Nordkalottrådet är ett nätverk som syftar till att stödja en hållbar utveckling på Nordkalotten genom att samarbeta mellan de tre länderna: Norge, Sverige och Finland och arbeta för att lösa gemensamma utmaningar för ett gränsregionalt samarbete i det nordliga arktiska Europa. Troms, Finnmark samt Nordland från Norge, Norrbotten från Sverige och Lappland från Finland är Nordkalottrådets medlemsregioner. 

Nordkalottrådet samlades den 6 november i Bryssel för ett seminarium som tog plats i ett fullt konferensrum i North Sweden European Office och North Norway European Office lokaler i Bryssel. Där samlades olika arktiska aktörer och intressenter för att diskutera kring tre områden: Den gröna omställningen, infrastruktur och geopolitisk säkerhet i ramen för tre panelsamtal.

Glenn Berggård, vice ordförande i Region Norrbotten och ordförande för Nordkalottrådet, hälsade alla deltagare varmt välkomna och inledde mötet med att presentera Nordkalottrådet och det kommande seminariet.

Industrier i norr

Det första panelsamtalet öppnades av Hans-Jacob Bønå, Fyllkesordförande i Finnmark fyllkeskommune, Norge, som tryckte på regionernas plats i framkanten av den gröna omställningen, hur detta bidrar till Europas ekonomi och vikten att inkludera urfolksdialog i samhällens omställning.

Diskussionen inleddes sedan av moderatorn Mikael Janson, direktör på North Sweden European Office, som presenterade NSPA:s senaste forskningsrapport som framställts av OECD. I panelen fanns Niklas Johansson, Senior Policy Advisor på North Sweden European Office, och Agnes Borg, Head of EU Affairs på SSAB:s Brysselkontor.

Agnes Borg underströk vikten av att EU håller kvar vid sina gröna ambitioner och att det ska finnas en långsiktighet i skapandet av policy, för att gynna investeringar. Niklas Johansson bidrog med ett regionalt perspektiv och vikten av att ha en bottom-up approach närvarande i den gröna omställningen.

Infrastruktur och transport i Nordkalotten

Det andra panelsamtalet öppnades av Marianne Dobak Kvensjø, Fylkesordförande för Nordland fylkesråd, Norge. Deltog i panelen gjorde Jan Steinkohl från EU-kommissionens Generaldirektorat för rörlighet och transport (DG-Move), Lotta Rönström, Senior Policy Advisor på North Sweden European Office samt Jørn Petter Kvamme, Rådgivare för transport och kommunikation, Norges ständiga representation till EU. Modererade panelsamtalet gjorde Janni Ekrem, EU Policy Advisor, North Norway European Office.

Janni Ekrem lyfte de arktiska förutsättningarna med långa avstånd och bristande infrastruktur. Från Nordland betonades att en region utan människor, vård och infrastruktur inte kan bidra till försvar eller krishantering, och att tillförlitlig energi, digitala system, hållbar sjukvård och fungerande transporter är nödvändiga grundvillkor. Transporter sades vara avgörande för försörjningstrygghet och krisberedskap, där varje flygplats och järnväg spelar roll, och Nordkalotten beskrevs som bron mellan Arktis och Europa där nya industrier växer fram.

Lotta Rönström lyfte det regionala perspektivet och arbetet som gjorts av North Sweden i transport- och infrastruktursektorn på EU-arenan. Hon berättade även om Plattform Norr, ett samverkansnätverk med målet att stärka samverkan och samplaneringen mellan Sverige, Norge och Finland när det gäller utvecklad transportinfrastruktur.

Jan Steinkohl från DG MOVE framhöll att det transeuropeiska transportnätet, TEN-T, syftar till att gränsöverskridande nät och kräver långsiktig planering, att infrastrukturen måste stödja både grön omställning och militär rörlighet, samt att fonden för ett sammanlänkat Europa, CEF, är det centrala finansieringsverktyget i detta. Panelen efterlyste även en gemensam nordisk strategi för transport och infrastruktur som gynnar både militär rörlighet och civila behov.

Arktisk geopolitisk säkerhet

Claude Véron-Réville, Special Envoy for Arctic matters, Head of Division Western Europe, Arctic and Regional, och Alison Hunter, Policy Advisor och Konsult (EPPC). Modererade gjorde Lisa Lundgren, generalsekreterare på Nordkalottrådet.

