OECD:s gruvprojekt

OECD har sedan 2017 implementerat ett projekt i syfte att utveckla rekommendationer för förbättrad regional utveckling för regioner och städer specialiserade på gruv- och utvinningsindustrier. Projektets har tre objektiv; att utveckla en verktygslåda med rekommendationer och bevis för att marknadsföra och informera om regionala utvecklingsstrategier i gruv- och utvinningssammanhang, att producera en serie av fallstudier som kan leverera platsbaserade rekommendationer och hjälp till regioner och städer att bättre implementera regionala utvecklingsstrategier, samt att genom evenemang och förstudier utveckla en global plattform för dessa regioner och städer vilket möjliggör erfarenhetsbyte och dialog mellan offentlig och privat sektor samt det lokala samhället.

Vid mötet i Skellefteå framgick av olika röster att OECD:s studie bidragit till att göra gruvregioner mer evidensbaserade. Då OECD i projektet även sätter fingret på urfolkbefolkningsfrågan där en bristfällig tillgång till kulturellt betingade territorium belyses, uppmuntras nationella regeringar till ändring. OECD:s territoriella förstudie har även bidragit till att skapa en holistisk studie över geografiska platser som projektet omfattat. En annan fråga som OECD:s understryker är utpekande av gruvdriften som avgörande i processen mot en omställning mot en klimathållbar energiproduktion. Detta ger gruvaktörernas aktivitet mer legitimitet i en värld där gruvnäringen historiskt och än idag oftast svartmålas som klimatbov och negligerande av mänskliga rättigheter. Fundamentalt för gruv- och utvinningsindustrin idag är att implementera ett multisektoriellt arbetssätt med sociala, klimathållbara och regionala utvecklingsfrågor inkorporerade i gruvsamhällets näringsliv.

Läs mer om OECD:s projekt här.

OECD:s studie av gruvdriften i Norr- och Västerbotten

I OECD:s pågående regionala studie av gruvdriften i Norrbotten och Västerbotten ligger följande teman i fokus:

• Ekonomi, teknik och politik skapar regional utveckling, gruvtrender och prospekteringar i norra Sverige.
• Nuvarande ekonomiska trender med tillväxtmöjligheter och flaskhalsar med ett särskilt fokus på gruv- och utvinningssektorns utförande i norra Sverige.
• Bedömning av politik, styrning och genomförande mekanismer (på lokal, regional, nationellt och EU-nivå) relaterade till ett hållbart utbud av råvaror och värdeökning och ekonomisk diversifiering i regionen.

Inför konferensen i Skellefteå hade OECD sammanfattat ett diskussionspapper med fokus på välmående i regioner med gruvdrift. Däri framhåller OECD utvecklingen av en ny uppsättning indikatorer för att mäta livsmiljön i gruvregioner och inför mötet efterfrågades aktörer komma med feedback för att dela med sig av erfarenheter relaterade till studiens identifierade utmaningar relaterade till välmående och attraktiv livsmiljö. Diskussionspapperet behandlades främst under ett förmöte som ägde rum den 11 juni, dagen innan konferensens tog vid, där Mineal and Metallurgy Region of the European Union (MIREU) stod som värd.

Läs OECD:s diskussionspapper här.

Läs mer om MIREU här.

Leverera gröna ekonomier och färdigheter för framtiden

Temat for OECD:s gruvdriftmöte i Skellefteå var att leverera gröna ekonomier och färdigheter för framtiden. Några frågor som stod i fokus under programmet var; ”Hur kan gruvkraft vara drivkraft för förbättrat regionalt välmående? Hur kan gruvdrift bidra till miljömässigt hållbara regioner för framtiden men också för den nuvarande generationen?”.

Det var en stolt Kristina Sundin Jonsson, kommunchef i Skellefteå kommun, som vid konferensens början välkomnade mötesdeltagarna. Sundin Jonsson berättade om utvecklingen av Skellefteås stad som har att tacka gruvdriften som startade för 150 år sedan i regionen med huvudaktörer som Boliden och LKAB. Då gruvorna idag står för 80–90 % av EU:s järnproduktion står Norra Sverige således i centrum för EU:s gruvdrift.

