Regionkommitténs toppmöte i Marseille antog manifest om regionalt inflytande

Vartannat år anordnar Europeiska regionkommittén (ReK) ett europeiskt toppmöte för att diskutera EU:s framtid och de största utmaningarna som unionen står inför tillsammans med folkvalda företrädare från regioner och städer runtom i Europa. I år antogs ett manifest i Marseille för att öka regionernas inflytande över EU:s politik.

Europeiska regionkommitténs (ReK) toppmöte syftade till att visa hur Europas regioner och städer spelar en viktig roll i utformningen av EU:s politik. I år anordnades toppmötet i Marseille, med deltagare både på plats och online, den 3–4 mars. Konferensen samlade folkvalda företrädare och högt uppsatta tjänstemän från regionala och lokala myndigheter. Agendan på toppmötet dominerades av kriget i Ukraina, men det diskuterades också om Europas framtid, post-pandemisk återhämtning och sammanhållning - vilka blev nyckelorden i det manifest som antogs i slutet av toppmötet.

Diskussioner om regionalpolitik

Vid både större samlingar och i parallella mindre sessioner under konferensen var fokus på regionalpolitiken och dess fonder. EU:s regionalpolitik står inför långsiktiga utmaningar såsom den stagnation i utvecklingen som regioner i södra Europa har hamnat i, delvis på grund av brist på innovation. I den åttonde sammanhållningsrapporten lyfts andra utmaningar så som risken för asymmetrisk återhämtning och demografiska förändringar. Samt risken för en klyfta i den gröna omställningen, även om denna omställning skulle kunna skapa nya jobb överallt. Elisa Ferreira, EU-kommissionär för sammanhållning och reformer, betonade vikten för framtidens regionalpolitik i EU.

- EU måste använda möjligheterna inom sammanhållningspolitiken på ett klokt sätt. EU har resurserna för programperioden som startade förra året, men vi behöver visionen, de långsiktiga strategiska ramarna och utvecklingsstrategierna, som anger vägen för att denna vision ska uppnås, som bygger på territoriernas styrkor och tillgångar. EU och regionerna behöver arbeta tillsammans för att sammanhållningen förblir en modern och framtidsinriktad politik.

De nio parallella sessionerna berörde olika teman men en röd tråd var de förändringar som är nödvändiga för att stärka EU:s utveckling på lokal och regional nivå. Dessa nio sessioner var:

  • Externa relationer där vikten av att skapa långsiktiga relationer mellan städer och regioner betonades, med särskilt fokus på att jobba nedifrån och upp för att förbättra styrning och den lokala demokratin.
  • Hälsa med fokus på coronapandemin. Både talarna och deltagarna var överens om att ge EU större befogenheter att se till att unionen är bättre förberedd för en framtida kris till följd av erfarenheterna från covid-19-pandemin.
  • Digitalisering diskuterades utifrån ståndpunkten att digitala frågor borde anammas som en ny dimension av europeisk sammanhållningspolitiken, på lika villkor som med social, regional och territoriell sammanhållning.
  • Klimatet lyftes fram genom att den lokala och regionala myndigheter bör ha en större roll i utformningen och genomförandet av social-, klimat-, miljö-, energi- och digitalpolitik inom områden som faller under deras kompetens. Det diskuterades också om man ska ge regioner och städer direkt tillgång till EU-finansiering.
  • Landsbygdens EU var en session som handlade om EU:s ansträngningar att bättre stödja landsbygden. Talarna lyfte fram förändringar som behövs för att utveckla landsbygdssamhällen och minska klyftan mellan stad och landsbygd: ett mer strategiskt förhållningsätt, god koordination med andra fonder och aktivt deltagande från både de som söker projekten och myndigheterna.
  • Gränsöverskridande samarbete till 2050 diskuterades en långsiktig bild av hur EU:s gränsregioner kan utvecklas med mer fokus på gränsöverskridande samarbete och mindre fokus på utveckling kring stora städer.

