Den 5 juni 2025 antog EU-kommissionen en europeisk pakt för världshavet, vilket är en strategi som syftar till att skydda havet, främja en blå ekonomi samt bidra till ett gott liv för de människor som lever i kustområden.

Strategin syftar också till att stärka samarbetet mellan medlemsländer, regioner och intressenter såsom fiskare, innovatörer, investerare, forskare, civilsamhället samt andra yrkesverksamma inom den blå ekonomin.

Den 9 juni presenterades världshavspakten också vid FN:s havskonferens av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Den nya strategins prioriteringar

Inom den nya strategin sammanförs de olika delarna av EU:s havspolitik inom en sammanhållen ram där fokus ligger på de största hoten som hav, öar och kustsamhällen står inför.

Strategin omfattar sex prioriteringar:

• Skydda och återställa havets hälsa och produktivitet
  EU-kommissionen syftar till att stödja medlemsländerna i deras arbete med att återställa skadade marina och kustnära miljöer. Bland annat ska ramdirektivet om en marin strategi och havsplaneringsdirektivet ses över. Medlemsländerna ska också uppmuntras att inrätta marina skyddsområden.
  
  
• Stärka den hållbara konkurrenskraften inom EU:s blå ekonomi
  EU:s blå ekonomi innefattar alla sektorer kopplade till havet såsom fiske och vattenbruk, sjöfart, kustturism, hamnar och havsbaserad energi. Enligt EU-kommissionen stödjer den blå ekonomin nästan 5 miljoner arbetstillfällen och bidrar årligen med ett värde motsvarande 250 miljarder euro till EU:s ekonomi.
  
  Genom en ny strategi för sjöfartsindustrin och en EU-strategi för hamnar vill EU-kommissionen stärka konkurrenskraften inom den blå ekonomin. Den gemensamma fiskeripolitiken kommer också att utvärderas och eventuellt revideras. Under 2026 kommer EU-kommissionen även att lägga fram en långsiktig vision för fiske och vattenbruk.
  
  EU-kommissionen syftar också till att underlätta för unga yrkesverksamma att komma in inom områdena havsforskning, havsteknologi och hållbart fiske genom att införa en strategi som kallas Blue Generational Renewal Strategy.

• Stödja kust- och ösamhällen
  För att säkra dessa samhällens framtid kommer EU-kommissionen att lägga fram en särskild EU-strategi för att stärka motståndskraften och utvecklingen av kustsamhällen. Detta ska finansieras med hjälp av en kombination av strukturfonder och sammanhållningsfonder, Horisont Europa-program (såsom Mission Ocean) och lån från Europeiska investeringsbanken (EIB).
  
  EU-kommissionen kommer också att samråda med berörda parter om en ny strategi för öar.
  
  Vidare planerar EU-kommissionen ett förslag om att inrätta blå kolreserver som kan binda och lagra stora mängder koldioxid från atmosfären i havs- och kustmiljöer.
  
  
• Främja havsforskning, kunskap och innovation
  För att förbättra kunskapen om havet föreslås ett EU-initiativ för havsobservation som kommer att stödjas av en strategi för havsforskning och innovation. Initiativet syftar till att EU ska förbli världsledande inom havsforskning och havsteknik.
  
  EU-kommissionen kommer även att inrätta ett nätverk för unga havsambassadörer för att öka medvetenheten om havets betydelse. Nätverket kommer att rika sig till ungdomar som vill engagera sig i hållbara hav inom EU och globalt.
  
  
• Förbättra sjöfartsskyddet och sjöförsvaret
  EU-kommissionen syftar till att stärka kustbevakningssamarbetet, sjögränssamarbetet och det marina samarbetet. De kommer bland annat att presentera en samordnad strategi för att röja oexploderad ammunition från europeiska vatten som ska börja i Östersjön och Nordsjön.
  
  EU-kommissionen meddelar också att investeringar kommer att mobiliseras till en europeisk drönarflotta. Denna drönarflotta ska med hjälp av artificiell intelligens och avancerade sensorer stärka EU:s förmåga att övervaka havet och maritima aktiviteter i realtid.
  
  
• Stärka EU:s havsdiplomati och internationella havsförvaltning
  EU-kommissionen syftar till att stärka kampen mot olagligt, orapporterat och oreglerat fiske, även kallat IUU-fiske. Detta handlar exempelvis om fiske som sker utan tillstånd, utan rapportering av fångst, eller i områden där inga regler finns.
  För att motarbeta detta kommer det från januari 2026 att bli obligatoriskt att använda det digitala IUU-fångstcertificerigssystemet IT Catch. Med detta system är målet att stoppa fusk, göra det lättare att spåra fiskens ursprung samt att skydda fiskbestånden och marina ekosystem.
  
  EU-kommissionen vill också stärka EU:s världshavsdiplomati för att främja unionens intressen internationellt. EU-kommissionen vill bland annat driva på för snabb ratificering och genomförande av FN-avtalet om biologisk mångfald utanför nationell jurisdiktion, även kallat BBNJ-avtalet. EU-kommissionen vill också driva på för ett globalt plastavtal för att minska plastföroreningar i haven, samt skapandet av tre nya marina skyddsområden i Södra oceanen runt Antarktis för att skydda känsliga ekosystem. 

Vad händer härnäst?

För att uppnå målen i den europeiska världshavspakten kommer EU-kommissionen att lägga fram en särskild lagstiftningsakt (Ocean Act) senast år 2027. Lagen syftar till att minska byråkratin samt att skapa ett gemensamt regelverk för att göra det enklare att genomföra paktens mål.

Lagen kommer att bygga vidare på en reviderad version av havsplaneringsdirektivet, vilket är ett befintligt direktiv som hjälper medlemsländerna att samordna användningen av havsområden (exempelvis användning för fiske, vindkraft eller sjöfart) samt att förbättra samarbetet mellan olika aktörer och intressen.

EU-kommissionen kommer också att skapa en havsstyrelse bestående av företrädare från olika havsrelaterade sektorer såsom fiske, energi, miljö, transport och turism. Syftet med havsstyrelsen är att ge vägledning för hur den europeiska världshavspakten ska genomföras.

Den europeiska världshavspakten har utvecklats med hjälp av bidrag från allmänheten, branschorganisationer, forskare, ideella organisationer samt andra yrkesverksamma inom den blå ekonomin, och kommer att uppdateras i takt med att behoven förändras. En digital plattform kommer också att inrättas där allmänheten kan följa utvecklingen.

/Maria Janulf

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Foto: Per-Åke Adolfsson via Unsplash