommissionen.

Det var den 11 maj som Europaparlamentets rapportörer, de av parlamentet utsedda ledamöterna att hålla i skrivningarna för att ta fram parlamentets samlade förslag, presenterade sitt utkast till ändringsförslag för NRPP-förordningen. Sammantaget försvarar rapporten en sammanhållningspolitik som vi känner den idag. Parlamentet vill se större regionalt inflytande, tydligare territoriell hänsyn och starkare skydd för de medel som ska gå till regional utveckling.

Bland de viktigaste förslagen finns:

• En särskild gleshetsallokering för NSPA-regionerna även under nästa programperiod.
• Skyddsnät för finansiering till samtliga regionkategorier för att garantera att alla regioner kan få del av EU:s utvecklingsmedel, inte bara mindre utvecklade regioner.
• Återinförda öronmärkningar för ERUF och ESF+.
• Kraftigt minskat flexibilitetsutrymme för medlemsstaterna, som i förslagen i princip gavs utrymme att göra som de vill med NRPP-medlen utifrån EU:s prioriteringar, utan krav på regionala kapitel exempelvis.
• Skärpta krav på regionalt partnerskap och platsbaserad utveckling genom smart specialisering för hur NRPP kan allokeras och styra insatserna på regional nivå.
• Stärkt stöd till territoriella verktyg för lokalt ledd utveckling och lokalt styrda LEADER-insatser inom landsbygdsutveckling.

Rapportutkastet innehåller dock också svagheter. Skyddsnätet för finansiering till alla regionkategorier bygger i hög grad på historiska tilldelningsnivåer snarare än på den behovsbaserade modell som ligger till grund för dagens sammanhållningspolitik. Risken är att kopplingen till regionernas faktiska utvecklingsbehov gradvis försvagas. På längre sikt finns därför en risk att resurserna till regionerna fortsätter att minska.

Under sommaren kommer flera av Europaparlamentets utskott att lämna sina synpunkter på rapportutkasten innan parlamentet väntas rösta om sin slutliga position senare under hösten.

Länderna formerar sitt motbud inom Rådet

Medlemsstaterna fortsätter sina förhandlingar i Rådet och med att beta av så kallade förhandlingsboxar inom de olika lagstiftningspaketen.I  ena ringhörnan står de så kallade frugala länderna, där Sverige ingår tillsammans med Danmark, Finland, Österrike och Nederländerna. Dessa vill begränsa budgetens storlek. Samtidigt, i andra ringhörnan, vill många andra medlemsländer se ökade EU-investeringar i konkurrenskraft, säkerhet och sammanhållning.

Den lagda budgeten innebär i realiteten i sig redan en minskad budgetvolym relativt ländernas samlade ekonomier, om återbetalningen av de tagna krislånen efter pandemin också ska tas inom den ramen och om länderna därtill inte kan enas om att ge EU möjligheter att ta ut nya egna skatter som ligger i förslaget, vilket flertalet med länder som Sverige i spetsen är emot, så blir det fråga om behov av ännu större neddragningar. Det är samtidigt i absoluta tal, i kronor och ören, en ökning och för Sveriges del en relativt sett större ökning då EU-kommissionen vill ta bort de rabatter som en del länder har på avgiften, som bland annat Sverige idag åtnjuter och på sin tid var kopplat till att Storbritannien förhandlade sig till en sådan rabatt. Det kommer att bli en hård strid om budgetnivån och där Sverige räknas till de hårdaste att driva det före att titta på eventuella återflöden och andra möjliga vinster.

Ambitionen är att nå en överenskommelse under det irländska ordförandeskapet senare i höst. I detta finns också en tydlig tidspress då man vill undvika att förhandlingarna drar ut på tiden och riskerar att sammanfalla med det franska presidentvalet nästa vår. Ett presidentval som stärker de EU-skeptiska krafterna i Frankrike skulle kunna skicka politiska chockvågor genom Europa och skulle inte bara påverka förhandlingarna om nästa långtidsbudget utan även få betydelse för en rad olika frågor såsom relationen till Ryssland, EU:s klimatpolitik och utvidgning att hantera i EU.

Tuffa förhandlingar med större strukturomvandlingar i kulissen

När medlemsstaterna och Europaparlamentet har landat i sina positioner väntar trilogförhandlingar med EU-kommissionen som något slags rättskipare i den processen mellan de två beslutande organen; Rådet och parlamentet. Det är där de slutliga kompromisserna formas. Om förhandlingarna går enligt plan ska regelverket vara på plats inför nästa budgetperiod 2028, men i nuläget är det långt ifrån självklart att tidsplanen håller med de motsättningar som finns och ett utmanande omvärldsläge och politiskt landskap att hantera. Samtidigt sätter det press på att nå i mål då alla inser att ett splittrat EU också är ett försvagat EU.

Det gör att även om det finns många goda tankar och idéer och försök att justera i många av de väldigt summariska och ofärdiga förslag som EU-kommissionen lade fram förra sommaren, så är det utifrån det liggande förslaget och den nya strukturen i det som förhandlingarna sker. Det finns inte utrymme för några omtag i grunden om det överhuvudtaget ska gå att nå i mål i någon rimlig tid.

