Resolutionen om Europaparlamentets vision och prioriterade områden för nästa långtidsbudget röstades igenom den 7 maj 2025 med 317 röster för, 206 emot och 123 nedlagda röster. I visionen lyfter Europaparlamentet vikten av en budget som kan hantera framtida kriser och utmaningar och förespråkar därför utrymme i form av flexibilitet samt en större budget med tillräckliga resurser. Några av de utmaningar som parlamentet lyfter fram och där EU-budgeten kommer att spela en viktig roll är säkerhet och beredskap till följd av Rysslands invasion av Ukraina och USA:s tillbakadragande, klimatförändringar samt konkurrenskraft där EU har halkat efter andra stora ekonomier såsom USA och Kina.  

För att hantera framtidens utmaningar väljer Europaparlamentet att lyfta ett antal områden som de ser som extra viktiga i den kommande långtidsbudgeten. De prioriterade områden följer nedan.  

Nej till nationella planer 

Det första området som lyfts av Europaparlamentet är nationella planer, det vill säga individuella planer för varje land med reformer och investeringar. I EU-kommissionens kommunikation om nästa långtidsbudget från februari 2025 lyfts nationella planer som ett förenklat och mer effektivt sätt att fördela finansiering. Europaparlamentet svarar med att dessa individuella nationella planer riskerar minska transparensen och inkluderingen av regionala och lokala aktörer, och säger därmed nej till en sådan struktur. 

Konkurrenskraft och försvar 

Även här svarar Europaparlamentet på EU-kommissionens tidigare kommunikation om långtidsbudgeten. Den konkurrenskraftsfond som EU-kommissionen lyft menar Europaparlamentet är otillräckligt och ger istället förslag på en fond med tydligare inriktning mot särskilda mål som kan skapa en hävstång mellan offentlig och privat finansiering med stöd av EU. Vidare presenteras stöd för utökade utgifter för försvar men Europaparlamentet understryker att det utökade stödet inte får påverka andra sociala och miljömässiga utgifter eller långsiktiga åtgärder inom unionen negativt. 

Förenkling, flexibilitet och rättsstatsprincipen 

I en snabbt föränderlig värld med allt större och fler utmaningar vill Europaparlamentet se ökad flexibilitet i hur budgeten används. Därför förordas att varje politikområde har pengar avsatta för kriser samt att nästa budget ska innehålla två särskilda fonder: en för katastrofhjälp och en för övrigt oförutsedda utmaningar.  

Europaparlamentarikerna vill också säkerställa att den demokratiska makten förblir jämnt fördelad och transparent mellan Europaparlamentet och EU-kommissionen. Därtill lyfts att EU:s värden och rättsstatsprincipen ska vara centrala och tydligt kopplade till det finansiella stöd som ges, där vill Europaparlamentet även att mottagarna av stödet, på exempelvis regional och lokal nivå, inte ska påverkas negativt av sina regeringars agerande då detta är utanför deras kontroll.  

Återbetalning av skulder och gemensamma lån 

Europaparlamentet poängterar också vikten av att nya utgifter inte ska påverka EU:s övriga finansiering. NextGenerationEU – fonden för återhämtning från COVID-19 pandemin – ska under den kommande långtidsbudgeten börja återbetalas med start år 2028. Parlamentarikerna understryker att återbetalning inte bör återbetalas med medel från övriga viktiga budgetposter. För att kunna betala tillbaka lånen föreslås därför se att EU-kommissionen introducerar andra nya inkomstkällor. 

Förslag presenteras i juli 2025 

Det prioriteringar som nu har presenterats av Europaparlamentet kommer vidare inkluderas i det förslag som EU-kommission kommer presentera i juli 2025 för nästa långtidsbudget.  

Nästa långtidsbudget – viktig för norra Sverige 

Hur nästa långtidsbudget utformas har stor betydelseför norra Sverige. Med stora utmaningar för unionen samt kommande återbetalningar av NextGenerationEU och lånen tagna under pandemin gör att budgetutrymmet är hårt pressat. Det väntas därför bli tuffa förhandlingar i Europaparlamentet och mellan medlemsländerna – både om vilka områden som ska prioriteras och hur budgeten ska struktureras och utformas på ett sätt som också tar höjd för att kunna hantera eventuella nya kriser som uppstår.   

Under nuvarande programperiod erhåller Norra Sverige viktigt stöd genom EU:s olika fonder, såsom Regionalfonden, Socialfonden, Fonden för en rättvis omställning, stöd för landsbygdsutveckling samt gränsöverskridande samarbeten över landsgränser genom olika Interreg-program. Dessa stöd från EU utgör en viktig drivkraft för utvecklingen i norra Sverige genom finansiering av bland annat infrastruktur, forskning och företagande. Förhandlingarnas utfall blir därmed avgörande för både omfattningen av stödet till Norra Sverige och vilka typer av projekt och insatser som kan få EU-finansiering. 

Som North Sweden tidigare har rapporterat har centraliseringstendenserna varit starka på senare tid där EU-kommissionen aviserat en budgetstruktur som utgår från nationella planer, en struktur som riskerar att utesluta regional och lokala nivå från inflytande över utformning och genomförande av regionalstöden. Det är därför välkommet att Europaparlamentet tydligt säger nej till en sådan centraliserad struktur. Detta ligger i linje med såväl de positioner som tagits fram av Europaforum Norra Sverige – ett samarbetsnätverk mellan Sveriges fyra nordligaste regioner – och av nätverket Northern Sparsely Populated Areas (NSPA) som utgörs av 14 regioner i norra Sverige, Norge samt norra och östra Finland. Där betonas att starka, trygga och konkurrenskraftiga samhällen byggs underifrån och att EU:s regionalstöd därför behöver en tydlig lokal och regional förankring.  

/Frida Palmén 

Läs mer om Europaparlamentets prioriteringar här 

Läs mer om EU-kommissionens färdplan inför den kommande långtidsbudgeten här 

Läs NSPA-nätverkets position om sammanhållningspolitiken här 

Läs hela Mervärdesrapporten från Europaforum norra Sverige här