EU:s långsiktiga landsbygdsvision, som även omfattar en landsbygdspakt och handlingsplan, fastställdes år 2021 och syftar till att göra landsbygdsområden starka, rescilienta, livskraftiga och sammankopplade till år 2040. Rapporten som publicerades i mars ger en första inblick i de framsteg som hittills gjorts inom visionen och presenterar reflektioner kring det fortsatta arbetet. 

Rapporten inleds med en presentation av nya indikatorer som identifierats för att kunna ge en rättvisare bild av landsbygdsområden. Även om stora delar av den tidigare analysen från år 2021 som låg till grund för landsbygdsvisionen fortfarande anses aktuella, ska nya data ha bidragit med ytterligare insikter kring landsbygdsvisionens fyra åtgärdsområden; starkare, sammanlänkade, motståndkraftiga och välmående landsbygdsområden. Bland annat framkommer det att andelen äldre ökar snabbare på landsbygden på grund av lägre naturlig befolkningstillväxt och nettomigration. De digitala uppkopplingsmöjligheterna ska ha förbättrats avsevärt sedan år 2021. Rapporten fastslår även att skogsbruket spelar en avgörande roll för landsbygdsekonomin och för att uppnå resilienta och välmående landsbygdsområden.  

Jordbrukspolitikens och sammanhållningspolitikens påverkan på landsbygdsvisionen 

Vidare blickar rapporten tillbaka på genomförandet av landsbygdsvisionen under de gångna åren, där en analys ges över hur jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken har bidragit till genomförandet.  

Enligt rapporten framkommer det att EU:s jordbrukspolitik, utöver det direkta jordbruksstödet, har bidragit till landsbygdsvisionen genom stöd till investeringar i bland annat infrastruktur, samarbete genom Leader-projekt samt startstöd till landsbygdsföretag. Även stöd direkt till jordbrukare genom inkomststöd och stöd till generationsskiftet har bidragit till att bevara arbetstillfällen och bromsa nedläggning av jordbruksmark och avfolkning. Samtidigt poängteras det i rapporten att utöver jordbruket förtjänar områden som företagande och innovation på landsbygden, uppkoppling och social delaktighet större uppmärksamhet.    

När det gäller sammanhållningspolitiken beskriver rapporten att stödet till landsbygden dels riktas till investeringar baserade i landsbygdsområden, dels mer omfattande stöd ämnade till att stärka samverkan mellan stad och landsbygd. Vikten av att länka stadsområden med landsbygden betonas eftersom det bidrar med ekonomisk och social samverkan, arbetskraftsflöden, uppkoppling och miljökopplingar, varav alla omfattas av sammanhållningspolitikens femte mål: “Ett Europa närmare medborgarna”. I rapporten ses stadsområden som förankringspunkter och infrastruktur- och tjänstenav för landsbygden. 

Vägarna framåt för landsbygdspolitiken och förbättrade stöd 

Avslutningsvis beskriver rapporten möjliga vägar framåt för landsbygdspolitiken och hur stöden kan förbättras framöver. De förslag och rekommendationer som beskrivs i rapporten kommer att ligga till grund för diskussionerna om hur budgetperioden efter 2027 kommer att se ut för EU:s landsbygdspolitik.  

Med fokus på de fyra åtgärdsområdena presenterar rapporten kommande steg framåt. För starkare landsbygdsområden planerar EU-kommissionen bland annat att vidareutveckla plattformen för revitalisering av landsbygden och investera i nya forsknings- och innovationsprojekt genom Horisont Europa. För sammanlänkade landsbygdsområden ska SMARTA-NET-projektet slutföras samt lagstiftning förbättras för att öka investeringar inom digital infrastruktur. Inom området resilienta landsbygdsområden ska arbetet med energigemenskaper på landsbygden fortsätta, antalet laboratorium för markhälsa öka samt utvecklingen av metoder för återvätande av torvmark prioriteras. För det sista området välmående landsbygdsområden ska EU-kommissionen fortsätta att arbeta med social ekonomi och formell utbildning för att minska klyftan mellan landsbygd och stad.  