EU:s återhämtningspaket

I sessionen om städer, regioner och återhämtningsplaner diskuterades det ekonomiska återhämtningspaketet som sammanställts av EU på grund av pandemin, Next Generation EU. Budskapet som lyftes fram var att om återhämtningen ska bli framgångsrik måste städer och regioner få större inflytande. I panelen deltog Cees Loggen, ordförande för Conference of Peripheral Maritime Regions (CPMR), ett nätverk där Region Norrbotten, Region Västerbotten och Region Jämtland Härjedalen ingår. Loggen lyfte fram tre brister om återhämtningsplanerna och två förslag på förbättringar:

- CPMR har gjort en analys av återhämtningsplanerna för de länder som redan börjat implementera planerna. Den första bristen är att man inte involverar lokala och regionala myndigheter. Den andra är att planen brister i att inkludera den territoriella dimensionen och den tredje är att det inte finns någon koordination med andra EU-fonder. Jag anser att det borde ha existerat formella krav från EU att engagera regionala och lokala myndigheter under utformningen för återhämtningsinstrumentet (RRF), och att vi bör börja reflektera över en enda territoriell fond. Alla framtida insatser såsom RRF bör integreras bättre i sammanhållningspolitiken.

Territoriell utveckling

I sessionen om territoriell utveckling diskuterades förändringar och utmaningar kopplade till demografi, tillgänglighet, industri, turism och klyftor mellan stad och land, samt hur det driver fram nya utvecklingsmodeller i Europa. Magnus Berntsson, president för Assembly of European Regions (AER), ett nätverk där Region Norrbotten, Region Västerbotten och Region Västernorrland ingår, deltog i panelsamtalet och gav sin syn på framtidens modeller för territoriell utveckling:

-Nu är det dags att vända kris till möjlighet. Alla förvaltningsnivåer måste arbeta tillsammans för en verkligt hållbar, inkluderande och motståndskraftig återhämtning i Europas regioner. Vi har en verklig möjlighet att återbygga regioner och städer på ett hållbart sätt för att säkerställa ett rättvist samhälle. Men vi måste övergå till en platsbaserad strategi när vi utformar politik. Därför måste vi engagera lokala och regionala myndigheter på ett meningsfullt sätt och tillhandahålla finansiering.

Demokrati, utbildning och unga

Andra dagen på det europeiska toppmötet kom att handla om demokrati, integration, utbildning och unga. Frankrikes president Emmanuel Macron var huvudtalare och deltog i panelsamtalet om att bygga ”ett europeiskt hus för europeisk demokrati”. Sedan fortsatte diskussionerna i fem parallella samtal:

  • Byggstenarna i europeisk demokrati handlade om läget inför konferensen om Europas framtid och de lokala och regionala myndigheternas viktiga roll för att främja europeiska demokratiska värden.
  • Nya sätt för att bygga en representativ och deltagande demokrati under 2000-talet.
  • Kvinnors roll i politiken med en panel bestående en rad kvinnliga beslutsfattare: Elisabeth Moreno, fransk minister för jämställdhet, Eva Maydell, medlem av Europaparlamentet, Chantal Eyméoud, andra vicepresident i provinsen Côte d’Azur Alpes Region, Gillian Coughlan, borgmästare av Cork country, Zdeněk Hřib, borgmästare av Prag, som diskuterade hinder för kvinnor i det politiska livet, och möjliga lösningar, särskilt på lokal och regional nivå.
  • Demokrati, utbildning och kultur i den digitala tidsåldern diskuterade hur digitala plattformar kan stödja unga människors deltagande i den politiska sfären och då främst på lokal och regional nivå.
  • Ungdomsdeltagande i återskapandet av demokrati och för att främja europeiska värden med debatt om hur man kan öka ungdomars deltagande i beslutsprocesser på lokal och regional nivå.

Den sista stora sessionen för konferensen avslutades med antagandet av ett manifest för regionala och lokala myndigheter för europeisk demokrati.

