Europaparlamentariker kräver krafttag från EU för ökad vattenresiliens
Europaparlamentet har den 7 maj 2025 antagit sina rekommendationer för den europeiska strategin för vattenresiliens som enligt EU-kommissionens arbetsprogram presenteras innan sommaren 2025. Det nuvarande vattendirektivet löper fram till år 2027 och den svenska kommissionären Jessika Roswall har fått i uppdrag av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att presentera en ny strategi.
EU:s vatten står inför flera utmaningar, däribland föroreningar, påpekade EU-kommissionen i två rapporter om tillståndet i EU:s vatten som publicerades i februari 2025. Som förslag på åtgärder för att hantera dessa utmaningar lyfter rapporterna bland annat ökad finansiering och en mer cirkulär användning av vatten.
Vatten är avgörande för människors hälsa och liv och avgörande för unionens framtid och ekonomiska utveckling menar Europaparlamentet. Inför EU-kommissionens förslag till en ny strategi för vattenresiliens har Europaparlamentet nu lagt fram sina rekommendationer.
Europaparlamentets prioriterade områden
Europaparlamentet lyfter hantering av föroreningar, däribland PFAS, som kritiskt. Vidare påpekas vikten av klimatanpassning och krisberedskap för att hantera risker för torka och översvämningar.
Skräddarsydda anpassningar ska vidare erbjudas till regioner med unika utmaningar, menar Europaparlamentet. För att säkerställa framgång vill Europaparlamentet att EU-kommissionen ska presentera sektorsspecifika mål baserade på riskbedömningar för vattenhushållning.
Utöver sektorsspecifika mål vill Europaparlamentet att EU-kommissionen ska öronmärka finansiering till stärkt vattenresiliens, infrastruktur, hållbar vattenförvaltning, naturbaserade lösningar och främjande av innovation och teknik. Teknologi och artificiell intelligens (AI) lyfts som viktiga investeringar för unionens vatten kopplade till säkerhet. Genom ett breddat fokus på digitala medel vill Europaparlamentet förbättra transparensen vid hantering av data, övervakning och varningssystem i tidigt skede, samt förbättra skyddet för kritisk vatteninfrastruktur genom stärkt cybersäkerhet.
Europaforum Norra Sveriges (EFNS) synpunkter på den kommande europeiska strategi för vattenresiliens
Norra Sverige har goda vattentillgångar, låg befolkningstäthet och ett jordbruk som bedrivs på mindre än en procent av landytan och utgör inget hot mot vattentillgången och har mycket begränsad påverkan på vattnets kvalitet.
Den stora utmaningen är den åldrande dricksvatten- och avloppsinfrastrukturen, där långa avstånd och få invånare gör investeringar och kostnadsfördelning svåra.
Europaforum Norra Sverige anser att EU:s strategi för vattenresiliens måste vara flexibel och anpassningsbar för att spegla de skilda förhållandena i medlemsländerna och samtidigt säkerställa den industriella konkurrenskraften i norra Sverige. Regionen har en central roll i EU:s gröna omställning och strategiska oberoende, och därför är det avgörande att strategin tar hänsyn till dess unika möjligheter och utmaningar.
/Frida Palmén
Läs vår tidigare artikel om Europaforum Norra Sveriges synpunkter på den kommande europeiska strategi för vattenresiliens här
Läs hela positionen från Europaforum här
Läs vår tidigare artikel om EU-kommissionens rapport om vattensituationen i EU här
Bild: Pixabay
Klimatpolitik
De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.
Kontaktperson: Carina Christiansen
Mer information