Parallellt med budgetförhandlingarna pågår också en bredare diskussion om hur EU-kommissionen ska organiseras framöver. Under våren har uppgifter cirkulerat om att DG REGIO, EU-kommissionens generaldirektorat för regionalpolitik och sammanhållningsfrågor ska upplösas och ingå i ett nytt större investeringsdirektorat – ibland beskrivet som ett "DG INVEST" – med ansvar för flera av EU :s fonder och finansieringsinstrument.

Europeiska Regionkommittén som företräder regionerna i EU har varnat för att en försvagning av DG REGIO riskerar att minska den territoriella dimensionen i EU-politiken. DG REGIO är i princip det enda generaldirektoratet inom EU-kommissionen som utgår från territoriella skillnader och regionala utvecklingsbehov och därmed också har kontakt med och känselspröt ut i alla olika delar och geografier av EU, snarare än från ett specifikt politikområde som jordbruk (DG AGRI), klimat (DG CLIMA) eller forskning och innovation (DG RTD).

Risken med en sådan centraliserad modell är att det blir någon slags ”utbetalningsmyndighet” med tämligen begränsad kunskap om olika behov och förutsättningar och ens egentligen vilka utvecklingsstrategier och prioriteringar som styr och därmed mer fokus på att snabbt få ut pengar i stora utlysningar inom olika sektorer snarare än att fokusera på vilken långsiktig nytta det gör och att alla delar av EU är med på i alla fall någorlunda lika villkor.

En signal från parlamentet till Sverige

På hemmaplan i Sverige förbereds nu parallellt med det som sker i EU också det som komma ska, även om inget på något sätt är klart med hur det blir från EU:s sida. Den 12 juni ska Sveriges regioner nu lämna inspel till Tillväxtverket som fått Regeringens uppdrag att samordna arbetet om utformningen av Sveriges NRPP. Tillväxtverket redovisar i sin föreslagna åtgärder avsedda för Sveriges NRPP till Regeringskansliet senast den 30 oktober. Hur processen därefter ser ut återstår att se.

En återkommande oro från regional nivå har varit att planeringen i alltför hög grad utgår från nationella sektorsperspektiv snarare än regionala utvecklingsbehov. Här pekar parlamentets förslag i motsatt riktning, med starkare skrivningar om partnerskap, regional involvering och platsbaserad utveckling.

Om parlamentets position får genomslag blir det svårt att motivera en modell som saknar stark regional förankring eller tydliga territoriella fördelningsmekanismer. För norra Sverige handlar det inte bara om finansiering utan också om möjligheten att koppla investeringar till regionala utvecklingsstrategier, smart specialisering och de gröna industriella omställningar som pågår i regionerna.

En intressant fråga kopplat till den nationella processen blir också hur de kommande landsspecifika rekommendationerna inom den europeiska planeringsterminen kommer att utformas och hur de därefter kopplas till medlemsstaternas budgetplanering, som är också är en del av tankarna kring den nya modellen för att också koppla insatser och utbetalningar till olika reformer och det är idag en nationellt fokuserad modell där för Sveriges del ofta bostadsmarkanden lyfts fram behov av åtgärder för att fungera bättre. Det finns nu också ett arbete för att  även väva in mer regionala perspektiv, men det är många utmaningar i det framgår av det som hittills sagts, men före sommaren kommer att presenteras av EU-kommissionen. Som North Sweden tidigare rapporterat väntas planeringsterminen få en allt större roll i genomförandet av EU:s budget och därmed vilka åtgärder som ska ingå i de nationella och regionala partnerskapsplanerna.

Många processer att bevaka
Budgetförhandlingarna är långt ifrån den enda process som är viktig för norra Sverige. Under året fortsätter arbetet med EU:s kommande Right to Stay-strategi, där fokus ligger på hur människor ska kunna bo, leva och arbeta i alla delar av Europa – även i regioner med långa avstånd, demografiska utmaningar och kompetensbrist. Det är ett initiativ som inte minst drivs av ansvarig EU-kommissionär för EU:s regionalpolitik, Executive Vice President Raffaele Fitto, som också tryckte mycket på det i sin videohälsning vid Europaforum Norra Sverige i Kiruna i början av maj.

North Sweden följer också översynen av EU:s Arktispolitik och välkomnar att den nya svenska strategin för Arktis som precis presenterats tydligt lyfter fram regional utveckling och sammanhållningspolitikens betydelse för norra Sverige. Strategin pekar på värdet av gleshetsstödet och vikten av att EU även framöver tar hänsyn till de särskilda förutsättningar som präglar Europas nordligaste regioner. Regeringen lyfter dessutom fram North Swedens arbete i Bryssel som en viktig länk mellan norra Sverige och EU:s institutioner. Det är i sin tur en signal till EU i den pågående översynen av EU:s arktiska policy, som i sin tur också ger argument för norra Sverige och hela NSPA:s möjligheter och utmaningar i ljuset av pågående diskussioner om MFF.

Hösten lär därför inte präglas av någon brist på frågor att följa. För North Sweden handlar det om att fortsätta bevaka helheten och se till att norra Sveriges perspektiv finns med när framtidens EU-politik formas.

/Max Englund & Mikael Janson 

Läs mer om Europaforum Norra Sverige i Kiruna här 

Läs om EU:s arktiska ansvariga på besök i Kiruna här 

Läs mer om EFNS position om NRPP här 

Läs mer om EFNS position om Arktis här