Marseillemanifestet

Innan toppmötet inleddes gick regionkommittén ut med att det skulle skapas ett manifest som kommer att ingå i EU:s årslånga reflektion över dess politiska prioriteringar såväl som dess demokratiska funktion. Marseillemanifestet innehåller förslag för att stärka EU:s demokratiska legitimitet, inklusive krav på att regioner, städer och kommuner gradvis integreras mer i EU. De tolv ståndpunkterna som antogs var:

  1. Europa börjar i regionerna, städerna och byarna. Demokratin kan bara överleva i EU om den är förankrad i samhället och utövas varje dag.
  2. Modellen ”europeiska demokratins hus” måste främjas på den nivå som är närmast medborgarna.
  3. Val är ett grundläggande verktyg för den representativa demokratin och det är av yttersta vikt att frågor av europeisk betydelse diskuteras även mellan valen.
  4. Regioner, provinser, städer och byar bör användas i beslutsmekanismer och bör tillskrivas i de nuvarande fördragsbestämmelserna.
  5. Europeiska regionkommittén (ReK) förnyas genom att få en bindande roll inom ett begränsat antal politikområden.
  6. Bygga vidare på idéerna om en permanent och platsbaserad dialog med medborgarna.
  7. Konferensen om Europas framtid ska bekräfta ”sammanhållning” som ett grundläggande värde och kompass för all EU-politik.
  8. Lokala och regionala myndigheter ska ha ett tydligt deltagande i utformningen av ett starkare EU.
  9. Regioner och kommuner är för skapande av en hälsounion som ger EU de befogenheter som krävs för att kunna reagera snabbt på hälsokriser.
  10. Anta en framåtblickande europeisk landsbygdsagenda som förbättrar integrationen mellan stad och landsbygd och leder till en hållbar förnyelse av landsbygdssamhällena.
  11. EU borde utnyttja de starka band som under årens lopp knutits med de lokala och regionala myndigheterna i grannskaps- och utvidgningsländerna.
  12. Förnya det sätt på vilket demokratin och de europeiska värdena fungerar genom utbildning och medborgaranda, särskilt hos ungdomar och i gränsregioner, och samtidigt främja respekten för lika möjligheter.

Europeiska regionkommittén (REK)

Europeiska Regionkommittén (REK) är regionernas och kommunernas röst i EU. ReK företräder lokala och regionala myndigheter i hela EU och ger råd om ny lagstiftning som har konsekvenser för regioner och kommuner. ReK är en politisk församling som består av 329 ledamöter och 329 suppleanter från samtliga EU-länder. Deras uppdrag är att involvera regionala och lokala myndigheter i den europeiska beslutprocessen och därmed främja ett ökat deltagande av medborgarna.

The Conference of Peripheral Maritime Regions (CPMR)

I nätverket Conference of Peripheral Maritime Regions (CPMR) ingår mer än 150 regioner från 24 medlemsländer i EU och några även utanför EU. CPMR representerar cirka 200 miljoner människor och kämpar för en mer balanserad utveckling av det europeiska territoriet. CPMR fungerar både som en tankesmedja och som en lobbyorganisation för regioner. CPMR grundades 1973 och har sedan dess inriktat sina åtgärder på att säkerställa att sina medlemsregioners behov och intressen beaktas i politik med stor territoriell inverkan. CPMR fokuserar främst på social, ekonomisk och territoriell sammanhållning, havspolitik och blå tillväxt samt tillgänglighet.

Assembly of the regions (AER)

Assembly of the regions (AER) är det största självständiga nätverket av regioner i Europa, med regioner från 35 länder. AER har funnits sedan 1985 och har haft en viktig roll i arbetet med regionalt inflytande i det europeiska samarbetet. AER används som ett nätverk där man knyter samman regioner med varandra.

Läs om European summit of regions and cities 2022 här. 

Läs om Marseillemanifestet här. 

Läs om programmet här. 

Läs om Europeiska Regionkommittén här. 

Läs om Conference of Peripheral Maritime Regions här. 

Läs om Assembly of European Regions här. 

/Emilia Zetterlund

16 Mar 2022 Regionalpolitik

Regionalpolitik

North Sweden arbetar för att regionens unika förutsättningar ska synas och komma till uttryck i EU:s regionalpolitik. Regionen är EU:s mest glesbefolkade samtidigt som huvudparten av de totalt 900.000 invånarna är bosatta i städerna utmed Östersjökusten vilket skapar utmaningar det regionala tillväxtarbetet. Med hjälp av EU:s regionalpolitik kan norra Sverige överkomma utmaningarna som kommer med extrem gleshet, avstånd till marknader och låg kritisk massa vilket också skapar tillväxt och värden för hela unionen.

Kontaktperson: Mikael Janson

Mer information