EU ETS har funnits sedan 2005 och är namnet på EU-kommissionens system för utsläppshandel. Det är detta som utgör kärnan i EU:s klimatpolitik och anses vara ett avgörande styrmedel för att EU ska nå sina klimatåtaganden inom unionen såväl som internationellt. EU ETS är nyckelverktyget för att skapa incitament till att minska unionens utsläpp av växthusgaser. EU ETS delas in i tre paket: Emission Trading System 1 och 2 (ETS1 och ETS 2), samt Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM).

ETS1 reglerar stora utsläppskällor som industri, elproduktion och luftfart, medan det nyare ETS2 riktar sig mot bränslen för vägtransporter, byggnader och mindre industrier samt deras leverantörer. CBAM kräver att importörer betalar för koldioxidutsläpp i importerade varor, motsvarande vad som hade gällt inom EU:s utsläppshandelssystem.

EU-kommissionen har nu öppnat upp för samråd kring ETS2 fram till och med den 5 januari 2026. Samrådet bygger på ett utkast till regelförändringar som innebär förenklingar till det ursprungliga förslaget till ETS2. Målet med förenklingarna är att det ska bli lättare att auktionera utsläppsrättigheter och att få en smidig tillämpning av systemet. Detta ska ske genom föreslagna regleringar för bland annat hur och när utsläppsrättigheter ska säljas, medlemsländernas ansvar i detta och hur många utsläppsrättigheter som ska finnas.

Hur kan norra Sverige påverkas av ETS2?

Utkastet till ETS2-regleringen handlar främst om hur utsläppsrätter ska auktioneras ut men ETS2 i stort kommer att få ekonomiska konsekvenser för företag och hushåll, inklusive i norra Sverige där transporterna ofta är längre.

Främst kan norra Sverige påverkas när det kommer till en ökad kostnad för fossila bränslen som används för uppvärmning och transporter. Detta kan innefatta bland annat fjärrvärmebolag med fossil andel i mixen, bränslepriser för privatpersoner, samt entreprenad-, skogs- och jordbruksverksamheter med dieselberoende maskiner.

Vad händer framöver?

Samrådet är öppet till den 5 januari 2026, efter samrådet kommer EU-kommissionen utvärdera svaren och sedan presentera det slutgiltiga förslaget som måste godkännas i Europaparlamentet och Ministerrådet. Parallellt till det pågående samrådet har Ministerrådet och Europaparlamentet lagt fram varsit förslag på att skjuta upp implementeringen av ETS2 till 2028, något som röstades igenom den 20 december 2025.

Vad är EU ETS?

EU ETS har funnits sedan 2005 och är namnet på EU-kommissionens system för utsläppshandel. Den delas in i tre lagstiftningspaket (ETS1, ETS2 och CBAM) samt är nära kopplad till EU:s sociala klimatfond.

ETS1 omfattar stora utsläppskällor, som stora industriella anläggningar, elproduktion och luftfart. ETS2 är ett nyare, separat, system som innefattar bränsle för vägtransporter, byggnader och mindre industrier. ETS2 menar att täcka utsläpp som inte omfattas av ETS1 och riktar sig till de företag som tillhandahåller fossila bränslen i stället för till utsläpparna. CBAM innebär att företag som importerar vissa varor till EU måste betala en avgift motsvarande de koldioxidutsläpp som varorna orsakat vid produktionen, ungefär som om de hade producerats inom EU och omfattats av EU ETS.  

För att underlätta införandet av EU ETS har EU-kommissionen skapat en social klimatfond som ska hantera sociala och ekonomiska effekter när utsläppshandeln inom ramen för ETS2 drar i gång. För att ta del av medel i den sociala klimatfonden ska varje medlemsstat skapa en social klimatplan med förslag på vad medlen ska användas till. Sveriges sociala klimatplan har inte godkänts av EU-kommissionen men den hanteras nu av EU-kommissionen, som väntas fattas beslut om planen under december 2025.

/Petra Salvin

Läs mer och svara på samrådet här 

Läs mer om EU:s utsläppshandel här 

Läs mer om fit for 55 här