Den 11 oktober bjöd North Sweden European Office in nyckelpersoner till ett rundabordssamtal om "CEF och TEN-T från ett Arktiskt perspektiv" i Bryssel. Rundabordssamtalen var startskottet för utveckling av vår TEN-T story.

North Sweden European Office anordnade, i samarbete med North Norway European Office och East North Finland European Office, ett rundabordssamtal om "CEF och TEN-T från ett Arktiskt perspektiv” den 11 oktober i Bryssel. Rundabordssamtalen samlade nyckelpersoner från lokal, regional och nationell nivå samt industrin i norra delarna av Sverige, Norge och Finland och från EU:s institutioner för diskussioner om EU:s framtida transportpolitik inom ramen för CEF och TEN-T, prioriterade infrastrukturinvesteringar på kort- och långsikt, CEF:s roll för genomförande av nätverket samt utveckling av TEN-T systemet. Rundabordssamtalen var startskottet för utveckling av en TEN-T story för våra nordliga regioner.

Rundabordssamtal om CEF och TEN-T, den 11 oktober i Bryssel

Martin Zeitler på EU-kommissionen DG MOVE gav en tillbakablick över EU:s transportpolitik, reflekterade över trender inom transportsektorn och redogjorde för EU-kommissionens arbete med revidering av förordningarna för CEF och TEN-T. EU:s transportpolitik är i likhet med jordbrukspolitiken ett gemensamt politikområde för gemenskapen sedan 1957. TEN-nätverken utgör del i EU:s fördrag enligt vilket det i artikel 3(3) fastslås att ”unionen skall etablera en inre marknad”. Vitboken från 2011 stakar ut visionerna och målen för transportpolitiken fram till år 2050. Även annan lagstiftning inom områdena konkurrens och miljö påverkar utformning av transportpolitiken. Trender visar bl a att transportsektorn globalt är fortsatt beroende av olja; trängseln i transportsystemet i unionen slukar upp omkring 1% av BNP, infrastrukturen är en förutsättning för de fyra friheterna. Trots de enorma behoven som finns pekar trenderna på generellt minskade investeringar i transportsektorn i medlemsländerna. 

Martin Zeitler, EU-kommissionen DG MOVE

Zeitler presenterade huvuddragen i EU-kommissionens förslag om CEF 2 förordningen för ett sammanlänkat Europa som lades fram den 6 juni. CEF är EU:s finansieringsmekanism för infrastrukturinvesteringar inom områdena transport, energi och digital. CEF syftar till att utveckla och modernisera TEN-nätverket. För transportområdet föreslår EU-kommissionen i CEF 2 en förlängning av korridornätverket med 15%, bättre anslutning av Core hamnar, fortsatt fokus på investeringar längs gränsövergångar, införlivande av järnvägskorridorerna och en indikativ lista över sektioner längs gränsövergångar på Comprehensive nätet. Vidare föreslås ökade befogenheter för korridorsamordnare i urvalsprocesser av projekt. För studier föreslås medfinansiering upp till 50%, och för fysiska interventioner upp till 30%. För projekt längs gränsövergångar som uppfyller särskilda kriterier föreslås medfinansiering med upp till 50% för arbeten.

Vad gäller TEN-T har EU-kommissionen startat arbetet inför revidering av förordningen. Under 2019/20 genomför DG MOVE en utvärdering av nuvarande TEN-T och eventuellt ytterligare fördjupade studier om särskilda ämnen och om sådant som inte fångats upp i nuvarande förordning t ex automation. Förordningsförslaget för TEN-T presenteras under 2021-2022.

Marian Jean Marinescu, ledamot i transportutskottet, Europaparlamentet och Robert Forsberg, Norrbottens Handelskammare

Marian Jean Marinescu, CEF-rapportör i Transportutskottet redogjorde för rapportörernas förslag till betänkande om CEF 2. Transportsektorn lider av underinvesteringar och finansiering av nya kompetensområden för unionen såsom säkerhet och migration bör ske via utökad EU budget inte genom omallokering och överflyttning av medel från andra områden. För militärmobilitet efterlyser rapportören förtydliganden av dual-use och betonar att civilanvändning ska vara överordnad. Rapportörerna efterlyser ökad transparens i utformning av globala program för CEF-utlysningar och större förutsägbarhet om inriktning för att underlätta planering och deltagande. 

Förhandlingarna om CEF2 är i full gång. I Bryssel pågår nu positioneringar inför starten av trepartssamtalen. Rådet inledde behandlingen av CEF 2 i september. När förhandlingarna började hoppades det österrikiska ordförandeskapet på en partiell allmän inriktning på TTE-rådet i december. Troligtvis nås en partiell överenskommelse först i mars 2019. Ordförandeskapet har under oktober erbjudit medlemsländerna att lämna in inspel om CEF 2-förslaget. I Europaparlamentet behandlas CEF 2 gemensamt av transportutskottet TRAN och industriutskottet ITRE. CEF-rapportörerna Marian–Jean Marinescu (EPP), Henna Virkkunen (EPP) , Pavel Telička (Alde) har tagit fram ett förslag till betänkande. En första behandling av betänkandet är planerad den 25 oktober 2018. Så snart Rådet och  Europaparlamentet antagit sina positioner inleds trilogen.  

