Konkurrenskraftskompassen sätter riktningen

Årets vårpaket är nära kopplat till EU konkurrenskraftskompass, som presenterades tidigare under året som en strategisk vägledning för att stärka Europas långsiktiga konkurrenskraft. Genom den europeiska terminen omsätts nu flera av kompassens prioriteringar i konkreta rekommendationer till medlemsstaterna.

Särskilt fokus läggs på att stärka den inre marknaden, öka investeringarna i forskning och innovation, påskynda den gröna och digitala omställningen samt förbättra tillgången till kompetens och arbetskraft. EU-kommissionen betonar också behovet av att minska Europas strategiska beroenden och stärka unionens ekonomiska säkerhet i en alltmer osäker omvärld.

Stärkt fokus på bostäder och humankapital

För första gången innehåller samtliga landrapporter en särskild bilaga om bostadsmarknaden. Initiativet är en del av EU-kommissionens ökade fokus på bostadsfrågor och syftar till att ge medlemsstaterna bättre underlag för reformer som kan öka bostadsutbudet och förbättra tillgången till prisvärda bostäder.

Parallellt lyfter EU-kommissionen fram satsningar på utbildning, kompetensutveckling och arbetsmarknad som avgörande för Europas långsiktiga konkurrenskraft. Alla medlemsstater har i år fått rekommendationer kopplade till humankapital och kompetensförsörjning för att möta arbetsmarknadens behov och främja högkvalitativa arbetstillfällen.

Sverige uppvisar minskade ekonomiska sårbarheter

En positiv nyhet för svensk del är att Sverige inte längre bedöms ha några makroekonomiska obalanser. Enligt EU-kommissionens analys har de sårbarheter som tidigare identifierats gradvis minskat under de senaste åren. Sverige lämnar därmed gruppen av medlemsstater som omfattas av fördjupad övervakning, tillsammans med Nederländerna och Grekland.

Trots den starka ekonomiska utvecklingen får Sverige, liksom övriga medlemsstater, rekommendationer inom utbildning och kompetensutveckling. Dessutom innehåller årets svenska landrapport för första gången en särskild analys av bostadsmarknaden, med fokus på åtgärder som kan bidra till ett ökat bostadsutbud och mer prisvärda bostäder.

Vid en närmare analys av Sveriges landsspecifika rekommendationer och tillhörande landrapport så är det fortsatt i landrapporten, som ger en djupgående bild av Sveriges ekonomi utifrån olika aspekter, vi främst återfinner de regionala perspektiven. För norra Sveriges del är det positivt att rapporten innehåller flera utförliga redogörelser för både utmaningar och möjligheter, där fjolårets OECD-studie om Europas nordliga glesbefolkade områden (Northern Sparsely Populated Areas, NSPA) används som referens på flera ställen. Bland de särskilda utmaningar som lyfts fram nämns små lokala skattebaser, högre enhetskostnader för tillhandahållandet av offentlig service, begränsad administrativ kapacitet samt en gles bosättningsstruktur med utspridda orter, vilket bidrar till små och isolerade lokala arbetsmarknader. Samtidigt framhålls betydande möjligheter kopplade till bland annat den gröna omställningen och tillgångar i form av kritiska mineraler.

Bland de föreslagna rekommendationer EU-kommissionen lägger fram till Sverige hittar vi följande:

• Säkerställa att nettoutgifterna följer rådets rekommenderade utgiftstak, stärka försvarsberedskapen och begränsa energistöd till tillfälliga och riktade åtgärder.
• Säkerställa fortsatt genomförande av reformer och investeringar inom faciliteten för återhämtning och resiliens samt sammanhållningspolitiken.
• Förbättra bostadsmarknadens funktionssätt genom reformer av hyresmarknaden, ökat bostadsbyggande och minskade incitament för skuldsättning.
• Säkerställa utsläppsminskningar genom åtgärder inom transportsektorn, utbyggnad av elnäten och snabbare tillståndsprocesser för förnybar energi.
• Förbättra utbildningsresultaten, motverka lärarbristen samt stärka kompetensförsörjningen och arbetsmarknadsintegrationen, särskilt för socioekonomiskt utsatta grupper och personer med migrantbakgrund.