Framförallt är gruvorna aktiva i frågan om en mer klimatvänlig energiproduktion och i hållbarhetsfrågor. Bo Krogvig, LKAB, berättade om LKAB:s produktion som sker i gruvorna i Malmberget, Svappavaara, Kiruna och Narvik. I LKAB:s hållbarhetsarbete ingår att producera järn av hybrit, förvandla avfall till råmaterial och att jobba enligt målet koldioxidneutral produktion till 2045.

Enligt Malwina Nowakowska-Ketterle, från EU-kommissionens generaldirektorat Grow, arbetar EU med gruvfrågor bland annat genom klimatstrategierna, medlemsländernas nationella klimatplaner och batterialliansen där norra Sverige är framstående. I framtiden blir det nödvändigt med stora mängder råmaterial för att möta produktionsefterfrågan jämte kraven på minskade koldioxidutsläpp. Närmare en fördubbling råmaterial behövs för att EU ska lyckas leva upp till Parisavtalet. Även om gruvdrift är en nationell fråga är inte lagstiftningen det, vilket EU:s tjänstemän försöker hantera från Bryssel, enligt Nowakowska-Ketterle.

Helena Renström, kommunikatör i Skellefteå kommun, kom med det dagsfärska beskedet om att den planerade batterifabriken Northvolt erhållit full finansiering. Renström talade om Northvolts etablering i Skellefteå som värdefull för stadens utveckling. Det taktiska beslutet från EU:s sida att finansiera EU:s största batterifabrik i norra Sverige i Skellefteå är ett taktiskt val, menar Renström, eftersom regionen har en rik gruvhistoria med relevanta erfarenheter och rätt kompetens. I och med etablerandet av Northvolt blir det än mer viktigt att rikta fokus på tillväxt för att möta framtidens utmaningar med en önskvärd ökande befolkning och förbättrad attraktiv livsmiljö. Något som kommer ställa krav på samhället då fabriken innebär ett stort antal arbetstillfällen och ökad inflyttning. I ”Skellefteå 2030” som är en strategiprocess för framtiden riktar sig Skellefteå kommun mot medborgarna med dessa frågor i centrum.

• Målet är att göra Skellefteå attraktivt och beboeligt vilket inte är samma sak, säger Helena Renström, kommunikatör i Skellefteå kommun.

Läs mer om Northvolt här. 

Svenska utmaningar gällande otydliga ramverk och samernas rättigheter

I en paneldiskussion med OECD om studien av gruvdriften i regionen framhöll Nils-Olof Lindfors, Regionråd i Norrbotten, Andreas Lind från Länsstyrelsen Norrbotten och Pia Lindström, Hållbarhetsdirektör på Boliden gruvor, att användningen av land, transparens och lagstiftning är Sveriges största utmaningar. Problematiskt är att investerare skräms iväg och förutsättningarna försvårar för företag. Ett bättre ramverk med tydligare regler behövs då polariseringen mellan aktörer ökar på grund av att svaren från regeringen i gruvdriftsfrågor dröjer alldeles för länge, därtill behöver Sverige politiker som i högre grad vågar ta beslut i gruvfrågorna.

Under konferensen pågick en rad workshops parallellt där olika ämnen behandlades. En av dem handlade om urbefolkningsperspektivet på naturresursbaserad utveckling. Runar Myrnes Balto, medlem i Norges samiska parlament, belyste problematiken i att samerna riskerar att bli överkörda i dialog med staten vid prospektering. Emellertid har Norges samer större möjlighet att påverka i jämförelse med Sveriges samer tack vare att ILO:s konvention 169 undertecknades av norska regeringen 2005. Detta innebär bland annat att staten måste involvera samerna i processer kring landutvinning. Jan Rannerud, medlem i svenska samiska parlamentet, underströk att han i framtiden vill se att Sveriges regeringen signerar denna samt ger de svenska samerna rätt till konsultation vid svenska prospekteringsfall. Nils-Olof Lindfors, Regionråd i Norrbotten, anser att Sverige i någon mån bör kompensera samerna ekonomiskt för det samiska territorium som staten brukar för gruvdrift. Ett exempel på en lösning vore att massproducera renlav som samernas boskap renarna kan tillgå när de inte har möjlighet att fritt ströva i det resursrika norra Sverige på grund av pågående gruvdrift.

/Julia Hanson