Hannu Tukkula tog upp hur Nordkalotten påverkats av det nya Natomedlemskapet och underströk vikten av att inte bara se militär motståndskraft som en teknisk fråga, utan även som en jämställdhetsfråga. Lokalsamhällen kan därmed ses som en nyckel för säkerhetspolitiken, och Hannu avslutade sitt öppningstal med en ståndkraftig belysning att de nordiska gränserna inte ska ses som en linje för delning utan bör betraktas som en bro för samarbete.

Vidare i panelsamtalet tog Allison Hunter ordet med ståndpunkten att militär mobilitet i arktisk bör designas med en platsbaserad utgångspunkt. Arvid Halvorsen bidrog med en historisk bakgrund till samtalet och diskuterade om hur nordiska sårbarheter, såsom glesbefolkade områden, långa avstånd och tuffa klimat, kan vändas till styrkor.

Slutligen gav panelen även EU:s perspektiv, när Claude Véron-Réville berättade om EU:s nuvarande och kommande fokus på de arktiska områdena. Hon tog även upp Ursula von der Leyons tal för Nordiska Rådet i Stockholm den 28 oktober 2025, där EU-kommissionens ordförande underströk vikten av Arktis, som ett statuerande exempel på vikten EU lägger på dessa områden just nu.

Nordkalotten och vägen framåt

Seminariet avslutades av Lisa Lundberg som sammanfattade eftermiddagen innan det var dags för avslutande diskussioner under minglet som anordnades i North Sweden European Offices lokaler efteråt. Det som är säkert är att Nordkalottens områden fortsatt kommer vara i centrum framöver, då EU ska revidera sin arktiska policy under Moderator: Lisa Lundgren, Secretary General, North Calotte Council

Möten med Brysselaktörer i samband med seminariet

Dagen därpå fick deltagarna möjlighet att träffa relevanta aktörer på EU-arenan. Besöket inleddes hos DG REGIO, EU-kommissionens generaldirektorat för regional utveckling, där gruppen mötte tillförordnad enhetschef Simona Pohlova och senior expert Olivier Baudelet för samtal om framtida Interregprogram och möjligheter till gränsöverskridande samarbete.

Regionerna i Nordkalottrådet ingår samtliga i Interreg Aurora, ett program som spelar en central roll för att stärka samarbetet mellan företag, organisationer och forskningsmiljöer över lands- och regiongränserna. Under mötet lyfte Nordkalottrådet sina erfarenheter av programmet – vad som fungerat väl och vilka utmaningar som funnits – synpunkter som är viktiga att föra vidare inför planeringen av nästa programperiod.

Från DG REGIO meddelades att man utgår från att dagens programgeografi kommer att kvarstå även nästa period, vilket innebär att Interreg Aurora sannolikt fortsatt kommer att omfatta samma regioner som idag. Däremot väntas ett ökat fokus på projekt som stärker samhällens och företags resiliens och anpassningsförmåga. Hur detta säkerhetsfokus kommer att ta form i praktiken återstår att se, men DG REGIO betonade vikten av fortsatt dialog och erfarenhetsutbyte med lokala och regionala aktörer för att säkerställa effektiva och ändamålsenliga insatser även framöver.

Därefter begav sig deltagarna från Norrbotten vidare till EU-kommissionen för att träffa Johanna Bernsel, Biträdande kabinettschef hos Glenn Micallef, EU-kommissionär för kultur, sport och ungdom. Med Kiruna som europeisk kulturhuvudstad år 2029 diskuterade deltagarna det kommande huvudstadsåret och kultur som en drivkraft för attraktiva samhällen.

Bakgrund

Nordkalottrådet bildades 1967 och är ett politiskt nätverk och ett nordiskt samarbetsorgan under Nordiska ministerrådet. Nordkalottrådet är ett brett regionalt partnerskap med deltagande från Norrbotten från Sverige; Nordland, Finnmark, Troms från Norge och Lapland från Finland. Ordförandeskapet i rådet alternerar i perioder om tre år mellan norska fylkeskommuner, Lapplands förbund och Region Norrbotten.

/Petra Salvin och Omer Ali Mohammed

Läs mer om Nordkalottrådet här

Läs mer on NSPA här

Läs Ursula von der Leyons tal till Nordiska Rådet här