EU-kommissionens rapport presenterar även förslag från andra parter om hur stöden framöver kan förbättras, vilka är insamlade från EU:s interinstitutionella dialog om landsbygdsvisionen, resultaten från landsbygdspaktens evenemang samt från det europeiska landsbygdsparlamentet. Bland förslagen fanns det starka önskemål om att omvandla landsbygdsvisionen till en EU-strategi för landsbygden, utarbeta integrerade landsbygdsstrategier på medlemsstatsnivå, förbättra kommissionens samordning mellan olika bidragande generaldirektorat till förmån för landsbygdsområden, integrera indikatorer och mål som är relevanta för landsbygdsområden i befintliga övervakningsmekanismer samt förbättra det ekonomiska stödet till landsbygdsområden genom att antingen inrätta en särskild EU-fond eller genom att stärka flerfondsstrategier.  

Vidare förespråkades det i förslagen en konsolidering och effektivisering av det ekonomiska stödet för vägledning och finansiering för landsbygdsområden, samt öronmärkning av medel för landsbygdsområden och landsbygdsregioner med naturbetingade eller demografiska nackdelar 

EU:s långsiktiga vision för landsbygdsutveckling 

År 2021 fastställde EU-kommissionen en långsiktig vision för EU:s landsbygdsutveckling fram till år 2040. I visionen identifierades utmaningar och problem som EU:s landsbygdsområden står inför men även möjligheter, vilket resulterade i tio gemensamma mål och fyra åtgärdsområden för starkare, sammanlänkade, resilienta och välmående landsbygdsområden. Visionen innehöll förslag på en landsbygdspakt och en handlingsplan för landsbygden. Vidare infördes en EU-handlingsplan för landsbygden som innehöll 30 åtgärder inom en rad olika EU-politikområden, varav nio har slutförts. 

Visionen presenterades för att bemöta de utmaningar som kommer med megatrender såsom globalisering, demografiska förändringar och urbanisering, men även för att på bästa sätt dra nytta av andra positiva utvecklingsområden såsom den gröna och digitala omställningen. Där ansågs platskänsliga strategier och åtgärder som tar hänsyn till regioners specifika behov och relativa styrkor som väsentligt. EU har därefter arbetat vidare med såväl en “Tool-kit” för landsbygdsutveckling som andra olika initiativ. 

North Swedens arbete med EU:s långsiktiga vision för landsbygdsutveckling 

North Sweden har medverkat i ett antal dialoger dels för nätverket Europaforum Norra Sverige (EFNS) och för Northern Sparsely Populated Areas (NSPA). Samtidigt som OECD-studien över NSPA presenterades 2016, tog OECD fram en rapport om tillväxtpotentialer för landsbygd där ett flertal begrepp och perspektiv har kommit att ligga till grund för EU:s därefter följande arbete med en landsbygdsagenda. Bland annat bjöds North Sweden in av EU-kommissionen till förarbetet för att föra fram både norra Sveriges och hela NSPA:s syn på utformandet av landsbygdsvisionen.  

Efter att visionen lanserades har North Swedens arbete fortsatt genom att påverka och se till att nya policys och strategier baserade på landsbygdsvisionen ska ta hänsyn till de unika förutsättningarna som finns norra Sverige, samt att se till att EU:s arktiska områden ingår i EU:s landsbygdsagenda i enlighet med EU:s arktiska policy. Norra Sverige har genom North Sweden också engagerats i ett forskningsprojekt, Granular, med EU-medel för att ta fram bättre anpassade data för landsbygdsutveckling som stöd för EU:s framtida utformning av strategier och stödstrukturer. 

Europas regioner ser väldigt olika ut, och mångfalden av olika områden med skilda förutsättningar kräver en sammanhållen strategi, en flexibel verktygslåda och en bred samverkan mellan aktörer på olika nivåer. Norra Sverige har därför poängterat vikten av platsbaserad politik men även av att stärka länken mellan stad och land, att EU:s verktyg för landsbygdsutveckling och EU:s strukturfonder för regional utveckling bättre kan samverka.  

/Jenny Hammersland 

Läs hela rapporten här

Läs mer om North Swedens tidigare rapportering om landsbygdsvisionen här 

Läs EFNS position om EU:s landsbygdsvision här

Läs NSPA:s position om EU:s landsbygdsvision här

Läs om verktygslådan för landsbygdsområden här

Läs genomgången över norra Sveriges och NSPA:s OECD-studier och bättre landsbygdsdata här

Läs North Swedens artikel om den nya sammanhållningsrapporten här