Förlängning av korridornätverket enligt EU-kommissionens förslag (6 juni)

För Sverige, som endast täcks till 40% av korridornätverket, föreslår EU-kommissionen förlängning av korridoren Skandinavien-Medelhavet ScanMed till norra Sverige på sträckan Narvik/Uleåborg-Luleå-Umeå vilket är i linje med den svenska regeringens förslag vilket stöds av regeringarna i Finland och Norge. EU-kommissionen föreslår vidare att korridoren North Sea-Baltic förlängs till Luleå-Helsingfors-Tallinn-Riga. EU-kommissionen föreslår ett antal för-identifierade objekt inom respektive korridor. Den slutliga listan fastställs gemensamt i förhandlingarna med medlemsländerna. Det är därmed möjligt för regioner att lämna in inspel på förslag och synpunkter till Näringsdepartementet om CEF-förslaget under hela förhandlingsprocessen.  

Anders Öberg, Region Norrbotten 

Anders Öberg, regionråd Region Norrbotten, höll ett anförande om "Vision Norrbotten: Tillsammans för Norrbotten - bättre liv & bättre hälsa" behoven av fungerande och robusta transportlösningar. Han pekade på att 90% av järnmalmen i EU bryts i Norrbotten och att nya fyndigheter är under exploatering. Värdet av järnmalmen är 2,5 miljarder EUR och omvandlas till 55 miljarder EUR i bearbetat råmaterial i Sverige före vidareförädling i Europa. Många industrier i Europa är beroende av snabba och tillförlitliga anslutningar till och från norra Sverige. 

Anna Kostet kommunalråd Pajala kommun lyfte i sin presentation fram behovet av en ny järnvägskorridor mellan Kaunisvaara och Svappavaara i Sverige och som ansluter till Kolari i Finland, den s k Barentskorridoren. Mineralfyndigheterna och produkter från skogs- och stålindustrierna i Norrbotten och Barentsregionen ställer krav på en ny öst-västlig transportkorridor. Barentskorridorens sträckning går från Kolari i Finland till Pajala och Kaunisvaara vidare till Svappavaara där den ansluter till Malmbanan för vidare transporter till Narviks hamn. Val av korridorer motiveras av kända och potentiella mineralresurser. Enligt en studie som Trafikverket tagit fram om utvecklingen inom mineralindustrin och det ökande behovet av transportsystem i regionen och av Barentskorridoren, finns längs den svenska sektionen Kaunisvaara-Svappavaara kända och potentiella mineralfyndigheter på omkring 2,3 miljarder ton järn, grafiter mm. 

Potentiella mineralfyndigheter i västra Barentsregionen. De svarta linjerna visar befintligt järnvägsnät 

Kolari binder Barentskorridoren österut där det också finns långsiktiga planer för en Ishavsbana norrut genom Finland till Kirkenes eller möjligen Tromsø i Norge. Tillsammans med utveckling av Malmbanan, Kolaribanan, Botniabanan, Norrbotniabanan finns här en potential för en mycket hållbar transport på järnväg i Arktis, vilket är en nyckelfaktor för framväxten av en stark region som kan förse resten av Europa med de råvaror som efterfrågas. 

Den gröna markeringen visar Barentskorridoren, en ny järnväg som skulle sammanlänka de mineralrika regionerna Kolari (FI)-Kaunisvaara (SE)-Svappavaara (SE)

Europa förbrukar 25% av världens mineralproduktion, men producerar endast ungefär 3%. Ur ett europeiskt perspektiv är det önskvärt att öka mineralproduktionen i västra Barentsregionen. - Vi kan inte sitta och vänta på framtiden. Vi måste våga och vara proaktiva i utveckling av ett effektivt och modernt transportsystem vilket kan stimulera den växande mineralindustrin. Slutsatsen i Trafikverkets rapport är att infrastrukturinvesteringar inte kan följa kortfristiga fluktuationer utan måste baseras på långsiktiga bedömningar. Infrastrukturen än en nyckelfaktor för att stimulera utvecklingen av mineralresurser och stärka utvecklingen i hela Barentsregionen, sade Anna Kostet.

Även hamnarnas betydelse för utveckling av den arktiska regionen belystes. Henrik Vuorinen vd på Luleå hamn presenterade projektet Malmporten vid Luleå hamn. Malmporten avser muddring för att fördjupa farleden och hamnen, ökad lastnings- och lagringskapacitet, samt ett nytt industriområde på 700.000 kvm. Ragnar Krogstad, marknadsdirektör på Narviks hamn redogjorde för verksamheten och vikten för svensk industri såsom huvudhamn för LKAB, Boliden, SSAB, Sveaskog. Anföranden hölls även av företrädare för norra Norge och norra Finland om prioriterade investeringar. 

Övriga medverkande var Åsunn Lyngedal ledamot i Finansutskottet, Stortinget, Petra Sundqvist politisk rådgivare på svenska socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet på Marita Ulvskogs vägnar, Nils Kristian Nilsen direktör på North Norway European Office, Kari Aalto Direktör på East North Finland European Office och Arne Langset CEO Helgeland/Mo i Rana. Transportråden på Sveriges ständiga representation EU och Finlands ständiga representation i EU närvarade. Mona Mansour, Senior Advisor European Affairs på North Sweden, modererade rundabordssamtalen. 

Läs mer:

Presentationer från talarna (ppt)

Förslag till Europarlamentets och Rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 283/2014 

BILAGA till Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 283/2014 

Förslag till betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 283/2014 (COM(2018)0438 – C8–0255/2018 – 2018/0228(COD)), Utskottet för industrifrågor, forskning och energi Utskottet för transport och turism, i Europaparlamentet 

/Mona Mansour