Nya flexibilitetsregler för försvar och energi

Mot bakgrund av det försämrade säkerhetsläget i Europa har 18 medlemsstater ansökt om att aktivera den nationella undantagsklausulen inom EU:s finanspolitiska ramverk för att kunna öka försvarsutgifterna utan att det påverkar bedömningen av deras offentliga finanser. Bland dessa finns Danmark och Finland, medan Sverige inte har begärt att använda möjligheten.

En nyhet i årets vårpaket är att medlemsstaterna även kan ansöka om att använda delar av detta budgetutrymme för investeringar i energiomställningen. Upp till 0,3 procent av BNP per år kan användas för åtgärder som minskar beroendet av importerade fossila bränslen och stärker Europas energisäkerhet.

Finanspolitisk övervakning och slutspurten för RRF

När det gäller medlemsstaternas budgetdisciplin föreslår EU-kommissionen att förfarandet vid alltför stora underskott (EDP) ska avslutas för Malta, samtidigt som ett nytt underskottsförfarande bedöms vara motiverat för Bulgarien. För Frankrike, Italien och Finland konstaterar EU-kommissionen att effektiva åtgärder har vidtagits för att hantera underskotten, vilket innebär att inga ytterligare steg föreslås i nuläget.

Samtidigt närmar sig EU:s återhämtningsinstrument, Recovery and Resilience Facility (RRF), sitt slut. Eftersom instrumentet löper ut under 2026 uppmanas medlemsstaterna att slutföra sina reformer och investeringar senast den 31 augusti för att säkerställa att de sista utbetalningarna kan genomföras före årsskiftet. EU-kommissionen betonar också vikten av en smidig övergång från RRF till den ordinarie ekonomiska styrningen inom den europeiska terminen och EU:s sammanhållningspolitik.

Nästa steg

Vårpaketet kommer nu att behandlas av medlemsstaterna i Europeiska rådet och Eurogruppen, som samlar finansministrarna från de medlemsstater som har euron som valuta för att diskutera ekonomiska frågor och samordna den ekonomiska politiken inom euroområdet. De landspecifika rekommendationerna väntas antas formellt under sommaren 2026 och kommer därefter att ligga till grund för medlemsstaternas budgetarbete och reformplaner inför det kommande året.

Som North Sweden tidigare rapporterat väntas planeringsterminen få en allt större roll i genomförandet av EU:s budget och därmed vilka åtgärder som ska ingå i de nationella och regionala partnerskapsplanerna (NRPP). Från EU-kommissionen finns en ambition att planeringsterminen ska fungera som en vägledning för medlemsstaternas investeringar och reformer inom ramen för NRPP, men hur det i slutändan blir återstår att se.

Den europeiska terminen

Den europeiska terminen är EU:s årliga ramverk för samordning av medlemsstaternas ekonomiska politik, sysselsättningspolitik och finanspolitik. Processen infördes 2010 som en följd av finanskrisen och syftar till att främja hållbara offentliga finanser, stärka konkurrenskraften och förebygga makroekonomiska obalanser. Varje år analyserar EU-kommissionen medlemsstaternas ekonomiska utveckling och lämnar landspecifika rekommendationer som medlemsländerna förväntas beakta i sin nationella politik.

/Axel Vesterlund

Läs EU-kommissionens pressmeddelande om planeringsterminens vårpaket för 2026 här h

Läs om den europeiska planeringsterminen här 

Läs vår tidigare artikel om EU:s planeringstermins vårpaket för 2025 här 

Läs vår tidigare artikel om konkurrenskraftskompassen här