EU-kommissionens uppdaterade budgetförslag innehåller både ambitiösare långtidsbudget och återhämtningsplan

Den 27 maj presenterade EU-kommissionen ett uppdaterat förslag för kommande budgetperiod 2021–2027. Nytt är en gigantisk återhämtningsplan i spåren av Coronapandemin samt en utökad långtidsbudget. Förslaget är kontroversiellt då åsikter om var finansieringen ska komma ifrån är tudelade. Vid kommande EU-toppmöte 19–20 juni kommer förslaget att behandlas av EU:s stats- och regeringschefer.

Den 27 maj presenterade EU-kommissionen ett uppdaterat budgetförslag med två parallella spår för kommande budgetperiod 2021–2027. I syfte att rädda företag, stärka vårdsektorn, återställa den inre marknaden och lyckas med en varaktig återhämtning, har kommissionen tagit i rejält och dels föreslagit ett utökat anslag för långtidsbudgeten, dels en Coronaåterhämtningsfond vid namn Next Generation EU. Förslaget, som påminner om det förslag som Tyskland och Frankrike lanserade nyligen, innebär att långtidsbudgeten uppgår till 1,85 miljarder euro per år under de första åren sammantaget. Hur finansieringen ska ske är dock omdiskuterad, då Next Generation EU föreslås innehålla 750 miljarder euro, upplånade på den globala finansmarknaden.  

- Antingen går vi alla var för sig och lämnar länder, regioner och personer bakom oss och accepterar en union av dem som har och dem som inte har. Eller så går vi tillsammans framåt och bygger en väg för oss och nästa generation. För mig är valet enkelt, jag vill att vi ska ta ett nytt, modigt steg framåt, sa Ursula von der Leyen den 27 maj då hon presenterade EU-kommissionens uppdaterade budgetförslag.

Återhämtningsfonden Next Generation EU

Generellt vill kommissionen att återhämtningsfonden och långtidsbudgeten ska prioritera digitalisering, en grön omställningen genom den gröna given och ett motståndskraftigt EU. Stöd ska riktas till åtgärder som följer av EU:s årliga rekommendationer om vad medlemsländerna bör göra för att stärka sina ekonomier.

Kommissionen menar att de finansiella medlen i Next Generation EU till två tredjedelar ska delas ut som direkta bidrag och en tredjedel, i form av lån. För att betala tillbaka lånen föreslår kommissionen nya EU-skatter, bland annat en digital skatt och en skatt på EU:s utsläppsrätter, som ska gå direkt till EU-budgeten. Fonden föreslås finansieras genom att taket för EU:s egna medel tillfälligt lyfts till 2,00 % av EU:s bruttonationalinkomst, en fördubbling mot idag, varvid kommissionen kan använda sin kreditvärdighet och låna 750 miljarder euro på finansmarknaderna. Finansieringen ska slussas via EU-programmen och betalas tillbaka under framtida EU-budgetar mellan åren 2028–2058. Vilka länder och regioner som ska erhålla ekonomiskt stöd ska i förslaget beräknas genom en omfördelningsstruktur där de mest drabbade medlemsländerna får mer medan rikare medlemsländer får mindre. Nivån på nuvarande statsskulder kommer att spela in i beräkningen.

Prioriterade insatser inom ramen för Next Generation EU ska ske inom följande tre områden:

  1. Hjälpa EU-länderna med investeringar och reformer
  • Återhämtningsförmåga och motståndskraft mot ekonomiska kris till de värst drabbade medlemsländerna.
  • Ett tillskott till de aktuella sammanhållningspolitiska programmen för regionalstöd inom ett så kallat React-EU-initiativ.
  • Stärka fonden för en rättvis omställning, JTF, för att främja omställningen till en klimatneutral ekonomi.
  • En förstärkning till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
  1. Stimulera privata investeringar
  • Ett nytt instrument för solvensstöd/kreditvärdighet till företag.
  • En utökning av det föreslagna finansiella låneinstrumentet för investeringar i EU, InvestEU.
  • En ny facilitet för strategiska investeringar inom ramen för InvestEU med koppling till EU-kommissionens föreslagna satsning på en grön giv och digital omställning.
  1. Ta lärdom av krisen
  • Ett nytt folkhälsoprogram, EU4Health, som ska stärka folkhälsosäkerheten och öka beredskapen för framtida pandemier.
  • En förstärkning till EU:s civilskyddsmekanism, rescEU, för att stärka medborgarnas skydd och strategisk krishantering på EU-nivå.
  • Medel till forskningsprogrammet Horisont Europa för ytterligare investeringar i forskning och innovation inom hälsa, motståndskraftiga samhällen, gröna given och digital omställning.
  • Stöd till tredje land utanför EU genom bland annat humanitärt bistånd.
  • Förstärka andra EU-program och instrument för ökad flexibilitet i EU-budgeten att hantera olika kriser och utmaningar inklusive pågående pandemi.

Även fast EU-kommissionens förslag överstiger det kompromissförslag som Europeiska rådets ordförande Charles Michel lade fram tidigare i år i förhandlingarna om långtidsbudgeten, utifrån det kompromissförslag som det dåvarande finska EU-ordförandeskapet lade fram i slutet av förra året, uttryckte han sig positivt efter kommissionens pressmeddelande den 27 maj.

- Detta är ett viktigt steg i beslutsprocessen. Stödet ska inriktas på de sektorer och regioner som påverkats mest av Coronapandemin, sa Charles Michel.

För svensk del, för regeringen en restriktiv linje och har hittills sagt nej till direkta bidrag, en gemensam EU-upplåning, nya EU-skatter och en höjd EU-budget. Regeringen ser inte heller positivt på risken att förlora sin rabatt på EU-avgiften eftersom EU-kommissionen vill fasa ut de rabatter som Sverige samt tre andra rika EU-länder åtnjutit historiskt. Dock föreslås i detta nya paket att den svenska rabatten blir kvar under en längre tid mot tidigare förslag.

Vad händer nu?

Ministerrådet har inlett en analys och bedömning av kommissionens återhämtningsfond och förslag till långtidsbudgeten. Även Europaparlamentet ska säga sitt.

Medlemsländerna stats- och regeringschefer kommer träffas 19–20 juni för att försöka komma överens om Next Generation EU och långtidsbudgeten för 2021–2027. Då mötet sker digitalt riskerar sammankomsten att resultera i färre beslut än vanligt varvid mötet förmodligen resulterar i en första diskussion om förslaget. Det återstår att se ifall EU:s nästa långtidsbudget är redo för att dras igång vid starten av nästa budgetperiod i januari 2021 och hänger på att det läggs in ett extra toppmöte redan under juli eller att Tyskland, som tar över ordförandeklubban från halvårsskiftet, kan ro diskussionerna i hamn under hösten. Tyskland har tillsammans med Frankrike lanserat ett förslag om en återhämtningsfond i linje med det som EU-kommissionen nu föreslår.

/Julia Hanson och Ozan Yücel

Läs EU-kommissionens förslag här

Frågor och svar kring Next Generation EU

Samt mer om finansiering av återhämtningsfonden

Läs mer om EU:s långtidsbudget på EU-kommissionens hemsida här 

Läs om Tysklands och Frankrikes föreslagna ”Coronafond” i Mikael Jansons State of Play

Medborgarnas EU

För EU:s institutioner är det viktigt att involvera medborgare i politiken för att öka det politiska deltagandet och främja en gemensam europeisk tillhörighet. Norra Sverige har bärkraftiga sociala och kulturella industrier som är viktiga för medborgarnas livsmiljö. Sveriges ursprungsbefolkning samerna har en viktig röst i den arktiska politiken på EU-arenan där det finns kulturella och politiska intressen. North Sweden bevakar utvecklingen inom inom kultur och kreativa näringar, folkhälsa, jämställdhet, kompetensutveckling, turism och civil- och demokratifrågor.

Kontakt: Julia Hanson

Mer information