Akten för nettonollindustri formellt antagen av Europaparlamentet

Europaparlamentet har nu godkänt akten för nettonollindustri som syftar till att göra EU:s inre marknad mer lämplig för industriell utfasning av fossila bränslen. Lagförslaget ska snabba upp tillverkning av teknologier som är av betydelse för att EU ska kunna uppnå klimat- och energimålen samt ger nya kriterier för tillstånd gällande upphandling för förnybara energikällor.

Europaparlamentet godkände i sin sista plenarsession för mandatperioden akten för nettonollindustrier, även kallat Net-Zero Industry Act (NZIA) med syfte att stärka EU:s produktion av ren teknik och öka motståndskraften i dess energisystem. Förordningen lades fram av EU-kommissionen 16 mars 2023 med syfte att stärka Europas produktion av viss grön teknik som är centrala i den gröna omställningen. Förslaget innehöll delar om snabbare tillståndsprocesser för etablering av industrier som producerar särskilt utpekade teknologier som ska prioriteras i förvaltningarnas handläggningar. Där ingår även att ett ansökande företag endast ska behöva ha kontakt med en enda myndighet genom tillståndsprocessen. Efter en informell överenskommelse mellan Ministerrådet och Europaparlamentet gällande akten har nu Europaparlamentet officiellt röstat för och antagit förslaget.  

Den förordning som nu är antagen inkluderar skrivningar om så kallade Net-Zero Acceleration Valleys, som tillkommit under förhandlingarna. Initiativet tar ett territoriellt perspektiv på industriutställningen och uppmanar medlemsländerna att utse hela regioner eller områden som särskilt lämpliga för etablering av nettonollindustri och därmed förbereda etableringen och få snabbare beslut från myndigheterna. Detta initiativ motiveras också med perspektivet i Industriell Symbios, då nettonollindustrierna gynnas av att etablera ett kluster av industrier som kan nyttja varandras restflöden och ska göra det lättare för hela kluster att etableras på en plats. Genom snabbare tillståndsprocesser ska det bidra till snabbare etablering av industridalar med nettonollteknologi. 

NZIA har ibland beskrivits som Europas svar på USA:s Inflation Reduction Act (IRA) som riktar storskaliga subventioner till företag som etablerar grön industri i USA. Jämförelsen är inte helt rättvis då NZIA inte syftar till att stödja företagen ekonomiskt med offentliga medel utan snarare undanröja de hinder som försvårat investeringar i Europa, så som långa och oförutsägbara tillståndsprocesser. Det är också värt att påpeka att förordningen inte syftar till att påverka myndigheternas beslut i tillståndsansökningar, utan snarare utformningen av processerna.  

Tekniken som förväntas stöttas av detta är: 

  • All förnybar teknik 
  • Kärnkraft (I de länder som vill ha detta i sin energimix) 
  • Industriell utfasning av fossila bränslen  
  • Nät 
  • Energilagringsteknik 
  • Bioteknik  

Kriterier för hållbarhet och motståndskraft 

Syftet med den nya lagen är att arbetet ska kunna fortsätta gå i riktning med EU:s hållbara och miljövänliga mål. Det krävs en betydande mängd ren energiteknik för att nå Europas klimatmål för 2030 och 2050. Idag importerar Europa stora delar av teknik som krävs för att nå klimatmålen. EU vill se att Europa är i framkant inom detta, vilket förväntas möjliggöras genom den nya lagen vilket också ska stärka Europas konkurrenskraft och autonomi.  

Antagning av lagen  

Lagen har nu antagits av Europaparlamentet med 361 röster för, 121 röster emot och 45 röster nedlagda. Innan lagen kan träda i kraft behöver även Ministerrådet formellt anta förslaget.  

Implementering i Sverige 

Förordningen innehåller åtaganden som medlemsländerna ske leva upp till i tillståndsprocesserna som kräver att varje land implementerar förändringar i sina nationella system. Det arbetet har redan påbörjats i Sverige till t.ex. Tillväxtverket har fått ett regeringsuppdrag att utreda vilka myndigheter som kommer att beröras av de nya regelverken.   

Bakgrund 

Förordningen om nettonollindustrin, som informellt antogs av både ministerrådet och Europaparlamentet 6 februari 2024, bygger på industriplanen för den gröna given. Målet är att EU ska stå som producent av minst 40% av EU:s årsbehov av strategisk nettonollteknik, vilket ska hjälpa EU att uppnå klimat- och energimålen. Det ska utöver det ovannämnda även bidra till en bättre konkurrenskraft, öka kapaciteten för koldioxidlagring och minska EU:s energiberoende.  

Akten som nu är antagen av Europaparlamentet har varit under arbete en längre tid. North Sweden European Office har genom nätverken Europaforum Norra Sverige (EFNS) och Northern Sparsely Populated Areas (NSPA) tagit fram positionsdokument gällande akten om nettonollindustrin och därigenom förmedlat viktiga prioriteringar för norra Sverige. North Sweden har även anordnat ett webbianrium om lagförslaget och dess påverkan på norra Sverige presenterades. 

 /Ellen Nilsson 

Läs vidare om nettonollindustrin här 

Läs mer om webbinariet North Sweden anordnade om området här  

Läs North Swedens rapport om nettonollindustri här  

Läs Europaforum norra Sveriges position här  

Läs NSPA:s position här 

08 Maj 2024 Innovationspolitik

Innovationspolitik

Norra Sverige har ett av EU:s starkaste innovationssystem och bidrar till att stärka EU:s konkurrenskraft på områden så som medicin, rymd, mineraler och bioekonomi. Norra Sveriges universitet, företag och myndigheter är framgångsrika i att attrahera konkurrensutsatta forskningsmedel från EU och har sedan 2014 mottagit 85 miljoner Euro för projekt från ramprogrammet för forskning och innovation. North Sweden arbetar för att stärka regionen i konkurrensen om medlen och att påverka EU:s finansieringsprogram.

Kontaktperson: Niklas Johansson

Mer information