EU:s stomnätskorridorer förlängs och den globala infrastrukturen expanderas, detta innebär nya möjligheter för norra Europa, men även nya utmaningar. Med fokus på förlängningen av EU:s stomnätskorridorer arrangerade North Sweden European Office, Norrbottens handelskammare, Botniska korridoren och Business Oulo ett webbinarium den 26 februari. Webbinariet behandlade bland annat hur förlängningen av stomnätskorridoren påverkar varuflödet i Europa samt vad som behöver göras för att säkerställa kostnadseffektivitet och tillförlitlighet i relation till transportkorridorerna. Deltog gjorde bland andra Vera Kissler, rådgivare till samordnaren för stomnätskorridoren North Sea-Baltic, Europaparlamentarikerna Jakop Dalunde och Johan Danielsson samt representanter från regional och nationell nivå i Sverige, Norge och Finland. Moderatorer för webbinariet var Lotta Rönström från North Sweden European Office och Joakim Berg från Botniska korridoren.  

Förlängningen av stomnätskorridorer i norra Europa och möjligheterna för norra Sverige  

Vera Kissler, rådgivare till samordnaren för stomnätskorridoren North Sea-Baltic inledde och presenterade EU-kommissionens syn på förlängningen av stomnätskorridorerna i norra Europa inom det transeuropeiska transportnätverket, TEN-T. Kissler berättade hur korridorerna är ett verktyg för att sammanlänka transporterna i Europa och beskrev hur förlängningen kommer att främja handel, både via järnväg och sjöfart. Omställningen till nya transportsätt uttrycktes även som allt viktigare för klara transportsektorns gröna omställning enligt Kissler.  

Johan Danielsson, Europaparlamentariker, lyfte hur norra Sveriges naturresurser och utbredda skogsindustri främjar både innovation och skapar jobbtillfällen. Samtidigt har regionen stora avstånd och glesbefolkade områden. För att kunna ta tillvara på de möjligheter som finns i norra Sverige blir det därför allt viktigare att ha goda transportmöjligheter som sammankopplar norra Sverige med övriga Europa, vilket även förbättrar regionens konkurrensmöjligheter. Danielsson underströk även vikten av att detta sker i linje med EU:s gröna giv, transporter behöver ske på ett grönt, digitalt och smart sätt. Han uppmärksammade även att transporterna behöver kunna ske över landsgränser där det är viktigt att det finns system som möjliggör detta.  

Jakop Dalunde, Europaparlamentariker, talade om återhämtningen under och efter Coronapandemin där han betonade att transportsektorn inte kan gå tillbaka till gamla mönster, istället behöver vi hitta nya sätt att transportera både människor, varor och gods. Han uppmärksammade även hur besluten kring transportsektorn ofta fattas på central nivå vilket enligt Dalunde inte alltid tillgodoser de behov som finns i regionen. Han menade att det istället behövs ett större regionalt medbestämmande, vilket även skulle underlätta för transporter över landsgränser där gränsområdena, enligt Dalunde, behöver vara bättre sammanlänkade.  

Anders Lundberg, Railadvise, beskrev hur den växande efterfrågan av godstransporter längs med Botniska korridoren utgör en stor utmaning, inte minst för att kunna tillgodose behovet av transporter på ett klimatanpassat sätt. Lundberg lyfter även utmaningen med gränsöverskridande transporter och berättade hur spårvidden på svenska och finska järnvägsspår är olika breda, vilket gör att transporten behöver lastas om för att ta sig över landsgränsen. Detta innebär i sin tur att transporter via tåg blir kostsamma och ineffektiva vilket försvårar tågtransportens konkurrensmöjligheter med vägtransporten. Lundberg menade att det behövs stora satsningar från politiskt håll för att problemen ska kunna åtgärdas.  

Regionala perspektiv på förlängningen av stomnätskorridoren  

Mirja Vehkaperä, styrelseordförande i Uleåborgs kommun, talade även hon om hur viktiga de gränsöverskridande transporterna är för norra Finland där transportförbindelserna är av stor vikt för regionens utveckling och konkurrens med andra europeiska länder. Vehkaperä berättade att regionen vill investera och satsa stort på transporter via Haparanda och genom Sverige, detta för att på ett bättre sätt kunna konkurrera på den europeiska marknaden.  

Jørn Eldby, Arctic University of Norway, belyste hur viktig infrastrukturen är för affärsutvecklingen i de nordliga regionerna. Norge, som är en stor exportör av fisk och skaldjur, har ett stort behov av en utökad tågkapacitet konstaterade Eldby. Han framhöll även hur viktigt det är att dessa transporter sker via järnväg istället för väg om transportsektorn ska hänga med i den gröna omställningen.  

Marko Mäenpää, Traficom, talade om hur förlängningen av korridorerna är väldigt uppskattat från Finlands sida, både när det gäller att förbättra den nationella och regionala tillgängligheten inom landet, men även för genomförandet av en mer hållbar trafikomställning. Finland är just nu i arbetet med att utveckla en 12-årig nationell transportplan där de har analyserat vilka kapacitetsbehov som finns inom landet. Mäenpää lyfte bland annat att spårvidden på svenska och finska järnvägsspår är olika vilket försvårar gränsöverskridande transporter samt elektrifieringen av sträckan Laurila-Torneå/Haparanda som några av de utmaningar landet står inför.  

Webbinariet avslutades med en panel där deltagarna diskuterade hur behovet av en förändring inom transportsektorn ska hanteras i framtiden. Åsunn Lyngedal, Stortinget, berättade om hur viktig elektrifieringen är för en mer hållbar trafikomställning. Vidare lyfte Ida Karkiainen, Sveriges riksdag, behovet av stora investeringar för att kunna säkerställa de gränsöverskridande transporterna. Detta är av stor vikt för regionen och för att kunna göra detta behövs EU-finansiering. Karkiainen betonade även hur viktigt det är att nationer, regioner och intressegrupper tar egna initiativ, exempelvis genom webbinarier som detta, både för att sätta press på beslutsfattarna, men framför allt för att tillsammans arbeta för framtida och hållbara lösningar inom transportsektorn.  

Läs mer om webbinariet här.

/Matilda Albertsson