Tisdagen 22 februari bjöd svenska ESF-rådet in till ett webbinarium med syfte att berätta om Europeiska Socialfonden+ (ESF+) och diskutera hur medlen gör mest nytta. Norra Sverige har fått ett eget programområde med en särskild tilldelning av strukturfondsmedel för att hantera de svåra strukturella utmaningar som gleshet medför, samt möjligheten att kunna arbeta mer med kapacitetsstärkande insatser inom ett eget programområde under den kommande programperioden.  

De medverkande: Lotta Svensson, sociolog och forskare vid Forskning och Utveckling Hälsingland utbildningsförbund, Po Tidholm, journalist, Malin Ylinenpää, programansvarig för Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) för Övre Norrland på Tillväxtverket, Anette Saväng, chef för ESF-rådet i Västerbotten och Norrbottens län och Nedjma Chaouche, journalist, som var moderator, hade ett panelsamtal om utmaningar och möjligheter för att bo och verka i norra Sverige.  

Malin Ylinenpää menar att trenden att flytta från norra Sverige har vänt och att människor söker sig mer till Norrland.  

-Det finns ett stort intresse av norra Sverige just nu. Därför ser ERUF positivt på projekt som riktar sig till unga människor. Speciellt projekt som ger unga förutsättningar att bli attraktiva arbetsgivare och arbetstagare, sade hon. 

Brist på arbetskraft 

Det råder en stor brist på arbetskraft i norra Sverige. Norrbotten och Västerbotten har den lägsta andelen inskrivna arbetslösa i riket. Det ser dock olika ut i de olika regionerna och i Gävleborgs län ligger andelen arbetslösa på 9,5%, vilket är högre än rikets genomsnitt. Det innebär att det behövs olika projekt för olika delar av Norrland och att man måste differentiera insatserna så att projekten kan lyckas skapa förändring. 

Annette Saväng lyfte fram att det finns gleshetsmedel för norra Sverige att ansöka för olika projekt. 

-Dessa medel är stöd för unga, medelålders eller gamla som bor kvar i glesbygden. Det blir därför viktigt att fråga de som bor i norr om vad de ser för utvecklingsmöjligheter och att vi som förvaltande myndighet bistår med att medlen kommer dit de ska. För att de ska kunna ske är vi beroende av kommuner, idrottsföreningar och alla som finns och verkar i glesbygden som är beredda att jobba med dessa medel så att de skapar förändring mot ett hållbart arbetsliv.  

För att lyckas ge det stöd som behövs för att locka arbetsföra människor till Norrland behöver man också ha dialoger och samverkan mellan olika myndigheter och aktörer, enligt Malin Ylinenpää.  

- De medel vi har vill vi ju ska samverka och komplettera varandra. Det blir därför viktigt att kolla till helheten och samverkan mellan stad och landsbygd. Det för att inte ställa stad och landsbygd mot varandra utan att medlen ska påverka och utveckla både staden och landsbygden. Det gäller att helhetstänka, samverka och inte konkurrera mellan varandra.  

Annette Saväng vidareutvecklade tanken om dialoger och samverkan. 

-Näringsliv utvecklas av individerna i näringslivet och individerna utvecklas av att man är en del av arbetsmarknaden och näringslivet. Därför hade vi från svenska ESF-rådet sett och behövt hitta ännu tätare projekt som hakar i varandra på ett klokare sätt än vad de gjort hittills. De är något som uppkommit från utvärdering av tidigare programperioder.  

Hållbart arbetsliv 

Panelen avslutades med vad som är viktigast för att skapa ett hållbart arbetsliv. Varvid Malin Ylinenpää framhöll att kommuner, företag och andra verksamheter behöver ta mod till sig och ansöka om stora projekt som utvecklar arbetsmarknaden och människors sätt att leva. Att de ska ha stora öron, geografiska glasögon och ha en dialog med medborgarna. Lotta Svensson inflikade att man behöver bygga ett gott liv runtomkring arbetsmarknaden för att skapa ett hållbart arbetsliv. Fritiden är minst lika viktig som arbetet.  

Po Tidholms kommentar för att skapa ett hållbart arbetsliv riktades till Tillväxtverket och ESF-rådet. Tidholm betonade att myndigheterna behöver tänka utanför boxen när de accepterar ansökningar till projekt och att de bör stötta kontroversiella satsningar. Han menade att ESF-rådet behöver hålla koll på den större geografin och betonade att lokalsamhället spelar en viktig roll i byggandet av ett hållbart arbetsliv.  

Ny programperiod 2021–2027 

ESF-rådet har gått in i en ny programperiod för åren 2021–2027. Det nya socialfondsprogrammet har fått namnet ESF+ då det tillkommit ett nytt programområde, Social innovation, samt att fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt (FEAD) nu är inkluderad i Socialfonden. Ett av programområdena (D) fokuserar på Mellersta- och Övre Norrland. Det är totalt 400 miljoner euro som ska fördelas över olika projekt under 7 år.  

Norra Sveriges synpunkter på ESF+ 

Europaforum Norra Sverige (EFNS) har 2021 gett sina synpunkter inför den nya programperioden 2021–2027 för ESF+. EFNS ställer sig fortsatt tveksam till ett nationellt program, men välkomnar förslaget till eget programområde där norra Sverige har fått en särskild tilldelning av strukturfondsmedel för att hantera de svåra strukturella utmaningar som gleshet medför, samt möjligheten att kunna arbeta mer med kapacitetsstärkande insatser inom ett eget programområde under den kommande programperioden. 

Framgångsrik lokal och regional utveckling av ekonomi, samhälle och miljö kräver platsbaserad politik, tvärsektoriell samordning och flernivåstyre för att kunna ta sig an platsspecifika utmaningar och möjligheter. EFNS menar att den regionala nivån har kapacitet och kompetens att identifiera var behoven är som störst och därmed vilka insatser som bör prioriteras. EFNS anser att fondsamverkan är viktigt och vill därför bland annat se bättre framförhållning och större regional förankring. 

Läs mer om Svenska ESF-rådet här

Läs mer om Webbinariumet här

Läs mer om synpunkter från Europaforum Norra Sverige kring ESF+ här 

/Emilia Zetterlund