Brister i infrastruktur sänker norra Sveriges konkurrenskraft

Den 7 oktober publicerades EU-kommissionen sitt Regional competitive index. Indexet som kategoriserar regioners konkurrenskraft visar att norra Sverige ligger efter andra jämförbara regioner i Europa när det kommer till bland annat infrastruktur och att detta drar ner konkurrenskraften jämfört med andra regioner.

Regional Competetive Index 2019 (RCI) är den fjärde upplagan av EU-kommissionens regionala konkurrensindex. Indexet fångar långsiktigt utveckling och produktionsmöjligheter utifrån elva olika dimensioner av konkurrenskraft för EU:s regioner på NUTS2-nivå, en geografisk indelning där Norrbotten och Västerbotten utgör det gemensamma NUTS2-området ”Övre Norrland” och Jämtland Härjedalen och Västernorrland utgör NUTS2 ”Mellersta Norrland”.   

Genom att inte endast fokusera på Bruttonationalprodukten (BNP) när konkurrens mäts, utan att även täcka in sociala och strukturella aspekter görs ett försök att fånga en mer mångfacetterad bild av konkurrenskraftsbegreppet. Även om BNP är starkt kopplat till konkurrenskraft så är det inte den enda faktorn. Indexet visar att det finns stor skillnad mellan EU:s regioner speciellt inom de mer utvecklade regionerna. Stark BNP leder inte automatiskt till stor konkurrenskraft, där faktorer så som makroekonomisk stabilitet, infrastruktur och innovation kan öka eller minska regionens konkurrenskraft.

RCI visar att både Övre Norrland och Mellersta Norrland brister på tre av de elva dimensionerna när man jämför regionerna med andra europeiska regioner med liknande ekonomiska förutsättningar. På punkterna infrastruktur, storleken på regionens marknadsandel samt ”business sophistication”, mätt genom bland annat andelen anställda inom finans och tjänstesektor och hur små och medelstora företag samarbetar i regionerna, presterar norra Sverige sämre än andra jämförbara regioner.

I RCI kan man se att både Övre Norrland och Mellersta Norrland inte når samma konkurrenskraft som övriga jämförbara regioner. Brister i infrastruktur utgör en av orsakerna till detta vilket därmed är en flaskhals för regionernas fortsatta utveckling. Indexet visar på att ytterligare infrastruktursatsningar behövs om regionerna ska nå sin fulla potential och det är i linje med exempelvis den OECD-studie från 2017 som regionerna i Northern Sparsely Populated Areas, NSPA, i norra Sverige, Finland och Norge låtit göra samt slutsatserna i den arktiska samrådsrapporten i EU från 2018, där investeringar i transportinfrastruktur lyfts fram som något av det viktigaste att från nationell nivå och även EU att satsa på för att stärka utvecklingskraften i norra Europa. 

Indexet toppas av Stockholm, följt av Utrecht och London som utgör de mest konkurrenskraftiga regionerna. Övre Norrland hamnar på plats 135 av 268 medan Mellersta Norrland hamnar på plats 142. Indexet och data för alla regioner hittas här

Är man intresserad över hur indexet är framtaget kan man läsa mer om metodologin kring indexet här

Läs mer om OECD-studien när den lanserades

Transportpolitik

Goda infrastrukturförbindelser är en förutsättning för utveckling och tillväxt av norra Sverige som ett av EU:s arktiska områden. Den råvaruintensiva ekonomi som bland annat står för 90% av EU:s järnmalmsproduktion kräver god infrastruktur inom regionen och förbindelser med resten av EU och globalt. Desamma gäller för den omfattade skogsindustrin med ett nettoexportvärde 90 miljarder kronor i Sverige år 2016. North Sweden arbetar för att EU:s transportpolitik ska möjliggöra fortsatt export och utveckling av regionens näringsliv.

Kontaktperson: Mona Mansour

Mer information